Studiens syfte är att undersöka lärarnas attityder till estetik i undervisningen i förskola och skola. Utifrån vår grundläggande teori, har tio intervjuer genomförts med lärare i förskola och grundskola.Forskningsfrågorna som har behandlats för att komma fram till resultatet är: Hur definierar lärarna begreppen estetik och estetiska lärprocesser? Arbetar lärarna med estetiska lärprocesser och om så är fallet, på vilket sätt? Vad gör de? Hur gör de och varför?Resultatet visar att alla lärare har positiva inställningar till estetik och att de använder estetiska lärprocesser på olika sätt i sina verksamheter. Enligt respondenternas utsagor förknippas estetik med bild, musik, drama, skapande, sinnliga upplevelser och rörelse, vilka används för att skapa Mening om kunskap och förståelse. Enligt Lindströms (2008) modell använder både förskollärarna och grundskollärarna sig mest av lärande MED estetik, vilket handlar om att barnen, med hjälp av estetiken, lär sig andra ämnen.

Bakgrund: Cancer är ett samlingsnamn för många sjukdomar som har gemensamt att sjukaceller börjar dela sig okontrollerat och bildar tumörer. Ordet cancer är skrämmande och dendrabbade begränsas av sjukdomen, men det är inställningen till sjukdomen som avgörupplevelsen av hälsa.Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individer med obotlig cancersjukdomupplever sin hälsa.Metod: Uppsatsen utfördes med en kvalitativ ansats baserad på sex självbiografier skrivna avpersoner med obotlig cancersjukdom. För att analysera biografierna användes kvalitativinnehållsanalys (Lundman & Hällgren Granheim, 2012)Resultat: Det framkommer i resultatet att stödet från närstående och vänner var viktigt liksomatt leva så normalt som möjligt. Gemensamt var att finna livskraft och Mening i stödet ochkärleken de fick från sina närstående samt att kunna leva sitt liv som de gjorde innan de blevsjuka. Även den religiösa tron var viktig och gav styrka och hopp.Slutsats: Trots att de sjuka visste att de skulle dö inom en snar framtid så kunde de ändå finnahälsa i sitt liv.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

Vi lever idag i ett samhälle som omger oss med olika budskap. Tv, radio och tidningar förser oss med ett konstant flöde av information oavsett vi vill det eller ej. Denna information är i grund och botten texter av olika slag. I skolans värld förknippas begreppet text fortfarande oftast med skriven text i en lärobok. Men behöver det vara så? I denna forskningskonsumerande uppsats har jag tittat närmare på tre olika begrepp som alla behandlar arbete med text inom undervisning på ett annat sätt än det traditionella.

En person under 18 år klassificeras som underårig och saknar rättshandlingsförmåga. För att en underårig ska kunna ingå avtal krävs att denne har förmyndarens samtycke. Förmyndarens samtycke kan ges endera uttryckligen eller tyst. Det tysta samtycket innebär att förmyndaren ger den underåriges medkontrahent anledning att presumera att samtycke föreligger. Ett presumerat samtycke anses föreligga om förmyndaren gett den underårige möjligheten att disponera över pengar. Konsumentverket och ARN är av uppfattningen att den underåriges medkontrahent aldrig kan presumera ett samtycke när avtal ingås av underårig på Internet.

I Sverige insjuknar ca 30 000 personer årligen i stroke. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionshinder, som ofta innebär ett stort lidande för individen. I nuläget finns endast lite forskning kring de faktorer som påverkar känslan av sammanhang hos individer som genomlidit en stroke. Syftet med studien var att utifrån självbiografier ta reda på vad som bidrar till individens ökade känsla av sammanhang. Studien utgick från en kvalitativ ansats baserat på fyra självbiografier.

Infertilitet drabbar allt fler människor i dagens samhälle och att bli förälder anses vara en viktig del i människors liv. Infertilitet beror på olika orsaker och behandlingen är ofta kostsam, för med sig mycket stress och skapar spänningar mellan par. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva män och kvinnors upplevelse av att inte kunna få egna barn. Femton artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys utifrån en manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att förlora sin identitet, roll och Mening med livet: Att inte kunna få barn väcker många känslor: Att leva i ett problemfyllt förhållande: Att känna sig utanför och att påverkas av andras åsikter och kommentarer samt Att ha behov av stöd för att acceptera och gå vidare.

Alla företag som genomför en förändring uppnår inte ett positivt utfall av denna. En möjlig förklaring enligt forskare inom området skulle kunna vara valet av förändringsstrategi som bygger på olika sätt att initiera och olika tillvägagångssätt att genomföra förändringar. Syftet med denna uppsats är att studera vilken förändringsstrategi som organisationen valt och hur valet av förändringsstrategi påverkat utfallet av förändringen. Uppsatsen grundar sig på en fallstudie av Vägverket Region Norr i Luleå, där vi studerade införandet av TQM i organisationen. Vi har intervjuat tre personer som varit delaktiga i förändringsarbetet.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

I denna studie används en kvantitativ metod i form av enkätstudie som är till för att ta reda på karaktärsämneslärares och kärnämneslärares undervisningsmetoder. Studien har genomförts på gymnasieskolan där författarna arbetar. För att få ut mer av enkätmetoden så ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar på varje fråga. Syftet med studien var att ta reda på eventuella skillnader och likheter mellan karaktärsämneslärarna och kärnämneslärarna på skolan. I litteraturgenomgången redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhållanden som styr inlärningen och olika undervisningsmetoder.

Arbetet som dagens hemtjänstpersonal utför har kommit att bli alltmer styrt av detaljrika arbetsscheman. Detta till skillnad från 1950-talets hemsamariter som spenderade hela sin arbetstid hos de gamla. Inom allt fler hemtjänstverksamheter ersätts den manuella arbetsplaneringen med IT-verktyg som arbetsplanering. Detta som en följdverkan av 1990-talets höga krav på effektivisering inom omsorgen. Alla dessa förändringar har en Mening vad gäller arbetstillfredsställelse för personalen inom hemtjänsten.

Syftet med denna uppsats är att utifrån en teoretisk kunskap om ungdomars attityder till rasism, främlingsfientlighet och invandring utföra en studie som i praktiken undersöker ungdomars attityder, i årskurs 6 till 9, till invandring och invandrare. En enkätundersökning genomfördes som omfattade 83 elever fördelade på fyra klasser, en i varje årskurs. Undersökningen utfördes på en högstadieskola i en kommun med drygt 9000 invånare i västra Sverige. Enkäten bestod av 10 slutna frågor samt 2 delvis öppna, där eleverna fick möjlighet att motivera sina svar. Resultatet visar att flickor är mer toleranta än pojkar och att elever i årskurs 7 är mer toleranta än sina äldre kamrater.

Jag har i denna studie velat titta närmare på, och få en förståelse för, vad nyktra alkoholister inom AA upplever har varit viktiga faktorer för att lyckas bibehålla nykterhet. Studiens frågeställning har lett till en tillämpning av kvalitativ forskningsmetod med målsättningen att få fram så nyanserat och relevant data som möjligt. Studiens syfte har varit att få en en förståelse för vad nyktra alkoholister upplever har varit viktigt för att kunna leva ett nyktert liv, samt att få en förståelse för hur dessa individer upplever begreppen Meningsfullhet och kontroll och hur dessa eventuellt inverkar på bibehållen nykterhet. Resultaten visar att det råder relativt hög samstämmighet i individernas uppfattningar om viktiga faktorer för att bibehålla nykterhet. En faktor är vikten av att inse att individen är alkoholist och inte kan återfå kontrollen över sitt drickande.

Undersökningen ger en inblick i hur elever på grundskolan upplever ämnet matematik, samt hur uppfattningar skiljer sig mellan elever, i årskurserna 3, 6 och 9. Studien ger även en summering av de faktorer som kan visa sig orsaka elevernas uppfattningar. Studien har visat att uppfattningarna i ämnet skiljer sig mellan årskurserna. Elever i årskurs 3 upplever ämnet som mer roligt och intressant än de äldre eleverna. Det ele¬verna i alla åldrar var ense om är att ämnet är viktigt.

Vi möter i denna uppsats kvinnor som successivt förändrar vår bild av det dubbla straffet, som komplicerar vår uppfattning om ett liv i missbruksberoende och livet på kvinnoanstalt, men som också förenklar föreställningen om den djupa kärleken de hyser för sina barn. Eftersom dessa mödrar har arbetat en hel del med sig själva och tagit sig ur långa perioder av beroende har vi fått känna av den kraft som lösgörs då en människa verkar inom någonting hon brinner för. Att hjälpa andra och att tillåta sig själv att ta emot hjälp har guidat denna berättelse kring människans förmåga att resa sig och gå vidare. Det faktum att kärleken tycks verka sida vid sida med den skuldtyngda problematiken har väckt vårt intresse och diskuteras genom texten som en löpande röd tråd. Genom att låta de individuella känslorna möta sociologiska teorier vidgas perspektivet till en vinkel som berör såväl makro som mikronivå i samhället.