För dagens företag är det av stor strategisk betydelse att ha ett välfungerande lönesystem för att kunna vara konkurrenskraftiga på marknaden. Provisionslön är ett lönesystem som under senare år varit föremål för diskussioner om hur det påverkar medarbetares motivation. Det har bland annat visat sig att det kan medföra negativa konsekvenser på anställdas beteenden och motivation, vilket har lett till att organisationen samt dess varumärke har blivit lidande. I flera branscher har frågan ställts om användandet av provision verkligen är ett etiskt korrekt sätt att motivera sina anställda på. Försäkringsbranschen är en av de branscher som har fått hårdast kritik och just nu diskuteras det om användandet av verktyget ska förbjudas.Den teoretiska problemformuleringen: Vilka faktorer påverkar en anställds motivation på arbetet?Den praktiska problemformuleringen: Hur upplever försäkringsförsäljare i Norrland att provisionslön påverkar deras motivation?Syftet med den här studien är att beskriva, analysera och utvärdera försäkringsförsäljare i Norrland uppfattning om hur provisionslön påverkar deras arbetsmotivation.

De stora bolagsskandalerna inom finansiell rapportering som har skakat om världen på senare år har lett till att efterfrågan på revisionstjänster har ökat. En konsekvens av detta är att ägare och finansiärer i högre grad kräver mer kontrollering och därmed revision. Revisionsarvodets storlek har intresserat många forskare som har undersökt vilka faktorer som påverkar revisionsarvodet. Dessutom har den ökade efterfrågan av konsulttjänster blivit ett väl studerat område för att visa på dess samband med revisionsarvodets storlek. Utifrån detta samt avsaknaden av forskning på mindre svenska aktiebolag syftar vi till att undersöka vilka faktorer som påverkar revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag.Utgångspunkten har varit tidigare forskning inom området och utifrån dessa har vi skapat modeller för de faktorer som anses vara de som i största utsträckning påverkar revisionsarvodets storlek.

Little research has been done within the field of the use of textbooks and teaching aids in Spanish asa foreign language (SFL) teaching in Sweden. This study attempts to find answers to how teachersand teacher students use, view and choose SFL teaching aids. To accomplish this, qualitativeinterviews were carried out with Spanish teachers and Spanish teacher students in a city in northernSweden. A survey was also sent to all current SFL teachers in the central coastal region of Norrland.The study indicates that SFL textbooks are of great importance to the participating teachers andteacher students. Furthermore, a wish to enhance the level of interest of Spanish and Spanish/LatinAmerican culture, provide a varied teaching experience and improve their students? self-esteem arefactors influencing teachers in their use and choices of teaching aids..

SCB menar att ängslan, oro och ångest blivit vanligare bland unga i Sverige. En kvalitativ studie gjordes där syftet var att belysa hur ungdomar själva uttrycker att de mår.  Hur de hanterar problem och om de använder alkohol som en möjlig copingstrategi, samt att ta reda på vad som påverkar deras humör. Tio gymnasielever i mellersta Sverige deltog. Resultaten visade att stress och nedstämdhet var förekommande och att sju personer använde alkohol, men ingen använde alkohol som copingstrategi.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till konflikter mellan elever och vilka modeller de använder sig av för att förebygga och lösa konflikter. Som bakgrund till studien har vi genomfört en litteraturstudie som behandlar ämnet konflikt och orsaker till varför de uppstår. Det är viktigt att som lärare ha grundläggande kunskaper inom konflikter och konfliktlösning, eftersom de dagligen uppstår tvister i skolan. Den undersökningsmetod vi använt oss av består av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sju pedagoger på två olika grundskolor i mellersta Sverige.

Syftet med undersökningen var att undersöka markanvändning och skogshistoria i ett område imellanskåne på gränsen mellan skog och slätt. Frågor som behandlas rör den medeltidaagrarexpansionen och den senmedeltida agrarkrisen, samt förändringar i trädslagsammansättningen.För att besvara frågorna har vi använt paleoekologisk metodik, fr. a. pollenanalys och C14-datering,men också flygbilder, historiska kartor och skriftligt källmaterial. Våra resultat visar på enodlingskontinuitet i området från tidigmedeltid till 1600-tal med en tydlig expansion av åker ochgräsmarker under tidig medeltid och en lika tydlig regression under senmedeltid.Trädslagssammansättningen har under lång tid dominerats av ek, bok och tall.

Piteå drabbades som många andra kommuner av krisen under 90-talet med nedskärningar och budgetunderskott. Dock har kommunens återhämtning och anpassning till de nya förhållandena efter krisen varit god och för tillfället (år 2004) är Piteå en av få kommuner i Norrland där befolkningen och tillväxten ökar. Tillsammans med en statistisk undersökning av Piteås utveckling mellan 2000- 2003 ställs också frågan om det finns en okänd faktor bakom Piteås innovativa förmåga att ständigt anpassa sig till nya situationer och vända något negativt till positivt. Kan den så kallade pite-andan vara denna pådrivande faktor eller är det bara en påhitt av media?.

In this thesis we have tried to show the problems that the categorisation of ?norrlänningar? generates. We have also tried to describe what the stereotypes of ?norrlänningar? are by examining what people say on web logs. The method we have used to find the stereotypes in our empirical material is the discourse analyse.

Inom gymnasieskolan undervisar dagligen yrkeslärare lärlingselever. Detta innebär att olika yrkeslärare kommer i kontakt med olika elever och vice versa. Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkeslärare på gymnasial lärlingsutbildning uppfattar sin yrkesroll. Våra frågeställningar var vad yrkeslärarna anser vara viktiga kunskaper, hur yrkeslärarna bedömer elevernas yrkeskunskaper och vilken betydelse har samarbetet mellan yrkeslärare och handledare i gymnasial lärlingsutbildning. De intervjuade var verksamma på gymnasial lärlingsutbildning i en kommun i Norrland.

Syftet med arbetet är att belysa Polisens snöskoterövervakning i norrlandslänen. För att få en så klar bild som möjligt valde vi Jämtland, Norrbotten, Västernorrland och Västerbottens län. Vi valde detta område på grund av egna intressen samt att vi i fortsättningen har för avsikt att jobba med snöskoterövervakning då vi båda blivit placerad i norrland. Arbetet bygger på teori kring terrängkörning samt de viktigaste lagtexterna kring området. Detta har vi utgått ifrån i våran resultatdel.

This essay is focused on Öland during the Iron Age, with focus specifically on the Roman Iron Age and the Migration period. The study takes its starting point in the large number of fortifications that was active across Öland at the time. The essays main area of investigation will be the central and southern parts of Öland as the fortifications, together with other parts of the Iron Age society around them such as graves and settlement, will be presented. The landscape in which the fortifications and their surroundings are placed will also be described. With the Migration Period being a keyword for almost all the fortifications on Öland, the subject will also be to describe if any sort of change can be seen in the settlement patterns during this unstable and troubled time.

Vi informeras mer eller mindre dagligen om hur dåligt ställt det är bland äldre som bor på äldreboenden i Sverige. Däremot talas det inte ofta om hur personalen mår och trivs på sin arbetsplats. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av psykosocial arbetsmiljö bland verksamhetschefer och undersköterskor som arbetar på äldreboenden. Urvalet bestod av tre verksamhetschefer och fyra undersköterskor som arbetade på två äldreboenden i en kommun i mellersta Sverige. Metoden som användes i denna studie var intervjuer som genomfördes med en intervjuguide.

Uppsatsen behandlade frågan om varför nya lokala politiska partier uppstått i norrländska kommuner. Den teoretiska utgångspunkten var ett rationellt aktörshandlande och ett metodologiskt individualistiskt synsätt. Den politiske entreprenören bakom partiet stod i fokus, vilka drivkrafter denne haft, motivet bakom partibildningen samt vilken påverkansmöjlighet det lokala partiet har haft i den kommunala politiken. Representanter för fjorton lokala partier i Norrland intervjuades. Vidare undersöktes omgivningsfaktorer såsom arbetslöshet, valdeltagande och diffusionseffekter.

Att välja växtslag i Norrland måste främst grunda sig på att de ska vara klimatanpassade, vilket innebär att de måste invintra och starta deras vegetationsperiod vid rätt tidpunkt för att inte drabbas av höst- eller vårfrost. Detta krav innebär att utbudet av växtslag blir begränsat. Detta arbete har fokuserat på vilka arter och sorter som kan klara ett krävande stadsklimat med olika stressfaktorer, innebär att tillgången på växtslag blir ytterligare begränsat. Vid samtal med verksamma inom städerna längs norrlandskusten finns en vilja att öka variationen av växtligheten inom staden. Detta görs främst genom två sätt, den ena är att prova befintligt material som är klassificerade en zon lägre än vad som förekommer på platsen, det andra är att söka efter material som kommer från liknande klimat som det i norr för att vara säker på att växterna inte utsätts för några skador.

Bakgrunden till mitt ämnesval grundar sig i Försvarsmaktens nya inriktning med stående förband som med kort varsel skall kunna sättas in runt om i världen och hur Försvarsmakten kan öva dessa förband.Uppsatsens syfte är att ta reda på om övning i vinterklimat ger soldater och chefer sådan erfarenhet att de bättre kan bibehålla ett högt stridsvärde i ett varmt klimat. För att svara på denna frågeställning har jag nyttjat komparation för att jämföra det kalla och varma klimatets påverkan på kroppen.För att besvara syftet med uppsatsen har jag formulerat tre frågeställningar:I vilken utsträckning är effekten av påfrestningarna, på soldatens stridsvärde, i ett kallt klimat jämförbar med den i ett varmt?Vilka åtgärder krävs på soldat- och chefsnivå för att minska klimatets påverkan på stridsvärdet?Vad krävs för att acklimatisera sig till ett kallare respektive varmare klimat?.