Sök:

Sökresultat:

459 Uppsatser om Mellersta Norrland - Sida 5 av 31

Kartläggning av Derome Skog AB´s råvaruinköp

Denna rapports mål är att få en geografisk överblick över vilka församlingar Derome Skog AB gör många respektive få råvaruinköp i. Hur mycket den verkliga volymen skiljer sig från den uppskattade, samt hur stor andel av antalet inköp som är PEFC ? certifierade.Information om virkesåren 2005-2007 hämtades och studerades från företagets affärssystem och kartprogram. Resultatet visade att antalet inköp var som störst virkesår 2005. Geografiskt sett hade företaget som flest råvaruinköp i församlingarna i nära anslutning till koncernens egna sågverk.

Sveaskogs möjligheter att utveckla trädbränsleverksamheten i Västerbotten och södra Norrland :

This final thesis is initiated by the wood fuel department at the Swedish forest company Sveaskog as part of a project which also involves two other final thesises. The overall goal of the project is to investigate Sveaskog´s possibilities to produce and sell different wood fuel assortments in Västerbotten and the southern parts of Norrland. The aim of this thesis is to investigate how much wood fuel Sveaskog can produce in the area during the next five years and what that would cost. Furthermore the thesis will investigate the total possible supply of wood fuel from all other possible producers in the area. Treated assortments are forest residues from final fellings, whole trees from direct wood fuel thinnings, non industrial wood and industrial by-products from sawmills. The main effort to investigate Sveaskog´s production possibilities has been made to calculate the possible annual amount of forest residues and fuel from wood fuel thinnings that can be produced.

Renkött som del av måltid. : En turistisk resurs för norra Norrland.

Renen och således renköttet har en stark koppling till den arktiska regionen men även norra Norrland som helhet. Denna koppling är inte minst skapad av att området även utgör vad som benämns som samernas sedvanemarker i vilket renskötsel bedrivs. Renköttet har kommit att bli ett vanligt inslag på de Norrländska restaurangmenyerna och i dagligvaruhandelns frysdiskar. Köttet har en betydelse inte bara för den lokala besöksnäringen utan har även kulturell betydelse för såväl regionen som den samiska befolkningen.  Syftet med uppsatsen har varit att skapa en grundförståelse för hur renköttet i en måltidskontext kommuniceras genom berättelser och svensk press. Men även se hur/om berättelserna skiljde sig åt mellan den samiska och den icke-samiska befolkningen.

Från måttband och klave till knapptryckning i sågverksanläggning: virkesmätarna ur ett historiskt tekniskt perspektiv

Virkesmätningen har varit och är ett oumbärligt moment inom sågverksindustrin, eftersom det garanterar både köpar- och säljarparten en opartisk bedömning och prissättning av virket. Idag mäts huvuddelen av allt virke av professionella (oftast manliga), opartiska virkesmätare som är anställda vid någon av landets till antalet idag tre virkesmätningsföreningar. Den första virkesmätningsföreningen bildades i Ångermanälvs distriktet år 1892, medan Norrbottens virkesmätningsförening tillkom år 1936. Trots att dessa två län bägge tillhör Norrland och har en väl etablerad sågverksnäring så tog det 44 år innan Norrbotten följde Ångermanälvsområdets exempel och bildade en virkesmätningsförening. Självaste mättekniken har utvecklats på sådant sätt att nästan alla sågverk idag har automatisk mätning, även om graden av automation varierar.

Från måttband och klave till knapptryckning i sågverksanläggning: virkesmätarna ur ett historiskt tekniskt perspektiv

Virkesmätningen har varit och är ett oumbärligt moment inom sågverksindustrin, eftersom det garanterar både köpar- och säljarparten en opartisk bedömning och prissättning av virket. Idag mäts huvuddelen av allt virke av professionella (oftast manliga), opartiska virkesmätare som är anställda vid någon av landets till antalet idag tre virkesmätningsföreningar. Den första virkesmätningsföreningen bildades i Ångermanälvs distriktet år 1892, medan Norrbottens virkesmätningsförening tillkom år 1936. Trots att dessa två län bägge tillhör Norrland och har en väl etablerad sågverksnäring så tog det 44 år innan Norrbotten följde Ångermanälvsområdets exempel och bildade en virkesmätningsförening. Självaste mättekniken har utvecklats på sådant sätt att nästan alla sågverk idag har automatisk mätning, även om graden av automation varierar.

LIS - Landsbygdsutveckling i strandnära läge. : Utfallet i Norrlands kommuner.

SammanfattningI Sverige har vi ett generellt strandskydd som gäller för alla stränder, oavsett storlekpå vattendraget. Strandskyddsområdet är normalt 100 meter från strandlinjen, bådeupp på land och ut i vattnet, men länsstyrelsen kan utöka avståndet till 300 meter.Syftet med strandskyddet är att skydda växt- och djurliv samt att tryggaallmänhetens tillgång till stränder.2009 kom en ny lag om strandskydd. Den nya lagen innebar att det numera finnsen möjlighet för kommunerna att införa LIS-områden, områden förlandsbygdsutveckling i strandnära läge. De LIS-områden som utses av kommunenska anges i översiktsplanen eller som ett tillägg till denna. Förutom de särskilda skälför att bevilja dispens från eller upphäva strandskydd, som anges i miljöbalken, kanman som särskilt skäl i LIS-områden beakta att det bidrar till utveckling avlandsbygden.

Att hantera strukturella teknikförändringar : hur Mellersta & Norra Sveriges Ångpanneförening överlevde elektrifieringen av svensk industri

Studien utreder fondförvaltares investeringsbeteende i förhållande till forskning om irrationellt beslutsfattande vid beslut som innefattar ett riskmoment. I studien har ett flertal fondförvaltare svarat på frågor som relaterar till forkning inom Behavioural Finance. Speciellt inriktat på Prospektteori och teorier om flockbeteende. Syftet är att identifierar eventuellt irrationellt investeringsbeteende hos fondförvaltare som i tidigare studier återfunnits hos privatsparare..

Varför export? : En kvalitativ studie om norrländska företags väg genom pre-export processen

Studien är skriven på uppdrag av Kubera konsult, som är ett konsult företag specialiserade på att hjälpa mindre och medelstora företag i Norrland att börja exportera.De senaste åren har export och import ökat i snabb takt och handeln i Sverige består idag av två tredjedelar av Sveriges bruttonationalprodukt. Trots de senare årens utbredning av den globala marknaden samt en allt mer utökad forskning inom internationalisering så finns det ännu väldigt lite fakta och studier om vad som påverkar vissa företag att börja exportera, medan andra med till synes samma förutsättningar väljer att avböja.Studiens syfte är att utvinna en ökad förståelse i vilka faktorer i pre-exportprocessen som påverkar att små och medelstora företag i Norrland slutligen väljer att exportera eller inte, samt vidare hur dessa påverkar företagets väg genom pre-export processen. Vårt mål med denna forskning är att den ska vara till kunskap åt norrlänska företag och organisationer inriktade på att utöka exportverksamheter inom olika områden.Vi har valt att applicera teorier kring områdena företaget, beslutsfattaren och stimuli. Där vi utifrån dessa delar jämför och granskar fyra företag som undersökt/undersöker möjligheten med export samt fem företag som aktivt bedriver export. Samtliga forskningsobjekt i studien är små och medelstora företag, grundade och stationerade i Norrland.

"He gå som bra" : En undersökning av fyra markerade drag i norrländska dialekter.

Undersökningens syfte är att studera dialektutjämning och regionalisering i övre Norrland genom att undersöka fyra markerade dialektala drag ? norrländsk förmjukning, oböjd predikativ i pluralis, norrländskt som och he/hä ?det? ? utifrån de utomspråkliga variablerna geografi, ålder och kön. Undersökningen har genomförts genom att lyssna på intervjuer av fyra informanter per ort från följande fem orter: Piteå i Norrbotten, Burträsk i Västerbotten, Sorsele i Lappland, Aspås i Jämtland och Anundsjö i Ångermanland. Materialet är inspelat för projektet SweDia 2000.Studien visar att norrländsk förmjukning finns på alla orter men används i huvudsak av äldre. I inlandet (Aspås och Sorsele) har man kategoriskt dialektvarianten medan man vid kusten växlar i sitt bruk.

Kreditgarantiföreningen i Gävleborg och Övre Norrlands Kreditgarantiförening : en jämföresle av framgångsfaktorer

Aim: The purpose of this work is to investigate what differences there are between a credit union that is connected to Sweden?s Credit Association and an independent association, and how these differences have affected the union?s success. Method: A qualitative study has been made by means of email and telephone interviews. Respondents were chosen from Sweden?s Credit Association, Credit Guarantee Association in Gävleborg and Övre Norrland Guarantee Association. The interviews were then analyzed in the light of our theoretical studies. Result and conclusions: We have found that there are three major differences between the unions.

?Ett indiskret brott mot god takt och ton? : Om arkeologi och samtiden utifrån fångstmarksgravar

Hunting ground graves were distinguished as a separate category during the 1930s.         There is however no clear definition of what a hunting ground grave is. They have been constructed over a large area over a long period of time (200 BC-1200 AD) and their morphology varies.This paper investigates how the archaeologists have discussed the hunting ground graves since they were distinguished as a separate category until today. It investigates what concepts that have been used to define and categorize the graves as a group. It also investigates if the choices of concepts are depending on a broader societal perspective.To find the answers to these questions two surveys have been done.

Vindkraftetablering i Norrland, ur miljöperspektiv

Denna rapport är ett examensarbete på C-nivå som behandlar vindkraft från flera olika perspektiv. Dels utförs en generell beskrivning av fundamentala fakta för vindens och vindkraftverkets effekt. Dels beskrivs förutsättningarna för storskalig utbyggnad av vindkraft i Sverige under den kommande tioårsperioden. Vindkraft är en helt ren energiteknik som utnyttjar en ickeändlig energikälla (vinden) som primär källa. Vindens effekt är direkt proportionell mot vindhastigheten i kubik, vilket innebär att en fördubbling av vindhastigheten ger en åttafaldig ökning av vindeffekten. I dagsläget finns c:a 730 vindkraftverk i Sverige, varav merparten har en märkeffekt understigande 1,0 MW. Sveriges Riksdag har år 2002 antagit Energimyndighetens förslag till planeringsmål för vindkraftens framtida utbyggnad i landet.

Borg, berg och bygd. : Selaötraktens fornborgar under den mellersta järnåldern.

This paper deals with hill-forts located on and directly south of Selaön, in the center of Mälardalen, Södermanland, dated to the late roman period and the migration period. Of special interest is differences and similarities between the forts when it comes to their morphology and the hills where they were built. Furthermore, their landscape has been examined and I have tried to put the hill-forts in relation to any iron age settlements..

Utvärdering av statistiska analysmetoder för detektion av partiell nedisning av anemometrar

Detaljerad information om vindförhållandena på en site är en nödvändighet för att göra beräkningar av lönsamhet i ett vindkraftsprojekt. Mätningarna behöver vara kontinuerliga och så korrekta som möjligt. Därtill bör de göras under minst ett års tid eftersom vindförhållandena på en plats är säsongsberoende. Under vintertid och framför allt på högre latituder eller altituder, kan mätutrustning påverkas av nedisning. En nedisad anemometer kan ge databortfall eller felaktiga mätningar.Identifiering av felaktiga data är en viktig del av analyseringsarbetet eftersom risken annars är att vindförhållandena på platsen underskattas.

Simulering av värmeförluster för kopparrör : En studie av värme- och strömningsparametrar för rörströmning

Att använda fjärrvärme till lågenergihus kan vara olämpligt pga. höga kulvertförluster jämfört med kulvertförluster för traditionella hus. Detta beror på att det låga värmebehovet i lågenergihusen ger en hög returtemperatur i ledningarna. Ett steg för att öka värmebehovet och göra fjärrvärme mer attraktivt för lågenergihus är att börja värma upp vitvaror (tvätt-, diskmaskin och torktumlare) med fjärrvärme istället för att använda traditionella eluppvärma vitvaror. Vid installation av dessa vitvaror tillkommer en rördragning vars värmeförluster är önskvärda att hålla nere för att dels säkerställa önskad temperatur till vitvarorna men även för att hålla nere internvärmen i huset.I studien har olika rördimensioner och isoleringstjocklek analyserats för att se hur värmeförlusterna beror på strömningsparametrar.

<- Föregående sida 5 Nästa sida ->