SAMMANFATTNINGSkolverket beskriver att religionsämnet idag spelar en allt viktigare roll i vårt internationella samt mångkulturella samhälle, trots detta har ämnet inom grundskolan blivit otydligt och saknar identitet. Inom gymnasieskolan är religionsämnet ett kärnämne och har där en mer tydlig identitet.Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare och elever uppfattar övergången från grundskolan till gymnasieskolan. För att göra området mindre studeras denna övergång endast inom ämnet religion. Studien vill visa en helhetsbild av hur ämnet är uppbyggt i teorin med de rådande styrdokument som idag styr skolan och som anger de ämnesmål som skolan ska arbeta mot, till hur lärare och elever uppfattar och arbetar med ämnet i praktiken.Som metod för att besvara syftet har tolv intervjuer genomförts på en gymnasieskola i Södra Norrland. Tre av informanterna var behöriga lärare inom religionsämnet, samtliga var män och de arbetade alla på den aktuella gymnasieskolan.

Arvidsjaur är en tätort med årlig tillväxt och är av denna anledning i behov av förtätning av bostadsbeståndet. Båthusviken är en attraktiv plats eftersom den ligger vid Arvidsjaursjön. Sjön med omgivning är ett välkänt område för bland annat sitt fiskevatten men också för den biltestanläggning som finns där. Idag finns det bebyggelse i Båthusviken som i folkmun kallas för ?Arvidsjaurs ghetto? eftersom fritidshusbebyggelsen är av varierande kvalité.

SyfteJag kommer beskriva entreprenörskapet som präglar uppstarter av privata konsthallar och bidra till en ökad förståelse för entreprenörskap inom kulturella näringar i allmänhet och inom konsthallar i synnerhet.MetodEn kvalitativ metod med en induktiv/narrativ ansats har använts, eftersom jag tolkat berättelser och skapat mening utifrån dessa.TeoriDet teoretiska ramverk som använts innefattar en redogörelse för entreprenörskap utifrån bland andra Schumpeter (1934), Kirzner (1973, 1997), Nilsson (2003), Sarasvathy med kollegor (2000, 2001). För att illustrera förutsättningarna för konstutställares verksamhet på marknaden mellan kultur och ekonomi, har jag låtit bland andra Stenström (2008), Mangset och Røyseng (2009), Chen (2009) och Throsby (2010) problematisera denna situation. Slutligen har en modell för analys använts från Hirschman (1983) för att undersöka entreprenörskapet på individuell nivå.EmpiriEntreprenörer som startat upp privata konsthallar i södra och mellersta Sverige har intervjuats. Majoriteten av konsthallarna har startats sedan 2000. Intervjupersonerna berättade om uppstartsprocessen, det vill säga resan från den första tanken på en konsthall till dagsläget.AnalysEntreprenörskapet analyseras utifrån Gartner (1985) och jag ser närmre på individerna, organisationen, omgivningen och processerna bakom uppstarten av privata konsthallar.

Denna uppsats har undersökt arbetsvillkor och arbetssituation för bemanningsanställda journalister, verksamma på olika medieföretag i mellersta och södra Sverige. Studien söker belysa vad denna arbetsform innebär för yrkesverksamma journalister idag. De huvudsakliga frågeställningarna handlar om anställningsformens inverkan på journalisternas arbetssituation, frågor kring ?den flexibla rollen? och dess inflytande på den journalistiska grundvalen. I teoridelen har tidigare forskningsstudier och rapporter kring bemanningsföretag använts, samt teorier kring flexibilitetens roll i en organisation, med syfte att göra en teoriprövande undersökning.En översikt kring bemanningsföretag och tidsbegränsade anställningar har getts i teoridelen, samt även kring medieapporteringen om bemanningsanställda journalister.

Contortatall (Pinus contorta ssp. latifolia) började planteras storskaligt i Sverige runt år 1970 men det dröjde till 1987 förrän Sverige lagstiftade begränsningar för hur den fick användas i skogsbruket. Detta gjordes bland annat på grund av att det saknades information om dess spridningsförmåga. Contortans spridningsförmåga i Sverige är fortfarande okänd och lagstiftningen är densamma. För att kunna beräkna spridningsförmågan och i förlängningen den potentiella etableringsframgången behövs kännedom om contortans fröproduktion i Sverige.

Uppsatsen behandlar Gustafsbergs barnhusinrättning, en skola för pojkar som dessutom var Sveriges första internatskola. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kriterier man hade på undervisningen på barnhusinrättningen från 1860-talets mitt och fram till mitten på 1880-talet samt vilka eleverna var som vistades där under den perioden. Detta görs utifrån frågeställningarna hur barnhusinrättningens stadgar såg ut under senare delen av 1800-talet, hur en kurs/läroplan under den aktuella tidsperioden såg ut och hur ämnena var fördelade, samt vilken bakgrund de elever som gick på barnhusinrättningen under den aktuella tidsperioden kunde ha och vad de ägnade sig åt efter examen från skolan.För att kunna genomföra undersökningen användes tillgängligt arkivmaterial angående Gustafsbergs barnhusinrättning, framför allt på arkivet på Gustafsbergsstiftelsen men även på Bohusläns föreningsarkiv.Undersökningen visade att stadgan och kursplanen angav att eleverna skulle delas in i tre klasser, en nedre, en mellersta och en övre. Utifrån denna indelning placerades elever i åldrarna mellan 6-16 in, dock rådde särskilda krav på blivande elever som skulle bli antagna till skolan och likaså på intagna elever för att de skulle kunna examineras. Examinationerna kontrollerades utförligt.

Arvidsjaur är en tätort med årlig tillväxt och är av denna anledning i behov av förtätning av bostadsbeståndet. Båthusviken är en attraktiv plats eftersom den ligger vid Arvidsjaursjön. Sjön med omgivning är ett välkänt område för bland annat sitt fiskevatten men också för den biltestanläggning som finns där. Idag finns det bebyggelse i Båthusviken som i folkmun kallas för ?Arvidsjaurs ghetto? eftersom fritidshusbebyggelsen är av varierande kvalité.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Under hösten 2006 var det tydligt att byggbranschen i Norrland, och i synnerhet Västerbotten, gått in i en högkonjunktur. Även om högkonjunkturen skapar möjligheter att expandera genom nyanställningar ser byggföretagen bristen på arbetskraft som ett hinder för detta. Det faktum att arbetstagare dessutom är mer benägna att byta arbetsgivare under högkonjunkturer innebär att det är av vikt att byggnadsarbetarna trivs med sitt arbete för att företagen ska öka chanserna att hålla kvar sin personal och inte förlora dem till andra arbetsgivare.Studiens huvudsyfte har varit att utröna vilka faktorer som enligt byggnadsarbetare är de främsta källorna till arbetstillfredsställelse och utifrån arbetarnas uppfattning om dessa faktorer i sin nuvarande arbetssituation, skapa insikt i områden där byggföretagen kan göra insatser för att öka möjligheterna att hålla kvar sin personal. Då ett flertal olika yrkesområden finns representerade bland byggföretagen har vi även haft som målsättning att utreda om yrkesområdestillhörigheten har betydelse för byggnadsarbetarnas uppfattning om faktorerna. Eftersom det har påvisats att åsikterna om vad som skapar arbetstillfredsställelse kan bero på anställningstid, har vi dessutom velat utreda vilken betydelse antalet anställningsår har för byggnadsarbetarnas värdering av olika faktorer.Grunden till studien ligger i teorier och tidigare forskning som framhållit olika faktorer som kan påverka arbetstillfredsställelsen.

Det pågår ständigt förändringar i samhällsstrukturen som får effekter på många olika nivåer. Det har skett en övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och till kunskapssamhälle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmån för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lämnat efter sig stora landsarealer som är välförsedd med infrastruktur. På många platser runt om är det idag vanligt att mark i staden blir tillgänglig på grund av industrins strukturomvandlingar.

Under hösten 2006 var det tydligt att byggbranschen i Norrland, och i synnerhet Västerbotten, gått in i en högkonjunktur. Även om högkonjunkturen skapar möjligheter att expandera genom nyanställningar ser byggföretagen bristen på arbetskraft som ett hinder för detta. Det faktum att arbetstagare dessutom är mer benägna att byta arbetsgivare under högkonjunkturer innebär att det är av vikt att byggnadsarbetarna trivs med sitt arbete för att företagen ska öka chanserna att hålla kvar sin personal och inte förlora dem till andra arbetsgivare.Studiens huvudsyfte har varit att utröna vilka faktorer som enligt byggnadsarbetare är de främsta källorna till arbetstillfredsställelse och utifrån arbetarnas uppfattning om dessa faktorer i sin nuvarande arbetssituation, skapa insikt i områden där byggföretagen kan göra insatser för att öka möjligheterna att hålla kvar sin personal. Då ett flertal olika yrkesområden finns representerade bland byggföretagen har vi även haft som målsättning att utreda om yrkesområdestillhörigheten har betydelse för byggnadsarbetarnas uppfattning om faktorerna. Eftersom det har påvisats att åsikterna om vad som skapar arbetstillfredsställelse kan bero på anställningstid, har vi dessutom velat utreda vilken betydelse antalet anställningsår har för byggnadsarbetarnas värdering av olika faktorer.Grunden till studien ligger i teorier och tidigare forskning som framhållit olika faktorer som kan påverka arbetstillfredsställelsen.

På Robotförsöksplats Norrland, RFN, i Vidsel, har flygplan och robotar utprovats sedan 1958. Provplatsen har Västeuropas största provområde över land, med en area på över 1600 kvadratkilometer. Radar, Kinoteodoliter, Telemetri och Kameror används för att övervaka provobjektens rörelser. Att kunna följa robotbanan och lagra positionsdata är en väsentlig del av provningsverksamheten.All positionsdata samlas in av ledningsprogramvaran, BAPS, och används för att i realtid presentera positionsdata på en karta till stöd för provledaren. Samma data kan sedan bearbetas för att generera mera exakta positionsuppgifter i efterhand.2001 infördes ett nytt geodetiskt referenssystem i Sverige, SWEREF99.

Europas befolkning blir allt äldre och bosättningen koncentreras i ökande omfång till ett begränsat antal tillväxtregioner. Den här koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner särskild hårt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskäl till större regioner, utan att återvända efter utbildningen, då det fattas ett yrkesmässigt perspektiv. Om några decennier kommer mer än halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsområdena. Även de mindre storstäderna och andra tillväxtområden emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och så även i alla tillväxtområden blir i genomsnitt litet äldre, men beroendekvoten förblir där nästan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga människor som tillbringar sitt yrkesliv där.

För företag som är verksamma inom distributions- och lagringsbranschen är logistik ett centralt begrepp. Logistik kan ses som läran om effektiva materialflöden. Materialflöden i försörjningskedjor sker dels internt i verksamheten och dels genom transporter mellan leverantörer och kunder. I ett logistiksystem är det oftast transporter som har störst negativ miljöpåverkan, men transporter medför även kostnader vilket kräver planering av resursanvändningen. Planeringen sker på olika nivåer och några av de besluten handlar om att sträva efter ökad fyllningsgrad i transportmedlet och konsolidering av leveranser.

Det här examensarbetet är en marknadsundersökning som IT-tjänstföretaget CGI tagit initiativ till. CGI har uppmärksammat att det finns ett behov av ett handfast verktyg för att förenkla produktionsplaneringen, vilket är bakgrunden till det här examensarbetet. Den strukturella omvandlingen inom sågverksindustrin har medfört ett behov av ett mer kundanpassat sortiment och utvecklingen har medfört ett ökat behov av automatiserade processtyrningar. För att kunna produktionsplanera effektivt, beskrivs det i studien att det finns behov av ett mer långsiktigt planeringsverktyg. Produktionsplanering utförs oftast i ett eller två separata planeringssteg som innebär ett för sågprocessen respektive ett för tork och justering.