Sökresultat:
1446 Uppsatser om Mellannivćchefer - Sida 57 av 97
Omorganisation inom polisen i Norrbotten
Den nya polisomorganisationen i Norrbotten har varit mycket omdiskuterad i medierna i Norrbotten den senaste tiden. Seppo Wuorio som Àr grundaren av den nya omorganisationen menar pÄ att polisen i Norrbotten pÄvisar för dÄliga resultat och har dÀrför initierat denna omorganisation. Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ vad den nya omorganisationen egentligen innebÀr för de mindre kommunerna i inlandet samt att genom intervjuer kartlÀgga vad kommunalrÄden i dessa kommuner har för Äsikter om den nya organisationen.Vi har Àven jÀmfört den nya polisorganisationen med nÀrpolisreformen som svensk polis sedan 1990-talet ska jobba efter. Vi som skrivit denna rapport kan kÀnna en viss oro nÀr man hör vad kommunalrÄden i de olika kommunerna sÀger angÄende det minskade förtroende för polisen som allmÀnheten uppvisar. Grundtanken med den nya polisorganisationen i Norrbotten gÄr ut pÄ att centralisera resurserna till kuststÀderna, och om det blir nödvÀndigt kunna utnyttja dessa resurser för insatser i glesbygden.
Chefers vÀrdering av medbestÀmmande pÄ arbetsplatsen : Hur viktigt Àr det och varför?
Chefers vÀrdering av medbestÀmmande pÄ arbetsplatsen- Hur viktigt Àr det och varför?Emelie SkÀlhammarMedbestÀmmande Àr en vÀsentlig del av dagens organisationer, vars syfte Àratt engagera personalen i arbetsprocesserna. Chefer stÄr stÀndigt mellan atttillfredsstÀlla anstÀlldas behov och organisationens krav. Tidigare forskninghar frÀmst fokuserat pÄ medbestÀmmande ur anstÀlldas perspektiv (Knoop,1991). Syftet med föreliggande studie var dÀrför att öka förstÄelsen förmedbestÀmmande ur chefers synvinkel, hur de jobbar med detta samteventuella hinder i arbete.
Enterprise Risk Management. Hur anvÀnder svenska företag ERM?
I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, bÄde som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete Àr vÀl anvÀnt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret Àr mer diffust. Syftet med studien Àr mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebÀr att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstÄ vad det innebÀr i praktiken.En enkÀt har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgÄngspunkt ifrÄn den teoretiska referensram som vi anvÀnt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vÄr egen modell, vilken vi sammanstÀllt utifrÄn den litteratur vi tagit del av.
Word of Mouth - En studie i konsumenters kommunikation varandra emellan i samband med ett köp
Den hÀr fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbÀttra service genom lÀrandet frÄn en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i sÄ fall hur den ska utformas. Vi ville Àven öka vÄr kunskap om hur Stena Line kan förÀndra de anstÀlldas beteenden med hjÀlp av e-learning och vilka förutsÀttningar som krÀvs för att personalen ska bli motiverade till att förÀndra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att inledningsvis dela ut en enkÀt, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. DÀrefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hÀnsyn tagen till enkÀtens resultat. Det kvalitativa tillvÀgagÄngssÀttet har varit vÄr huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras Àr viktigt för hur den mottas hos anstÀllda, vilket i sin tur pÄverkar resultatet av utbildningen.
Belöningssystem - Kan ett kunskapsföretag i offentlig respektive ett i privat sektor lÀra av varandra?
Syftet Àr att beskriva och jÀmföra belöningssystemen i ett offentligt och ett privat kunskapsföretag för att undersöka om de bÄda företagen kan lÀra av varandra. Vi har i vÄrt uppsatsarbete anvÀnt oss av en deduktiv forskningsansats. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att göra fallstudier. Vi har införskaffat informationen vi behövde genom personliga intervjuer med chefer pÄ olika nivÄer i de bÄda fallföretagen. Intervjuerna kan karakteriseras som semistandardiserade.
Ledarskap : En jÀmförande studie mellan personalchefer och andra chefers ledarskap
SammanfattningDenna C-uppsats i arbetsvetenskap Àr en kvalitativ studie och baserad pÄ teorier om ledarskap. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka likheter och olikheter mellan personalchefer och andra typer av chefers ledarskap.Inledningsvis presenteras en historisk bakgrund av ledarskapets förÀndring. Sedan följer grundlÀggande ledarskapsteorier samt teorier om kommunikation, makt, motivation och genusperspektiv. Dessa teorier Àr en viktig grund för analys- och resultatavsnittet i uppsatsen. UtifrÄn dessa teorier utformas en intervjuguide.
Ledarskapsstilar : En jÀmförelse av ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor
Denna rapport fokuserar pÄ vilka skillnader och likheter det finns mellan ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor. Rapporten anvÀnder sig av ett statistiskt underlag som tagits fram med hjÀlp av beteendeprofileringsverktyget Interpersonal Dynamics Inventory (IDI). Dessutom har ett flertal intervjuer genomförts med utvalda ledare inom privat och offentlig sektor. Rapporten undersöker vilka ledarskapstilar som finns och vilka som Àr vanligast förekommande. Rapporten tar Àven upp viktiga faktorer som skiljer den privata sektorn frÄn den offentliga.Syftet med denna rapport Àr att identifiera skillnader och likheter vad gÀller ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor.
Vuxenmobbning i arbetslivet : En studie om en kommunal förvaltnings förebyggande arbete mot vuxenmobbning
Undersökningens syfte var att undersöka en kommunal förvaltnings förebyggande arbete mot vuxenmobbning. Syftet preciserades sedan ned i en frÄgestÀllning som löd ?Hur arbetar kommunal förvaltning förebyggande mot vuxenmobbning??. Genom en kvalitativ ansats intervjuades det tvÄ chefer frÄn tvÄ olika enheter inom en omsorgsförvaltning och tvÄ anstÀllda inom en företagshÀlsovÄrd. Det vÀsentligaste resultatet blev att bÄda cheferna arbetar aktivt för en hÀlsosam arbetsmiljö samt att mobbning inte Àr en vanlig företeelse inom berörda enheter. Samarbetet mellan cheferna och företagshÀlsovÄrden Àr vÀldigt god, och kontakten sker till största delen vid behov.
Kommunal Ledarutbildning : En kvalitativ studie om verksamhetschefers lÀrande och uppfattningar
Ledar- och chefsutbildningar Àr stÀndigt aktuella. Organisationer kompetensutvecklar sina chefer i stor utstrÀckning, samtidigt som marknaden Àr full av diverse externa lösningar i form av konsultfirmor och ledarskapstester, för att bli konkurrenskraftiga som möjligt. Jag har med anledning av detta undersökt en intern ledarskapsutbildning/- introduktion i en svensk medelstor kommun, dÀr jag med hjÀlp av sex stycken kvalitativa intervjuer fÄtt ta del av informanternas nyanserade redogörelser kring begreppet ledarskap samt deras upplevelser av utbildningen. Jag har studerat och analyserat upplÀgget, bÄde innehÄllsmÀssigt men Àven pedagogiskt, och dÀrigenom identifierat en del fungerande faktorer samt andra utvecklingsbara bitar. Jag hoppas att studien kan bidra till en ökad förstÄelse inom Àmnet och att den visar sig vara anvÀndbar för mig i mitt yrke som personalvetare, och möjligen Àven för övriga verksamheter som planerar ledarutbildningar.
Obalans mellan kvinnor och mÀn pÄ chefspositioner- Vad gör företag Ät saken?
Att chefstalanger skulle vara speciellt kÀnnetecknande för nÄgot av könen finns det inga bevis för. Eftersom det i dagens samhÀlle arbetar i stort sett lika mÄnga kvinnor som mÀn, stÄr kvinnan för hÀlften av begÄvningsreserven. Det vore dÀrför förödande för företag att inte ta till vara pÄ denna tillgÄng. Statistiken gÀllande fördelningen av kvinnliga och manliga chefer inom nÀringslivet ser dyster ut, Är 2006 var det endast 23 % kvinnor i chefsbefattning i den privata sektorn. PÄ grund av denna snedfördelning kom vi fram till vÄrt syfte som Àr att förklara hur företag  gÄr till vÀga för att fÄ en mera balanserad fördelning mellan kvinnor och mÀn pÄ ledande befattningar.
OsÀkerhet i komplexa projekt : En fallstudie av Energimyndighetens projekt Styrel i Uppsala lÀn
Den hÀr fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbÀttra service genom lÀrandet frÄn en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i sÄ fall hur den ska utformas. Vi ville Àven öka vÄr kunskap om hur Stena Line kan förÀndra de anstÀlldas beteenden med hjÀlp av e-learning och vilka förutsÀttningar som krÀvs för att personalen ska bli motiverade till att förÀndra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att inledningsvis dela ut en enkÀt, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. DÀrefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hÀnsyn tagen till enkÀtens resultat. Det kvalitativa tillvÀgagÄngssÀttet har varit vÄr huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras Àr viktigt för hur den mottas hos anstÀllda, vilket i sin tur pÄverkar resultatet av utbildningen.
Kultur i vÄrden pÄ hÀlsocentraler: Intervjuer om möjligheter och hinder
Tidigare forskning har visat att kultur kan bidra till och Àven frÀmja hÀlsa (Clift, 2012). Norrbottens lÀns landsting har som mÄl att stÀrka norrbottningarnas hÀlsa med hjÀlp av kultur. Syftet med detta examensarbete var att genom intervjuer studera chefers uppfattningar om betydelsen av samt förutsÀttningarna för kultur i vÄrden pÄ hÀlsocentralerna i LuleÄ och Bodensamt hur informationsmaterialet KulturhÀlsoboxen har tagits emot. KulturhÀlsoboxen har skickats ut till alla hÀlsocentraler i Sverige, men ingen uppföljning har gjorts. FrÄgestÀllningarna rörde vilka möjligheter och hinder, som chefer kÀnner inför ett införande av kultur i vÄrden.
Slaget vid Suomussalmi : Om hur den finska sidan anvÀnde manövertÀnkande, taktiska grundprinciper och förmÄgor
Finlands kamp mot det mycket större Sovjetunionen under vinterkriget skildras i denna uppsats i form av en fallstudie av slaget i Suomussalmi. Det görs Ă€ven en beskrivning av de militĂ€rteorier som Ă€r centrala för analysen i uppsatsen.Finlands sĂ€tt att strida och nyttja taktiken under detta slag Ă€r tillĂ€mpbart för att studera militĂ€rteorier som Försvarsmakten idag anvĂ€nder i sina doktriner för markarenan. Teorierna som slaget analyseras kring rör manövertĂ€nkande, krigföringsförmĂ„gan och de taktiska grundprinciperna.Uppsatsen undersöker i vilken omfattning den finska sidan anvĂ€nde sig av manövertĂ€nkande och vilka förmĂ„gor som spelade en avgörande roll i slaget. Ăven sambandet mellan manövertĂ€nkande och de taktiska grundprinciperna undersöks.Slutsatserna visar att rörligheten var den förmĂ„ga som spelade störst roll för den finska sidans framgĂ„ngar. Det framkommer ocksĂ„ att mĂ„nga finska chefer anvĂ€nde sig av manövertĂ€nkande.
Intern redovisning till marknadsvÀrde som botemedel mot kortsiktighet
Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utstrÀckning svenska tillverkningsföretag anvÀnder verklighetsrelaterad intern redovisning som metod att minska kortsiktigheten inom organisationen samt om denna anpassning ocksÄ leder till de önskvÀrda resultaten. Detta har gjorts genom en kvalitativ fallstudie utförd pÄ fyra svenska tillverkningsföretag. Den frÀmsta informationskÀllan var primÀrdata i form av skriftliga och muntliga intervjuer. De undersökta företagen var NIBE Industrier AB, SCA Packaging Sweden AB, Trelleborg Engineered Systems Group AB och Vin & Sprit AB. Kontaktpersonerna var högt uppsatta chefer eller controllers.
Fötterna i historien-HjÀrtat i JUPP-Blicken framÄt : En kvalitativ studie av Peabs kÀrnvÀrdesarbete
Att företag tar fram kÀrnvÀrden som ett sÀtt att ge de anstÀllda riktlinjer för hur de ska agera inom företaget blir allt mer vanligt, men fyller dessa kÀrnvÀrden till fullo den funktion i företaget som de Àr framtagna för? Syftet med denna studie har varit att ge en bild av hur ett specifikt företag, i denna studie Peab, arbetar med att förmedla sina kÀrnvÀrden och hur de anstÀllda uppfattar och förhÄller sig till dessa vÀrden. För att fÄ fram viktig bakgrundsinformation gjordes det en dokumentgranskning av det material som har tillhandahÄllits frÄn Peab gÀllande deras kÀrnvÀrden och hur de arbetar med att förmedla dessa. I denna studie har en kvalitativ ansats valts och det genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med tvÄ olika yrkeskategorier inom företaget, som i denna studie benÀmns som chefer och yrkesarbetare. Studiens resultat visar att den information som ges kontinuerligt till Peabs medarbetare skiljer sig Ät beroende pÄ vilken av de tvÄ ovannÀmnda yrkeskategorierna de anstÀllda tillhör.