Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om elevernas inställning till ämnet religionskunskap utvecklas i en positiv riktning, genom att arbeta med storyline. Storylinemetoden utarbetades av bl.a. Dr. Steve Bell vid University of Strathclyde i Glasgow som ett sätt att möta 1965 års skotska läroplan. Storylinemetoden är en metod för undervisning som ligger i linje med den syn på kunskap och lärande som man finner i Lpo 94.

Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlända elever går till i Södertäljekommun.Syftet med studien är att undersöka hur staten genom kommunalnivå tänkersig att nyanlända elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förväntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanländaelever kan gå till väga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar på att detär av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mål och attett gemensamt tänk genomsyrar organisationerna för att ett rättvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger på skolan ochden enskilda läraren. Slutsatsen är att samhället och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlända den bästa skolintroduktionen..

När vi har varit ute i olika skolor har vi sett tydliga spår hos elever att deras intresse för matematik minskar ju högre upp i åldrarna eleverna kommer. Vi har även observerat många olika typer av lärare och undervisningsstilar. Syftet med arbetet är därför att titta närmare på hur intresset ser ut i två klasser i årskurs sex på två olika skolor samt titta på vilka faktorer som påverkar intresset hos eleverna. För att ta reda på detta har vi utfört enkätundersökningar i de olika klasserna. Utifrån svaren från enkäterna valde vi ut fyra elever i varje klass för intervjuer, hälften som enligt enkäterna tyckte om matematikämnet och hälften som inte tyckte om det.

Syftet med uppsatsen är att titta på hur stereotyper och intersektionalitet förekommer eller inte förekommer i Systembolagets samhällsinformerande reklamfilmer med antilangingsfokus. De fyra filmerna är Sanningen (2011), Likör (2013), Avdramatisering (2013), Antilangning (2014). Dessa filmer valdes ut för att en blandning utav manliga och kvinnliga huvudpersoner skulle finnas med. Dessa reklamfilmer har analyserats med hjälp utav en bildanalys av semiotisk karaktär. Analysen gjordes utifrån en transkribering utav de fyra filmerna.

Vi är alla olika och har olika behov och förutsättningar. Men vi har alla rätt till en likvärdig utbildning anpassad efter alla dessa olikheter. Lärarna på en skola i Västsverige kände i takt med att klassen växte i storlek att de kanske inte riktigt klarade av att möta alla där de befann sig. Ett utvecklingsarbete tog form och med hjälp av aktionsforskning valde lärarna att utveckla samlingarna i en F-1 klass med 25 elever. Syftet med studien var att ur ett deltagarperspektiv se hur elever, i samlingar, kunde uppfattas inkluderande och deltagande utifrån deras förutsättningar och behov.

During my practical training I have seen what after-school offers children. Large groups of children and little staff, often results in that the children had to play freely until they go home. Few activities are offered to the children and the staff is busy looking after the children and ensures that they are not fighting.The purpose of this study is to find out how children feel about their leisure activities and if they think they are being offered a meaningful leisure. The main research questions were:How do children experience their leisure-time?Do after-school offers children a meaningful leisure and is it the children's interests and needs that govern the activities and the environment?How do the number of children in the leisure group affect the leisure time?The methods to collect data in the study are observations and interviews.

The integration policy in Sweden has received criticism for being disintegrating due to the structure of division between those that integrate and those who are to be integrated, a division between ?us? and ?them?. In 2010 the reform Act on introduction activities for certain newly arrived immigrants (2010:197), was carried out to facilitate the integration of newly arrived immigrants on the labor market. The purpose of this thesis is to study power and discrimination structures within the reform by applying an intersectional theoretical framework. Intersectionality is based on the notion that different forms of discrimination such as gender, ethnicity, class, sexual orientation etc.

Utställningens konventioner: analys av utställningsarbetet på Astrid Lindgrens Näs Mimmie Bergvall. Kultur och medier. Kulturvetenskap. Konst kultur och kommunikation. Malmö Högskola.

Utvecklingsarbetet undersöker huruvida olika kommunikationsövningar kan öka gymnasieelevers muntliga produktion under engelsklektioner eller inte. Arbetet pågick under ca. åtta veckor och utfördes i en klass på 26 elever på en gymnasieskola i Norrbotten. Kommunikationsövningarna var åtta till antalet och varierade beträffande gruppstorlek och innehåll, bla. genomfördes en minivariant av "Storyline".

Detta examensarbete handlar om två olika sätt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen i år 3-5. Jag har jämfört en lärare som arbetar med skönlitteratur integrerad i tematisk, ämnesövergripande undervisning med en annan lärare som använder skönlitteraturen inom ramen för svenskämnet. Syftet har varit att ta reda på vilka skillnader och eventuellt vilka likheter man kan finna i dessa olika arbetssätt samt om eleverna tycker att de lär sig något utifrån att läsa skönlitteratur i undervisningen. För att få fram materialet till min uppsats har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med två lärare samt fyra elever i respektive klass. Jag har även genomfört observationer i båda klasser.

Jag har gjort en fallstudie som handlar om hur lärare på en specifik minoritetsskola går tillväga för att utveckla barn med annat modersmål inom det svenska språket samt vilka svårigheter lärare och elever möter på under processens gång. Mitt syfte var att ta reda på vad lärare idag gör för att hjälpa andraspråkselever att tillägna sig det svenska språket och vilka svårigheter/hinder som kan uppstå. Jag har under arbetets gång intervjuat lärare om hur de arbetar med andraspråkselever och vilka svårigheter som de tycker är uppenbara. Jag har även gjort egna observationer i en specifik klass. Det jag främst har kommit fram till är att många lärare idag saknar kunskap och erfarenhet om hur de ska arbeta för att utveckla andraspråkselever.

Studien handlar om hur och vad pedagoger i förskoleklass gör för att synliggöra barnet i den pedagogiska samlingen och hur detta är kopplat till lärandet, samt vilken effekt pedagogernas olika metoder kan få på barnens läroprocess. Syftet i studien är att diskutera och beskriva dessa problemområden. Denna studie är utförd i tre olika förskoleklasser, med två pedagoger från varje klass. Ett kort historisktperspektiv av hur och vad samlingen haft och har för roll i skolansvärld presenteras i början och sedan förtsätter studien med att lyfta barnets interaktion i samlingen, vad barn lär sig i samlingen,att synliggöra barnen i det pedagogeiska arbetet, pedagogens roll, pedagogers fokus på barnens lärande och förankring i styrdokument. Sedan presenteras den kvalitativ undersökningen vilket är utförd genom intervjuer och observationer.

Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning är en konsekvens av att de avviker från de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgångspunkt används Messerschmidts structured action theory, som går ut på att individens handlingar och beteenden påverkas av och reproducerar den rådande sociala strukturen. I denna uppsats förstås den sociala strukturen som den ojämlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrån kön, klass och etnisk bakgrund. I vårt västerländska samhälle är det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nå upp till en normativ femininet som definieras utifrån liknande statusmarkörer.

Denna undersökning är en fallstudie som syftar till att ta reda på hur elever går tillväga när de löser ett algebraiskt problem. Syftet är att sätta sig in i elevernas tankar och sätt att lösa problem och genom ökad förståelse kunna förklara för dem på ett sätt de förstår och kan relatera till.Metoden som använts är enkät och intervju, och studiegruppen är en klass i årskurs nio.Eleverna är inte så vana vid att kombinera olika räknesätt i ett och samma tal. De har lättare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror än de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De är heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, därför löser de ofta talen rutinmässigt utan att reflektera över hur.Det är viktigt att det ingår varierad problemlösning i undervisningen så att eleverna övar sig på både praktisk matematik samt olika matematiska områden. Eleverna tycker det är roligt att göra annat än enbart räkna i läroboken.

Denna undersökning är en fallstudie som syftar till att ta reda på hur elever går tillväga när de löser ett algebraiskt problem. Syftet är att sätta sig in i elevernas tankar och sätt att lösa problem och genom ökad förståelse kunna förklara för dem på ett sätt de förstår och kan relatera till.Metoden som använts är enkät och intervju, och studiegruppen är en klass i årskurs nio.Eleverna är inte så vana vid att kombinera olika räknesätt i ett och samma tal. De har lättare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror än de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De är heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, därför löser de ofta talen rutinmässigt utan att reflektera över hur.Det är viktigt att det ingår varierad problemlösning i undervisningen så att eleverna övar sig på både praktisk matematik samt olika matematiska områden. Eleverna tycker det är roligt att göra annat än enbart räkna i läroboken.