Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm..

Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm..

Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm..

Denna studie undersöker vilken syn elever har på den skrivna responsen de får av svenskläraren. Responsgivandet är en stor del av lärarens arbetsuppgifter, och det är därför viktigt att veta hur eleverna mottar och förstår kommentarerna. Det är också viktigt för läraren att veta hur synen skiljer sig mellan olika elever. Studien undersöker även vilken erfarenhet elever i en klass på gymnasiet har av ett processinriktat arbetssätt. Studien har gjorts utifrån följande frågeställningar:Hur upplever elever i gymnasiet respons och kommentarer från lärare- Vad kommenteras i texterna och vad tycker eleverna om kommentarerna?- På vilket sätt tar eleverna till sig kommentarerna?Vilken erfarenhet har eleverna av ett processinriktat arbetssätt?För att svara på frågeställningarna gjordes en kvalitativ enkätundersökning, vilken gav 21 svar, och 4 kvalitativa intervjuer.

Vårt syfte med studien är att ta reda på hur ungdomar, 16-20 år, i Lärjedalen ser på sin framtid med fokus på arbetsliv samt hur deras nuvarande situation kan påverka deras sätt att tänka kring detta. Vidare är våra frågeställningar 1) Hur ser ungdomarnas nuvarande situation ut, utifrån deras familjeförhållanden, klass och etnicitet? 2) Hur tänker ungdomarna kring sin framtid vad gäller arbetsliv? 3) På vilket sätt samverkar ungdomarnas familjeförhållanden, klass och etnicitet med varandra? 4) Hur kan ungdomarnas nuvarande situation påverka deras tankar om framtiden?Vi har i vår studie använt oss av kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv strategi och vi har valt att göra fem stycken semistrukturerade intervjuer med tre killar och två tjejer, alla med annan etnisk bakgrund än svensk. Vidare har vi tematiserat resultatet enligt; familjeförhållanden, klass och etnicitet under kategorierna nuvarande situation och tankar om framtiden. Vi har analyserat resultatet utifrån systemteori, Bourdieus klasstänkande och strukturell diskriminering.

Sweden  has  been  characterized  as  one  of  the world?s most  secular  countries, even though  it is  becoming  increasingly more multicultural.  This,  combined  with  the fact that pupils do  not  feel  they  have  enough  time  in  school  for  Religious  Education and that the requirements are increasing made me interested in how they talk about religion in upper secondary school. The aim of this study is to see if there are any differences between how pupils in vocational programs and academic programs are talking about religion and Religious Education. The main questions that were raised revolved around 1)  how  pupils  talk  about  what  religion  is,  2)  how  they  talk  about  religion  in  the Swedish  society  and  3) how  they  talk  about  Religious  Education  in  upper  secondary school. The questions were also about what similarities and differences I could find in the way they talked about these subjects.

Abstract Titel; ?Det sitter i väggarna? - Hur den medeltida människans mentalitet kan ta sig för uttryck i kalkmålningar i stads- respektive landsortskyrkor i Skåne. Syftet med den här uppsatsen är att jag vill se hur den medeltida människans mentalitet kan ta sig för uttryck i kalkmålningar i stadskyrkor respektive landsortskyrkor i Skåne. Jämförelsen i sig kan innebära många olika inriktningar och jag har valt att ta ett klassperspektiv, då jag vill ta reda på hur hierarkiska relationer kan ta sig för uttryck utifrån stånds- och klasstänkandet. Min teori består av två utgångspunkter; Klassperspektivet och den medeltida kroppsuppfattningen. Den historiska utvecklingen av tre- och fyraståndsläran stärker Thompsons teori om att klass skapas i samspel mellan människor.

Individers skapande och vidmakthållande av maktstrukturer sker hela tiden. Skolan är en viktig arena för socialt samspel där varje barn bär med sig sin individuella bakgrund och således har olika förutsättningar i skolan. Bland de jämnåriga sker en identitetskonstruktion där tillägnande av normer och värderingar sker. Syftet med vår studie är att lyfta fram hur barn i ett mångkulturellt område utifrån ett intersektionellt perspektiv skapar och reproducerar en social ordning. Teorin kring det intersektionella perspektivet avser att studerande av maktstrukturer inte kan ske utifrån endast ett perspektiv utan att olika perspektiv samverkar i en hierarki.

Denna studie handlar om hur några nyanlända elever upplever den svenska skolan och bemötandet av pedagogerna. Mer specifikt undersöks hur informanterna som är nyanlända och som har ett annat modersmål än svenska eller talar flera språk upplever mötet med det svenska språket, skolan och kulturen. I studien används en kvalitativ metod där jag valt att intervjua sex nyanlända elever, som har gått i skolan i 1-3 år i Sverige och som idag går i åk 6. Intervjuerna ägde rum på en skola där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. Många elever har bott i Sverige under en lång period men många är nyligen inflyttade. Resultatet visar att de nyanlända eleverna upplevt svårigheter kring mötet med det svenska språket när det gällt bland annat meningsbyggnad, detta på grund av att det enligt informanterna är stora skillnader på grammatiken i det svenska språket jämfört med den grammatik de har i sina modersmål.

I detta arbete har åtta bilderböcker analyserats via en visuell textanalys. Arbetet har tagit sin teoretiska utgångspunkt i ett intersektionellt förhållningssätt och ett normkritiskt perspektiv. De sociala kategorier som legat till grund för den intersektionella ansatsen är diskrimineringsgrunderna som de benämns i läroplanen för förskolan; genus, klass, etnicitet, religion, funktionsförmåga samt sexualitet. Syftet med detta arbete var att göra en intersektionell analys av åtta populära bilderböcker ur ett normkritiskt perspektiv samt undersöka hur karaktärer konstrueras i text och bild utifrån nämnda sociala kategorier. Syftet var även att utifrån förekomsten av dessa kategorier analysera vilka normer och värderingar som förmedlas genom bilderboken.

I uppsatsen läggs ett intersektionellt perspektiv på konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmåleriets undanskymda plats i allmänhet och de kvinnliga bonadsmålarnas osynliga roll i synnerhet.Uppsatsen består av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av några historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats är att klassanalys lyser med sin frånvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nämns förhållandevis sällan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och på olika sätt medan etnicitet mest omnämns som en kanoniserad uteslutning.I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen.

En fusion innebär att ett företag övertar ett annat företags tillgångar och skulder utan en mellanliggande likvidation. För företag som är i behov av att gå samman i större enheter, för att rationalisera verksamheten och uppnå synergieffekter, kan en fusion kan vara lösningen. EG-direktivets regler utgör grunden till den skatterättsliga definitionen om fusion och har implementerats i svensk skatterätt i 37 kapitlet IL om fusioner och fissioner. Grundtanken bakom inkomstskattebestämmelserna kring fusioner är att fusionen inte ska leda till en skattebelastning för företaget. Verksamheten behöver inte upphöra och kan fortsätta vidare fast i en annan regi.

Bedömning av elevers kunskaper och lärande utgör en väsentlig del i läraryrket. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida lärarens bedömning har betydelse i elevernas lärandeprocess. Jag har studerat en klass i skolår 9 med dess undervisande lärare inom ämnet matematik. Observationer har genomförts för att få en bild av undervisningen, med bedömningen i fokus. Intervjuer har utförts med elever för att få en bild av deras uppfattningar kring bedömningen.

Begreppet work ?life balance syftar till det arbete kring sponsring av förmåner och arbetssituationen som hjälper den anställde att balansera sitt arbetsliv och sitt privatliv. Då uppfattningen om vad som skapar balans är subjektiv, torde det från företagets sida vara viktigt att veta vad medarbetarna upplever, stödjer och hindrar upplevelsen av balans. Dessutom torde en klar bild över vad som stödjer och vad som hindrar, säkerställa en maximal avkastning av de satsningar som företaget ger personalen. Utifrån detta utformades studiens syfte, vilket var att öka förståelsen för vilka faktorer individer anser stödjer och hindrar upplevelsen av balans.

Från det att jag började första klass har jag förutom de första två veckorna fått gå eller cykla själv till skolan. Innan man började fjärde klass fick man inte cykla, så efter att jag började just fjärde klass cyklade jag dagligen. Min dagliga resa till skolan gick genom två olika radhus- och villaområden med lite trafik. Tills jag behövde komma över en riksväg med tung och vältrafikerad trafik. Här fanns reglerade övergångställen och vid det övergångställe som ledde till min lågstadieskola stod det alltid skolpoliser.