Denna uppsats belyser problematiken inom de två största myndigheterna: Socialtjänsten och Polisen då de ska kommunicera mellan varandra vid hantering av ungdomsbrottslig verksamhet. För att få en bättre inblick i hur dessa myndigheter arbetar bör man sätta sig in i hur deras verksamheter är uppbyggda samt vilka lagar det är som styr verksamheterna. Lagarna som mest berör den enskilde ungdomen är: Lagen om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LVU), Lagen om unga lagöverträdare (LuL) och sekretesslagen (SekrL). I arbetet framhålls att polisen är en myndighet som inte har någon sekretess gentemot social myndighet, då det gäller en ung lagöverträdare. Med detta menas att polisen framför all fakta som berör den unga lagöverträdaren som finns att tillgå i utredningen.

Under vår praktik hos ledningskansliet vid Karlstads universitet inkom en anonym begäran att få ut allmänna offentliga handlingar i elektronisk form. Vi uppmärksammade då problemet att myndigheter inte har någon skyldighet att lämna ut allmänna offentliga handlingar i elektronisk form. Detta trots att tekniken finns och ständigt utvecklas och att det därför kan tänkas bli mer och mer vanligt att myndigheter får in förfrågningar om att få ut en allmän offentlig handling elektroniskt. Uppsatsen har för avsikt att ge svar på om myndigheter bör ha en skyldighet att lämna ut handlingar i elektronisk form, samt om myndigheten under alla förutsättningar har rätt att ta ut en avgift i samband med detta. Uppsatsen har också som delsyfte att kort undersöka om utlämning av allmänna handlingar i elektronisk form faktiskt sker.Framställningen bygger på den traditionella rättsdogmatiska metoden, vilket innebär att med hjälp av allmänna rättskällor systematisera och fastställa gällande rätt.Det finns ett flertal regler som talar för att myndigheter ändå ska anses ha en skyldighet att lämnat ut allmänna handlingar i elektronisk form om den sökande begär det.

Statligt arbetsledarskap och chefskaps skall utövas av individer som är bäst lämpade för uppgifterna. Enligt Regeringsformen skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Med stöd av bestämmelserna i förvaltningslagen är myndigheter inte skyldiga att motivera ett anställningsbeslut. Varje år överklagas drygt hundratalet ärenden av enskilda som är missnöjda med anställningsbeslutet. Syftet med detta arbete är att skildra vad kriterierna saklig grund såsom förtjänst och skicklighet är vid statlig anställning.

I denna studie undersöker vi hur personalen på en anstalt i Sverige bemöter barn som besöker ett fängelse. Mötet kan på många sätt vara känsligt och barn med frihetsberövade föräldrar behöver tas emot av personal som förstår dess livssituation. Genom kvalitativa intervjuer vill vi förstå hur barnperspektivet på anstalten yttrar sig, vilken kompetens som finns hos personalen samt om det finns något samarbete mellan olika myndigheter för att stödja barnet. I resultatdelen framförs och diskuteras nio intervjuades åsikter i förhållande till tidigare begrepp och forskning. Sammanfattningsvis menar vi att alla intervjuade har ett barnperspektiv men att lagar och föreskrifter ibland hindrar personalen att möta barnet ur barnets perspektiv. De anställda på anstalten ska jobba för att den intagne inte ska återfalla i brott samt att upprätthålla säkerhet.

Av Luftfartsverkets 19 flygplatser är tre certifierade enligt ISO 14001 standarden, övriga har inte certifierade miljöledningssystem. Utifrån detta är Luftfartsverket intresserade av att jämföra miljöarbetet mellan certifierade och icke-certifierade miljöledningssystem på flygplatser, eftersom certifieringar är kostsamma samt även kräver andra resurser. En certifiering framhävs ofta som en marknadsfördel för företag, men eftersom myndigheter inte är konkurrensutsatta på samma sätt är en certifiering inte lika självklar. Vi har beslutat att studera Luftfartsverket som valt att certifiera tre av sinaflygplatser för att se om det finns ytterliggare förutsättningar om varför man ska certifiera miljöledningssystem i statliga myndigheter. Uppsatsen är tänkt att användas av Luftfartsverket som beslutsunderlag för de enheter som funderar på att certifiera sina miljöledningssystem.

Syftet med rapporten är att belysa varför ett nytt radiokommunikationssystem är nödvändigt, vilken skillnad det kommer att utgöra i polisarbetet samt om det nya systemet upplevs uppfylla kraven som föranledde förändringen. För att uppfylla syftet med rapporten har jag tagit del av materialet som publicerats på krisberdskapsmyndighetens hemsida angående anledning till införandet av det nya radiokommunkiationssytemet RAKEL samt vilka fördelar införandet i teorin skall komma att innebära för samtliga användare. Sedan har jag genom intervjuer med sakkunniga och personer inom polisen granskat denna fakta ur ett polisiärt användarperspektiv. Bakgrunden till beslutet att införa ett nytt radiokommunikationssystem var att det idag används ca 200 olika radiokommunikationssystem inom landets myndigheter som jobbar inom skydds och säkerhetssektorn vilket försvårar samverkan mellan dessa myndigheter. Förutom fördelen med samverkan genom ett och samma radiokommunikationssystem konstaterades att en förnyelse var nödvändig då de befintliga radiokommunikationssystemen ansågs tekniskt föråldrade och opålitliga ur säkerhetssynpunkt.

Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande föräldrar, barnens behov och situation både i hemmen och ute i samhället. Ytterligare ett syfte var att få en inblick i vad det fanns för insatser och hjälp för dessa barn. Undersökningen gjordes på en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes då fördelarna med detta var att man nådde många respondenter och anonymiteten säkerställdes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjälp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes.

Romers situation är ett aktuellt ämne som berör och upprör många människor. Syftet med vårstudie var att undersöka hur romers situation ser ut. I studien valde vi att utgå ifrån romersegna upplevelser och erfarenheter. Våra frågeställningar var hur romer upplever sin situationsom rom, hur de har blivit bemötta av olika myndigheter och om de upplever att deras romskatradition påverkar deras förutsättningar i livet. Respondenterna i vår undersökning var romer iGöteborg, några av dem arbetade för romers rättigheter och några av dem var allmännamedborgare.

Under vår praktik hos ledningskansliet vid Karlstads universitet inkom en anonym begäran att få ut allmänna offentliga handlingar i elektronisk form. Vi uppmärksammade då problemet att myndigheter inte har någon skyldighet att lämna ut allmänna offentliga handlingar i elektronisk form. Detta trots att tekniken finns och ständigt utvecklas och att det därför kan tänkas bli mer och mer vanligt att myndigheter får in förfrågningar om att få ut en allmän offentlig handling elektroniskt. Uppsatsen har för avsikt att ge svar på om myndigheter bör ha en skyldighet att lämna ut handlingar i elektronisk form, samt om myndigheten under alla förutsättningar har rätt att ta ut en avgift i samband med detta. Uppsatsen har också som delsyfte att kort undersöka om utlämning av allmänna handlingar i elektronisk form faktiskt sker.Framställningen bygger på den traditionella rättsdogmatiska metoden, vilket innebär att med hjälp av allmänna rättskällor systematisera och fastställa gällande rätt.Det finns ett flertal regler som talar för att myndigheter ändå ska anses ha en skyldighet att lämnat ut allmänna handlingar i elektronisk form om den sökande begär det.

Syftet med studien är att undersöka yrkesverksammas upplevelser i handläggningen av unga lagöverträdare beroende på kön.Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie för att få våra frågor besvarade. Detta genom att genomföra sex semistrukturerade intervjuer, två socialsekreterare, två poliser och två åklagare. Vår studie fokuserar på det problem som uppstår i samhället när individer inte blir behandlade lika inför lagen. Detta problem kan uppstå i kontakten med de yrkesverksamma som har till uppgift att samarbeta kring handläggningen av unga lagöverträdare. Den forskning som vi har tagit del av visar på att kvinnor och män behandlas olika i kontakt med rättsssamhället och att samhällets normer ser olika ut kring män och kvinnor som begår brott.

I denna komparativa analys av den interpersonella nivån jämförs Polisens och Arbetsmiljöverkets kommunikation med allmänheten på Facebook. Analysen har som syfte att undersöka hur de två myndigheterna försöker förlika sig med Facebookanvändarna och skapa relationer genom språket. Utgångsunkten för analysen och jämförelsen är att myndigheter verkar ha svårt att anpassa sitt språk på Facebook eftersom myndigheter är en offentlig verksamhet medan Facebook är en verksamhet som främst är privat. Resultatet visar att Polisen och Arbetsmiljöverket har olika strategier för att kommunicera på Facebook och att Arbetsmiljöverket har kommit längre i sin anpassning till idén om webb 2.0. Polisen utövar mer kontroll på vilket sätt Facebookanvändare kan interagera med dem.

Beskriv den nuvarande situationen avseende samverkan mellan den svenska Försvarsmakten ochcivila myndigheter, i första hand polisen. Både politiska och organisatoriska aspekter skall belysas.Denna uppsats har genomförts i form av en policyanalys där både den rationalistiska likväl som deinkrementalistiska modellen har utnyttjats. För att förstå metoden beskriv den säkerhetspolitiskaprocessen såväl i text som i illustrationsform.Bakgrunden till det rådande svenska dilemmat rörande civil-militär samverkan kan härledas tillÅdalenincidenten 1931.Utöver detta påverkar den breddade säkerhetsagendan likväl som nyligeninträffade händelser såsom Göteborgskravallerna och terroristattacken i USA den rådandeinställningen till problematiken.De konstitutionella förutsättningarna redogörs för genom en beskrivning av gällande lagstiftning ochstyrande förordningar.En jämförelse med andra staters lösning på problematiken görs med Norge, Frankrike och Japan.Ett stort urval av offentliga utredningar med inriktning mot uppsatsens specifika problematik hargjorts under det senaste decenniet. Dessa presenteras i syfte att belysa den nuvarande politiskasituationen.Slutligen genomförs en diskussion där ovanstående fakta tas i beaktande vilket resulterar i enrekommendation att det nu är lämplig tidpunkt för förändringar i de styrande lagarna i syfte att uppnåen bredare samverkan mellan Försvarsmakten och den nationella polisen..

Våren 2009 drabbades Mexiko av en okänd smitta. Många människor insjuknade snabbt och man misstänkte att smittan hade sitt ursprung i ett virus, som tidigare endast upptäckts hos grisar. Av den orsaken kom smittan att gå under namnet svininfluensa. Smittan spreds hastigt i stora delar av världen. I maj, cirka en månad efter de första utbrotten i Mexiko, bekräftades det första fallet av svininfluensa i Sverige.

Syftet med detta arbete är att fördjupa våra kunskaper om terrorism samt att ge läsaren en inblick i ämnet och få lite kunskap om hotbilden i Sverige samt vad Sverige har för resurser att möte terrorism. Första delen av arbetet försöker vi definiera vad terrorism är, beskriva olika organisationer redogöra för Sveriges definition av ordet terrorism. Därefter försöker vi förklara olika typer av terrorism som nationell, internationell, vänster, höger, stats, och religiös terrorism. Nästa del av arbetet handlar om Sverige, där vi berör terroristdåd som utförts i Sverige samt hotbilden i Sverige nu och i framtiden. Därefter berör vi Sveriges beredskap och de olika myndigheter som är ansvariga i Sverige för arbetet mot terrorism.

År 1998 gav regeringen 24 myndigheter ett särskilt sektorsansvar för ekologiskt hållbar utveckling, vilket innebär att myndigheterna ska verka för att arbetet mot ekologisk hållbarhet förs framåt inom hela myndighetens sektor. Syftet med studien är att utreda vad det finns för svårigheter och möjligheter när det särskilda sektorsansvaret ska omsättas i praktiken. För att undersöka denna fråga utförs en fallstudie som berör flygsektorn, det vill säga hur ansvaret yttrar sig på Luftfartsverket (LFV). Jag berör även kopplingen till exempelvis miljömålsarbetet. Kvalitativa intervjuer har kompletterats med litteraturstudier av interna dokument från LFV.