Mot bakgrund av teori och tidigare forskning inom området arbetstillfredsställelse kan antas att en viktig faktor som bidrar till att skapa arbetstillfredsställelse är upplevd delaktighet i arbetet (Spreitzer 2007). Denna studie syftar till att undersöka ett eventuellt samband mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse i en facklig organisation, och om någon aspekt av delaktighet (autonomi, information eller påverkan) har större inflytande på ett eventuellt samband. Studien utfördes genom en enkätundersökning på kansliet hos en facklig organisation (n=53). För att mäta arbetstillfredsställelse användes ett mätinstrument utarbetat av Hellgren, Sjöberg och Sverke (1997). För att mäta upplevd delaktighet användes ett eget mätinstrument som utformats och testats i en pilotstudie.

Syftet med studien a?r att underso?ka psykosocial oha?lsa med utmattning i fokus utifra?n arbetsrelaterade faktorer, konflikt mellan arbete och familj och ko?n hos la?kare pa? ett universitetssjukhus i Sverige. Studien grundar sig pa? tva?rsnittsdata fra?n projektet Health and Organisation among University hospital Physicians in Europe (HOUPE), da?r arbetsrelaterad oha?lsa bland la?kare pa? ett universitetssjukhus studerats. Underso?kningen genomfo?rdes genom enka?t da?r 2589 la?kare deltog.

Kommunikation är en central del i distriktssköterskans arbete och forskning visar attbristande kommunikation och informationsöverföring mellan distriktssköterskaoch omvårdnadsteamet är riskområden för patientsäkerhet. Syftet med studien var attbeskriva distriktssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation och informationsöverföringinom omvårdnadsteamet. Fyra intervjuer genomfördes och datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framkom: tillämpa kommunikationsstrategier, verka för samarbete och arbeta med organisationsansvar. Distriktssköterskan använde olika strategier i kommunikationen med omvårdnadsteamet för att skapa goda relationer.

Förskola och skola kan upptäcka om ett barn far illa och anmäler till socialtjänsten som utreder fallet. Studiens syfte var att med kvalitativ metod i form av intervjuer undersöka hur samarbetet mellan dessa instanser upplevs, samt vilka möjligheter och hinder som upplevs för att hjälpa barnet. Tio personer från de olika instanserna intervjuades. Studien visade att (1) möjligheter finns att hjälpa familjerna, (2) det är svårt då föräldrar inte samarbetar samt då samarbetet mellan förskola, skola och socialtjänst begränsas genom socialtjänstens tystnadsplikt och (3) samarbetet mellan instanserna är bra men kan förbättras med mer insikt i varandras arbete. Det framkom att ett behov av bättre samarbete behöver utvecklas.

Polisens och socialtjänstens samverkan är mycket viktigt för att nå ett bra resultat gällande arbetet med ungdomar. Både polis och socialtjänst är beroende av varandras insatser då de inte kan uppnå det mest optimala resultatet var för sig. Vi ställer oss frågande till hur bra samverkan verkligen fungerar idag på myndigheterna. Vårt syfte med denna rapport är att ta reda på hur samverkan mellan polis och socialtjänst fungerar i arbetet gällande ungdomar som begår brott. Detta besvarar vi genom att studera relevant litteratur samt intervjua yrkesverksamma människor på området.

I denna rapport undersöks vilka problem det finns i samarbetet mellan JM Entreprenad AB och dess underentreprenörer. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med arbetsledare och platschefer, från både underentreprenörer och JM Entrepren ad AB, har vi fått synpunkter på vilka dessa problem är, vad konsekvenserna blir och eventuella lösningar på problemen.  Åtta stycken punkter som vi kallar ?teman? i rapporten, har framförts från intervjukandidaterna. Det är punkter som påverkar samarbetet mellan parterna ute i produktionen. De lyder som följer: -     Säkerhet (arbetsmiljösäkerhet-     Lagbas kontra arbetsledare  -     Arbetsberedningar  -     Samarbetet mellan olika underentreprenörer  -     Möten (byggmöte och basmöte)  -     Arbetslivserfarenhet  -     Ändrings- och tilläggsarbeten  -     Tidsplanering  Den insamlande informationen är analyserad och presenterad enligt ovanstående teman med en tematisk analys.

Denna uppsats undersöker om det finns något samband mellan vilken typ av företagskultur ett systemutvecklingsföretag har och till vilken omfattning de jobbar med användarmedverkan. I uppsatsen presenteras begreppen användarmedverkan och företagskultur. Intervju- och enkätundersökningar har genomförts för att belysa företagens företagskulturer samt hur de arbetar med användarmedverkan. Intervjuerna och enkäterna ligger som grund för studien och dessa visar att det finns ett samband mellan omfattningen av användarmedverkan och ett företags företagskultur, men dock enbart sett utifrån företagens vilja och ambitioner att jobba på detta sätt. Något samband mellan hur företagen verkligen jobbar med användarmedverkan sett till deras företagskultur har inte kunnat bekräftas..

Viktigt för ett bra gruppklimat är bland annat gruppens kommunikationsmönster och tidigare framgångar, något som är beroende av tydliga mål för arbetet. Tidigare forskning har påvisat ett positivt samband mellan gruppens kollektiva efficacy och dess prestationer. Området kollektiv efficacy är relativt välforskat, dock tycks frågan om vilka faktorer som har betydelse för kollektiv efficacy i arbetsgruppen stå relativt obesvarad. Inom området dominerar kvantitativ metod, varpå en kvalitativ ansats bedömdes lämplig i denna undersökning. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för individens upplevelse av kollektiv efficacy i arbetsgruppen.

Denna undersökning fokuserar på huruvida det finns skillnader mellan hur kvinnliga och manliga lärare disciplinerar elever i grundskolans senare år. Den teoretiska utgångspunkten visar att pojkar i större grad än flickor dominerar i klassrummet. Detta visas bland annat i talutrymmet, lärarinteraktionen samt i disciplineringssituationerna. Studier visar att flickor och pojkar har olika sätt att interagera i skolan, både med läraren och med andra elever. Läroplanen (Lpo 94) säger att lärare ska motverka de traditionella könsmönstren.

Denna rapport behandlar skillnader i bland annat visuell information (som olika djupledtrådar) vilka kan ha betydelse för den visuella upplevelsen och inverkan på till exempel precisionsbedömningar gällande avstånd i både virtuella och verkliga miljöer.Rapporten lyfter fram tre olika presentationstekniker som presenterar visuell information i olika utsträckning. Två av presentationsteknikerna, Desktop och CUBE, presenterar två virtuella miljöer. Den tredje presentationstekniken, Verklig, presenterar en verklig miljö. De tre presentationsteknikerna ställs mot varandra i en undersökning gällande eventuella skillnader i precisionsbedömningar (avståndsbedömningar mellan och på olika objekt). Resultatet visar att det föreligger signifikanta skillnader vad gäller precisionsbedömningar mellan den virtuella presentationstekniken Desktop och Verklig samt mellan den virtuella presentationstekniken CUBE och Verklig.

När tekniken ?cloud computing? eller datormoln först upptäcktes var det en teknik som krävde att en användare införskaffade hårdvara och kunskap för att skapa denna miljö. Denna teknik kunde inte uppfylla sin potential pågrund av en otillräcklig internetanslutning. I dagens moderna samhälle är tillgång till fiberanslutning stor och kostnaden låg vilket har lett till att antal hushåll med fiber fortsätter öka. Detta har medfört att datormoln i nutid kan vara av intresse för en hemanvändare, detta i form av molnlagring.Det här examensarbetet undersöker prestanda, säkerhet, integritet, replikering och skalbarhet hos två olika molntjänster.

Uppsatsen behandlar frågan huruvida det existerar något samband mellan storleken på terminspremien och inflationsförändringar i Sverige. Genom hypotesprövning för perioden 1992-12-31 t.o.m. 2001-12-31, undersöks därigenom hur föregående perioders inflation påverkar terminspremien mellan den svenska tremånaders- och ettåriga statsskuldväxeln. I uppsatsen konstrueras två modeller utifrån förväntningshypotesen och Fishereffekten, som ska visa huruvida ett samband existerar. För den undersökta perioden nås slutsatsen, att modellerna inte kan påvisa att ett samband mellan terminspremiens storlek och inflationsförändringar i Sverige existerar.

I denna studie lyfter vi fram VD relativa ersättning i förhållande till resterande koncernledning. Studiens syfte är att analysera effekterna av en stark VD genom att undersöka sambandet mellan VD:s andel ersättning och företagets resultat vad gäller värde och lönsamhet. Studien bygger på teorier som agentteorin, stewardshipteorin, tournamentteorin och cateringteorin. För att besvara frågan om samband existerar har en kvantitativ metod använts. Data har sedan analyserats med hjälp av regressionsanalyser för att identifiera samband.

I västvärlden sprids stressjukdomar och antalet sjukskrivningar ökar med rasande fart och bara i Europa påverkar detta över 40 miljoner yrkesarbetare. Det är främst personal med kontaktyrken som drabbas. Tidigare studier visar kulturella skillnader vilket kan vara viktigt för mer förståelse och kunskap. Copingstrategier mot stress har studerats för att öka förståelse hur vi reagerar vid stress. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan italienska och svenska lärares utbrändhet och användande av copingstrategier.

Bakgrund: Forskningen har visat att humor är ett socialt fenomen som kan ses som ett universellt språk. Den har visat sig påverka en rad faktorer positivt, däribland vårdmiljön, relationen mellan sjuksköterska och patient samt patientens hälsa. Humor är inte enbart positivt i en vårdkontext, däremot finns det tillfällen då den bör undvikas.Syfte: Syftet är att belysa användandet av humor i mötet mellan sjuksköterska och patient.Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar valts ut, skillnader och likheter har identifierats och slutligen sammanställts.Resultat: Resultatet består av tre huvudteman: Humorns inverkan på avdelningens vårdatmosfär, interaktion mellan sjuksköterska och patient samt humorns effekter. Under huvudtemat interaktion mellan sjuksköterska och patient hittades två underkategorier: kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt förlorade tillfällen till humor. I huvudtemat humorns effekter hittades underkategorierna: humor som strategi samt humor som lindring.Diskussion: I resultatdiskussionen följer en diskussion där resultatet implementeras i Travelbees omvårdnadsteori, Human-to-Human Relationship Theory, men också hur ny forskning förhåller sig till resultatet.