Sök:

Sökresultat:

39019 Uppsatser om Mellanćren - Sida 17 av 2602

MÄr vi bÀttre om vi kan leva hÀr och nu? : SjÀlvkÀnslans medierande effekter mellan Mindfulness och Depression

 Nedsatt psykologiskt vÀlbefinnande Àr en stor anledning till att Sveriges yrkesarbetande mÄr dÄligt. Var femte kvinna och var tionde man mÄr psykiskt dÄligt. Studien syfte var att undersöka sambanden mellan konstrukten sjÀlvkÀnsla, mindfulness och depression samt att undersöka huruvida sjÀlvkÀnsla har nÄgra medierande effekter mellan de bÀgge andra konstrukten. Studiens datainsamling utfördes med hjÀlp av en enkÀt. För de bÀgge oberoende variablerna erhölls signifikanta negativa korrelationer med depression; SjÀlvkÀnslan  rs=-0,733, p=0,01 och Mindfulness rs=-0,303, p=0,01.

En undersökning av faktorer som styr valet mellan XP och RUP

För att genomföra ett lyckat systemutvecklingsprojekt kan ett flertal utvecklingsmetoder anvÀndas. Utvecklingsmetoder hjÀlper till att undvika fallgropar under utvecklingsprocessen. De tvÄ typer av utvecklingsprocesser som arbetet baseras pÄ Àr eXtreme Programming (XP) och Rational Unified Process (RUP).Genom att identifiera skillnader samt hur XP och RUP kan kombineras, presenteras olika faktorer. En faktor Àr projektstorlek som enligt litteratur Àr den viktigaste faktorn vid valet mellan XP och RUP. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning hos ett antal utvecklingsföretag har data samlats in för att ta reda pÄ om projektstorlek Àr en huvudsaklig faktor för valet mellan XP och RUP.

Offentlig anorexi: obalans mellan mÄl och resurser och vilka
konsekvenser det fÄr för personalen

Inom offentlig förvaltning Àr det svÄrare Àn inom den privata sfÀren, för de anstÀllda att fÄ Äterkoppling mellan det egna arbetet och resultatet. De centrala mÄlen för verksamheten beslutas lÄngt frÄn den enskilda handlÀggaren det vill sÀga den som ska genomföra arbetet. Det krÀvs ocksÄ att det finns resurser som stÄr i paritet med de statliga uppdragen. Kopplingen mellan mÄlen/uppdragen och de tilldelade medlen Àr som regel otydlig idag. Syftet med denna uppsats var att studera om en obalans mellan mÄl och resurser fÄr konsekvenser pÄ personalens hÀlsa och motivation.

Den lokala arbetsplanen : En jÀmförelse mellan förskolor i staden och pÄ landet

Att varje förskola ska erbjuda en likvÀrdig verksamhet var den Àn anordnas i landet, Àr ett av de kraven frÄn Skollagen. Vi undrar om skillnaden mellan stadsförskolors verksamhet och landsortsförskolors verksamhet Àr synlig genom deras arbetsplan. PÄverkas förskolans verksamhet och förskollÀrarnas arbetssÀtt av det geografiska lÀget?Genom att göra intervjuer med förskollÀrarna kan vi se om deras metoder gÄr hand i hand med deras lokala arbetsplaner. Med en sammanstÀllning av de aktuella förskolornas arbetsplaner har vi gjort likheter och skillnader mellan stadsförskolor och landsortsförskolor synliga.Undersökningens resulterade inte som vi förvÀntat oss.

La Trobe Communication Questionnaire (LCQ): En unders?kning av sj?lv- och n?rst?endeskattning av kommunikationsf?rm?ga hos vuxna personer utan k?nd hj?rnskada

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka hur vuxna personer utan hj?rnskada skattade sin kommunikationsf?rm?ga med hj?lp av La Trobe Communication Questionnaire (LCQ) och j?mf?ra samst?mmigheten med deras n?rst?endes skattning. Studien unders?kte ocks? eventuellt samband mellan sj?lvskattning p? LCQ och utbildningsl?ngd, ?lder samt k?n. B?de tidigare insamlade och nya data analyserades i denna studie.

FörhÄllandet mellan statsimmunitet och jus cogens

Flera kandidatgener har föreslagits spela en roll i utvecklingen av antisociala beteenden i samband med miljöfaktorer. Syftet med den föreliggande studien var dÀrmed att undersöka sambandet mellan genen Katekol-O-Metyltransferas (COMT) och vÄld; och om det fanns interaktioner mellan exponering för tidigare övergrepp och COMT i samband med senare vÄld. Data hÀmtades frÄn en Svensk populationsbaserad studie baserad pÄ 2500 20-24 Äringar. Den aktuella studien fann att beroende pÄ vilken variant av genen man besitter, kommer man att pÄverkas i olika grad av negativa miljöfaktorer sÄsom försummelse och sexuella övergrepp i samband med vÄld..

RELATIONEN MELLAN SUBJEKTIVT VÄLBEFINNANDE, COPINGSTRATEGIER OCH OPTIMISM BLAND HÖGSKOLESTUDENTER

Syftet med föreliggande studie var att undersöka relationer mellan subjektivt vÀlbefinnande, optimism och copingstrategier. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella skillnader mellan mÀn och kvinnor angÄende dels vilka copingstrategier som anvÀnds, dels skillnader i sambandet mellan copingstrategier, optimism och subjektivt vÀlbefinnande. Studien var baserad pÄ ett stickprov med 106 studenter pÄ grundnivÄ i olika Àmne vid en högskola. Kortversioner av frÄgeformulÀren som mÀter copingstrategier, optimism och subjektivt vÀlbefinnande delades ut och besvarades enskilt. En multipel korrelationsanalys visade pÄ en modell i vilken coping och optimism förklarade 20% av variansen i subjektivt vÀlbefinnande.

I grÀnslandet mellan hemmet och fritidshemmet : -Om vÄrdnadshavarens och pedagogens syn pÄ kommunikation och samspel mellan hem och fritidshem.

Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och fritidshemmet och hur detkan pÄverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling pÄ fritidshemmet.Syftet med denna studie Àr att i viss mÄn studera vad rektorer men frÀmst vadpedagoger och vÄrdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hemoch fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregÄende och gÀllande styrdokumentmenar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vadforskning och litteratur sÀger om Àmnet. VÄrt teoretiska perspektiv i uppsatsen Àr detsociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn lÀrande, kommunikation, kontext ochartefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi pÄ kommunikation och det lÀrandesom sker mellan pedagoger och vÄrdnadshavare nÀr eleven sÀtts i centrum fördiskussionerna. Genom skriftliga frÄgeformulÀr till vÄrdnadshavare, pedagoger ochrektorer pÄ fyra utvalda skolor samlades en mÀngd data in för att kunna belysa dettaomrÄde.

PenningmÀngd och huspriser - Finns det nÄgot samband?

Uppsatsens titel: PenningmĂ€ngd och huspriser - Finns det nĂ„got samband?Ämne: Företagsekonomi, Kandidatuppsats, 15 hpInlĂ€mningsdatum: 2009 ? 05 ? 29Författare: Gunnar Levin, Viktor SundlingHandledare: Sven-Ola CarlssonNyckelord: PenningmĂ€ngd, Huspriser, Kointegration, M3, Fastigheter, FASTPI, KvantitetsteorinSyfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att genom statistiska tester beskriva sambandet mellan penningmĂ€ngdens utveckling och smĂ„husfastigheters prisutveckling. Vi vill Ă€ven försöka förklara ett eventuellt samband med kvantitetsteorin.TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt: I denna uppsats har vi genom att faststĂ€lla ett kointegrationssamband mellan tidsserievariabler kunnat genomföra en regressionsanalys mellan penningmĂ€ngdsutvecklingen och prisutvecklingen för smĂ„hus avsedda för permanent boende.Slutsatser: Vi har funnit ett lĂ„ngsiktigt samband mellan utvecklingen i penningmĂ€ngden uttryckt som M3 och prisutvecklingen för smĂ„hus avsedda för permanent boende. Sambandet mellan M3 och fastighetsprisindex för smĂ„hus kan förklaras med kvantitetsteorin..

FörhÄllandet mellan arbete och familj/fritid : Samband mellan konflikter och arbetsvillkor, livsfas, kön

Studiens syfte Àr att undersöka förhÄllandet mellan arbete och familj/fritid samt att undersöka om faktorerna kön, livsfas, ledningsposition, arbetskrav och arbetskontroll pÄverkar förhÄllandet mellan arbete och familj/fritid. NÀrmare bestÀmt om anstÀllda upplever konflikter mellan arbete och familj/fritid eller en balans samt om det finns nÄgot samband mellan ovanstÄende faktorer och konflikter. Studien Àr av en kvantitativ ansats som genomförts genom webbenkÀt som mÀtinstrument. Populationen Àr anstÀllda pÄ ett vÀrldsledande stÄlföretag i Norra VÀrmland med cirka 800 anstÀllda. I denna studie har vi anvÀnt oss utav ett strategiskt urval dÀr vi har delat upp populationen i tvÄ strata och dessa Àr kollektivanstÀllda och tjÀnstemÀn.

Klass och hÀlsa : En kvantitativ studie om hur individens position pÄ arbetsmarknaden pÄverkar dennes sjukfrÄnvaro

I dagens samhÀlle Àr pÄtagliga skillnader i hÀlsa mellan olika sociala klasser ett vÀlkÀnt faktum. Eftersom arbetet har en central plats i individens liv, Àr arbetsvillkoren som Àr direkt kopplade till klass, viktiga för skillnader i hÀlsa mellan olika yrkesgrupper. Utöver dessa kan en rad andra faktorer som pÄverkar sambandet mellan klass och hÀlsa nÀmnas. FrÄgan som uppstÄr och kommer att behandlas i denna undersökning, med hjÀlp av en regressionsanalys, Àr hur mycket av sambandet mellan klass och hÀlsa som kan förklaras med hjÀlp av yrkesrelaterade faktorer, sÄsom krav, kontroll och stöd. Vidare Àr vi intresserade av den relativt outforskade variabeln sjuknÀrvaro, och om den kan ge nÄgon implikation pÄ vÄrt samband.

Samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Man har vÀl sunt förnuft: En kvalitativ studie om olydnad, balansen mellan kontroll och förtroende och vÀrderingarnas betydelse i en arbetspolicy.

I denna uppsats har jag valt att undersöka hur ledningen i en kommunal verksamhet arbetar med arbetspolicyn. Jag har Àven undersökt vad som definierades som organisatorisk olydnad och hur det hanterades i balansförhÄllandet mellan kontroll och förtroende. Jag har försökt fÄnga ledningens och anstÀlldas upplevelser kring arbetspolicyn, kontroll och förtroendeförhÄllandet.Intervjuerna med de tvÄ cheferna och medarbetarna genomfördes pÄ deras respektive arbetsplats, dels av praktiska skÀl och dels för att intervjuerna var arbetsrelaterade. Jag anvÀnde mig av en intervjumall som bestod av tolv öppna frÄgor. NÀstan alla Ätta intervjuerna tog mellan 40-60 minuter, en intervju tog endast 30 minuter.

Kommunikation mellan elever nÀr de jobbar med matematik pÄ datorn respektive papper och penna

Detta examensarbete beskriver hur kommunikationen mellan elever förÀndras vid grupparbete i matematik. Detta beroende pÄ vilket arbetssÀtt de jobbar med. Eleverna jobbar först med uppgifterna pÄ datorer, dÀrefter gör de liknade uppgifter med papper och penna. Datorn som ett alternativt lÀromedel under matematikundervisningen, kan bidra till att kommunikationsmönster och samspel mellan barnen förÀndras. För att kunna fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning, sÄ anvÀnde vi oss av observationsmetoden nÀr vi samlade in material.

En konservativ samhÀllsomstörtare? : Syntaktiska skillnader mellan sprÄket i Aftonbladet och Dagligt Allehanda frÄn Är 1831

I den hÀr uppsatsen presenteras en kvantitativ undersökning av sprÄket i tvÄ svenska dagstidningar frÄn Är 1831, Aftonbladet och Dagligt Allehanda. Syftet Àr att ta reda pÄ om det finns nÄgra syntaktiska skillnader mellan tidningarna. Med bakgrund i att Aftonbladet anses vara den första moderna dagstidningen i Sverige Àr frÄgan om detta Àven Äterspeglas i sprÄket. Undersökningen baseras pÄ totalt 20 texter, bestÄende av tidningarnas inrikesnyheter, hÀmtade frÄn perioden mellan den 3 januari och den 10 mars 1831. De sprÄkdrag som har undersökts Àr framför allt meningslÀngd, bisatser, utbyggda nominalfraser samt fundament i huvudsats.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->