Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.

Svenska institutet Àr en statlig myndighet vars uppdrag Àr att sprida en positiv och aktuell bild av Sverige. Detta har enligt dem sjÀlva blivit allt viktigare i och med globaliseringen. DÄ vÀrlden allt mer homogeniseras blir det viktigare för en nation att vara konkurrenskraftig och visa sin sÀrart för att locka hit handelspartners, investerare, studenter, turister samt arbetskraft.Den hÀr uppsatsen diskuterar Svenska institutets arbete med bilden av Sverige och de tankar och strategier som ligger bakom det informationsmaterial de producerar. Med hjÀlp av bildanalys undersöks filmen Open Skies Open Minds och broschyren Sweden & Swedes som bÄda ska illustrera det samtida Sverige. Vi har Àven analyserat intervjuer med projektledaren för filmen Cecilia Sundstrand, producenten för bÄde filmen och broschyren Claes Britton samt Svenska institutets generaldirektör Olle WÀstberg.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie Àr att kartlÀgga hur ljus upplevs och pÄverkar kor i olika livsstadier. I dagslÀget finns det företag som har rekommendationer för ljusanvÀndning ute pÄ marknaden, dock behöver forskningsunderlaget kompletteras. Den allmÀnna tillÀmpningen Àr att producenterna lÄter belysningen vara tÀnd i ladugÄrdarna under stora delar av dygnet för att fÄ en ökad mjölkproduktion. Men det har visat sig att behovet varierar med kons olika utvecklingsstadier. Baserat pÄ idag kÀnda kunskaper Àr rekommendationen att vÀxande kvigor ska ha en lÄng ljusperiod.

TillvÀxten av detaljisternas egna mÀrkesvaror, EMV, i detaljhandeln har fÄtt vissa leverantörerna att möta konkurrensen med EMV genom att börja tillverka EMV Ät detaljisterna. I uppsatsen studeras fyra leverantörer till ICA och varför de vÀljer att producera EMV Ät detaljisten. Leverantörernas storlek och position pÄ marknaden, deras eventuella inverkan vid beslutet samt risker med beslutet diskuteras. Slutligen undersöks om företagen pÄverkas pÄ olika sÀtt av EMV beroende av deras position pÄ marknaden. Tidigare studier visar att de finns tre övergripande motiv till varför företag vÀljer att producera detaljistens EMV; ekonomiska, relationsmÀssiga och konkurrensmÀssiga.

Denna uppsats sÀtter journalistikbegreppet i fokus. Syftet har varit att ta reda pÄ om det gÄr att identifiera nÄgra tydliga grÀnser för vilken typ av medieinnehÄll som kan sÀgas vara journalistik. Vem har rÀtt att producera den och hur förhÄller sig olika yrkesgrupper som producerar medieinnehÄll till journalistiken som begrepp? Det har i sammanhanget Àven varit angelÀget att söka kunskaper om hur journalistiken hÀnger ihop med dagens förÀnderliga mediesamhÀlle och samhÀllets utveckling i övrigt. Uppsatsen bygger pÄ forskning och teorier om journalistikens och journalistrollens framvÀxt och utveckling.

Koranbr?nningar som en form av offentlig demonstration har varit ett hett ?mne i Sverige de senaste ?ren. ?ven om de tidiga debatterna kring br?nningen av koraner fr?mst kretsade kring huruvida det kunde ses som hets mot folkgrupp eller uppvigling mot etniska grupper, har debatten skiftat de senaste dagarna. ?r 2023 rapporterade S?kerhetspolisen att hotet fr?n terrorism mot Sverige hade ?kat, delvis som en reaktion p? br?nningen av koraner.

Orofarynx cancer (OC) Àr en form av huvud och hals cancer (HNC) som Àr den sjÀtte vanligaste cancerformen i vÀrlden. Antalet fall av OC har fördubblats under de senaste 20 Ären. Vanligen uppkommer cancern i skivepitelceller som klÀr insidan av orofarynx. Humant papillomvirus (HPV) Àr den vanligaste sexuella överförbara infektionen i vÀrlden. HPV smittas genom att hud eller slemhinnor kommer i kontakt med viruset.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska upplevelsen av hur tidig specialisering p?verkar konst?kare mentalt, socialt och kulturellt. Metod: Tillv?gag?ngs?ttet ?r kvalitativt, med semi-strukturerade intervjuer och tillh?rande inneh?llsanalys. Totalt intervjuades sex deltagare, varav tre fr?n Sverige och tre fr?n Lettland. Resultat: Identifierade teman sammanst?lldes till social- och mental p?verkan, samt tr?nares roll. De st?rsta kulturella skillnaderna ?r f?ljande.

Syftet med denna uppsats Àr att utvÀrdera tÀckningen av studentuppsatser gentemot de mÄlsÀttningarUmeÄ Universitet har för databasen DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet). I utvÀrderingen görs dels en bakgrundsstudie av DiVA och Open Access samt en lokal studie av UmeÄ Universitetsdeltagande. Vid universitetet Àr det i dagslÀget obligatoriskt för avhandlingar att publiceras, men nÄgot liknande krav finns inte pÄ studentuppsatser.Jag gjorde Àven en undersökning över hur frÄgan om obligatorisk publicering, av materialproducerat vid lÀrosÀtet, hanterats vid andra lÀrosÀten i Sverige, vilket visar att man vid mÄngalÀrosÀten valt att göra det obligatoriskt Àven för studentuppsatser att registreras. Bland orsakerna till detta nÀmns att det ökar spridningen, tillgÀngligheten och citering (eller anvÀndning) av arbetet, samt att det har ett pedagogiskt vÀrde och ökar möjligheterna för kvalitetsgranskning.Slutligen gjordes en undersökning av tÀckningen av studentuppsatser frÄn institutioner vidSamhÀllsvetenskapliga fakulteten, dÀr jag jÀmförde hur mÄnga uppsatser som skrevs totalt 2007 och hur mÄnga av dem som fanns registrerade i DiVA.Resultaten visar att tÀckningen i överlag Àr dÄlig, nÄgot som inte motsvarar mÄlsÀttningen att sprida information om vad universitetet producerar, och fakulteten eller universitet bör övervÀga attgenomföra en mer ingÄende utredning av möjligheterna att göra det obligatoriskt att studentuppsatser ska publiceras elektroniskt i DiVA..

I din hand (eller pÄ din skÀrm) har du en kvalitativ studie som med blicken fÀst pÄ ett projekt pÄ en högstadieskola i Göteborg studerar projekt som social konstruerat fenomen. Eleverna i Ärskurs sju har veckovis samtalsgrupper ledda av socialarbetare. Genom samtal och övningar behandlar man teman som vÀnskap, sexualitet, demokrati, skolan och framtidsdrömmar. Vi stÀller oss frÄgan hur ett projekt blir till. Vilka mekanismer Àr verksamma nÀr ett projekt gÄr frÄn idé till verklighet? Vidare tittar vi pÄ maktaspekterna i denna tillkomstprocess.

Orofarynx cancer (OC) Àr en form av huvud och hals cancer (HNC) som Àr den sjÀtte vanligaste cancerformen i vÀrlden. Antalet fall av OC har fördubblats under de senaste 20 Ären. Vanligen uppkommer cancern i skivepitelceller som klÀr insidan av orofarynx. Humant papillomvirus (HPV) Àr den vanligaste sexuella överförbara infektionen i vÀrlden. HPV smittas genom att hud eller slemhinnor kommer i kontakt med viruset.

Yrket som personlig trÀnare vÀxer allt mer, vilket bidrar till att fler personer vÀljer att utbildasig till personlig trÀnare. NÀr personerna skall vÀlja utbildning kan det vara svÄrt att finna vilken utbildning som passar individen bÀst, dÄ alla utbildningar bÄde har likheter och skillnader. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur de olika utbildningarna inom personlig trÀning skiljer sig Ät i struktur, att belysa skillnader i nationell och internationell standard samt hur yrket personlig trÀning kommer kunna utvecklas i framtiden.Studien har en kvalitativ utformning, och med hjÀlp av telefonintervjuer har information samlats in. I resultatet framkom det att utbildningarna anvÀnder kursmaterial som framtagits pÄ snarlika sÀtt, dÄ samtliga producerar egen litteratur. Majoriteten av lÀrarna i utbildningarna hade specifik utbildning inom det omrÄdet som de undervisar i.

Verksamhetsutövare som söker tillstÄnd för att driva, Àndra eller anlÀgga miljöfarlig verksamhet mÄste enligt miljöbalken göra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detta Àr ett omfattande arbete som innebÀr att projektets direkta och indirekta konsekvenser för hÀlsa och miljö beskrivs sÄ att myndigheterna ska kunna ta beslut om tillstÄnd ska ges.Vad vi ser som risker och hur vi hanterar dem pÄverkas av mÄnga olika mekanismer. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa sambandet mellan individens kunskapssyn och hur han/hon hanterar osÀkerheter i avgrÀnsningen och bedömningen av miljökonsekvenser. Detta diskuteras sedan utifrÄn de vedertagna principerna för BÀsta tillÀmpning av MKB. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra miljökonsulter.

Avloppsreningsverket Sundet i VÀxjö har en rötningsanlÀggning som producerar biogas. AnlÀggningen bestÄr idag av tvÄ rötkammare och en maskin för avvattning som substratet gÄr igenom efter rötningen. Substratet som anvÀnds i rötningsprocessen Àr avloppsslam frÄn VÀxjö. Planer finns pÄ att utöka processen med en tredje reaktor i vilken det rötade slammet ska Äterrötas. Detta för att fÄ ut mer biogas ur slammet.

Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.