De allt plattare organisationerna i dagens samhÀlle har lett till att den ledarstil, eller det ledarskap, som gav framgÄng för ett par decennier sedan inte lÀngre fungerar. De stÀndiga och snabba förÀndringarna i samhÀllet har gjort det nödvÀndigt med ett mer flexibelt ledarskap som förutom att vara relations- och uppgiftsorienterat ocksÄ mÄste inkludera ett förÀndringsorienterat beteende. Med anledning av detta fick författaren i uppdrag av en organisation att med utgÄngspunkt i CPE- modellen undersöka ledarskapet i 5 butiker som ingÄr i organisationen. En enkÀtundersökning genomfördes med 18 medarbetare och 4 ledare för att kartlÀgga hur medarbetarna upplever ledarskapsbeteendet hos sin ledare och Àven hur dessa ledare uppfattar sitt ledarskapsbeteende. FrÄgestÀllningarna var: Hur uppfattas det nuvarande ledarskapet av medarbetarna? Hur uppfattar ledaren sitt ledarskap? Vilka egenskaper anser medarbetarna respektive ledarna Àr önskvÀrda hos en ledare? Anser medarbetarna och ledarna att de nÀmnda egenskaperna finns i det nuvarande ledarskapet? Resultatet visade att samtliga medarbetare och ledare skattade relationsorienterat ledarskap högst.

Stereotypt beteende, det vill sÀga ett beteende som upprepas utan variation och som saknar tydligt mÄl eller funktion, Àr ett problem hos vissa hÀstar. Utvecklingen av stereotypa beteenden bedöms vara kopplad till exponering för en ?suboptimal? miljö, och genom att förstÄ de bakomliggande orsakerna till beteendet kan man minska förekomsten av stereotypier. Stereotypier kan alltsÄ ses som en följd av psykisk stress hos hÀsten, och mÄnga faktorer i hÀstens miljö har identifierats som bidragande faktorer. Förutom detta kan Àven fysiska problem, sÄsom magsÄr, kolik och viktnedgÄng, uppkomma. Mekaniska metoder som anvÀnts tidigare för att förhindra utförandet av stereotypa beteenden behandlar inte den bakomliggande orsaken, utan motivationen att utföra beteendet kvarstÄr. IstÀllet försöker man nu identifiera orsakerna och förÀndra faktorerna i miljön för att tillfredsstÀlla hÀstens behov. Olika studier har tittat pÄ effekten av förÀndringar i utfodring, boxdesign, uppstallningssystem och speglar i boxen pÄ förekomsten av stereotypier.

Syftet med denna studie var att undersöka applikationer som anvÀnds i Ärskurs 1-3 pÄ en skola i Mellansverige. Vi fokuserade speciellt pÄ applikationernas egenskaper och innehÄll. För att undersöka detta utformade vi ett analysverktyg som vi anvÀnde för att analysera 14 applikationer. Vi inriktade oss pÄ vilket matematiskt innehÄll applikationerna har, vilka kognitiva processer (utifrÄn Blooms taxonomi) de stimulerar och hur applikationernas inlÀrningsprocesser Àr konkreta till abstrakta.  Studien belyser forskning och litteratur om anvÀndningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i skolans undervisning.

NÀr du arbetar med teckensnitt, vare sig du skapar ? eller helt enkelt vÀljer ett teckensnitt, finns det konsekvenser till följd av skapandet och/eller valet. LÀslighet och lÀsbarhet ligger i hjÀrtat av teckensnitts utformning ? men principerna kring lÀslighet och lÀsbarhet Àr flexibla och kan komma att bortses ifrÄn, beroende pÄ den tÀnkta kontexten för teckensnittet. Ett grepp om historiken bakom anvÀndningen av vissa teckensnitt, sÄvÀl som kunskap om de möjliga associationer de kan vÀcka Àr ocksÄ av stor betydelse nÀr man arbetar med teckensnitt. Forskning kring teckensnitt och lÀsbarhet har visat att en viss vikt ? för ett givet teckensnitt, Àr optimal för lÀsbarheten vid punktstorleken 10.

Att nyutexaminerade systemvetare kan utöva mÄnga olika typer av yrkesroller och att IS-disciplinen Àr svÄridentifierad krÀver en mÄngsidighet hos systemvetare och medför Àven att kompetenskraven kan variera. Denna uppsats belyser de kompetenskrav som företag stÀller pÄ nyutexaminerade systemvetare idag för att ge tips och vÀgledning till studenter under utbildning. Huvudpunkterna i uppsatsens teoretiska ramverk Àr begrepp som kunskap och kompetens samt en redogörelse för ÀmnesföretrÀdarnas olika Äsikter kring IS-disciplinen ur ett utbildningsperspektiv. Vidare en kort redogörelse för det systemvetenskapliga yrket och de olika yrkesroller en systemvetare kan komma att befatta sig med. Den genomförda intervjuundersökningen visade att de mest efterfrÄgade egenskaperna var programmering och databaser samt personer med drivkraft.

En samverkanspelare drar nytta av interaktionen mellan det omslutande stĂ„lröret och profilens betongkĂ€rna för att dĂ€rav erhĂ„lla en ökad lastkapacitet. För att förstĂ„ beteendet och effekterna av interaktionen mellan stĂ„l och betong Ă€r det viktigt att förstĂ„ de enskilda materialens beteende. Betongens huvudsakliga uppgift i en samverkanspelare Ă€r att ta upp tryckkrafter medan stĂ„lets frĂ€msta uppgift Ă€r att motverka momentpĂ„kĂ€nning och uppta dragkrafter. I normal rumstemperatur samverkar stĂ„l och betong för att bĂ€ra den aktuella lasten.Samverkanspelaren har stor potential med avseende pĂ„ lastkapacitet. Nedan tas nĂ„gra av de förvĂ€ntade positiva effekterna av interaktionen mellan stĂ„l och betong upp:Förekomsten av buckling för stĂ„let försenas samtidigt som den försĂ€mrade bĂ€rförmĂ„gan efter lokal buckling uppstĂ„tt dĂ€mpas, beroende pĂ„ betongkĂ€rnans Ă„terhĂ„llande effekt.Förhindrar spjĂ€lkning och hĂ„llfasthetsnedsĂ€ttningen för betongen blir inte lika drastisk.Ökad tryckhĂ„llfasthet och deformations kapacitet, speciellt för grövre tvĂ€rsnitt.Vid ett brandscenario utsĂ€tts pelaren för en temperaturhöjning.

This thesis describes how the development of a mechanical enclosure to an alarmsystem proceeded. The project was made on behalf of Inferno Light Indusec AB.The goal set to this housing would offer a home alarm in which Indusec?s uniquesound system would give the customer a new alternative on the market. They wantedto, among other things, create an aesthetically but at the same time affordable alarm.The aesthetic theme is something that is missing in today?s market.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för hur IFRS 3 och IAS 36 pÄverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill pÄverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet Àr Àven att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien Àr genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen Àr gjorda utifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd pÄ data frÄn litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Bakgrund: Kommunala skolplaner Àr ett mÄldokument som ska dra upp riktlinjerna för hur utbildningsvÀsendet i den aktuella kommunen ska bedriva skolarbetet. En genomgÄng av skolplaner med textanalytiska förtecken kan avslöja nÄgra av de diskursrelaterade förestÀllningar som ligger till grund för de utbildnings- och elevideal som jag menar framtrÀder i skolplanerna.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av diskursrelaterade förestÀllningar och ideal gÀllande skolans roll i elevens utveckling sÄsom de framtrÀder i tre kommunala skolplaner.Metod: En kritisk diskursanalys, som ger de textanalytiska verktygen för att skapa en grund för att resonera kring kompetens- och performansmodeller, diskursens förhÄllande till sanning med mera.Huvudresultat: Den pedagogiska diskurs som framtrÀder i skolplanerna Àr en dÀr kompetensmodellens ideal hÄlls högt. Visionen Àr en skola dÀr man förutom ?traditionellt? lÀrande, d.v.s. lÀrande av stoff, utvecklar sina personliga egenskaper: sin kompetens.

Relationen arv/miljö, som orsakande faktorer till sjukdom och mÀnskliga egenskaper, Àr oftast komplex. KartlÀggningen av mÀnniskans gener aktualiserar detta förhÄllande i massmedierna. Denna studie, med utgÄngspunkt frÄn pressetiska regler, visar att bilden som ges i dagspressen, varken Àr tillrÀckligt allsidig eller gör tillrÀcklig Ätskillnad mellan fakta och kommentarer. Det finns en stark tendens till uppdelning, dikotomisering, nÀr orsaksförhÄllanden beskrivs. Det Àr antingen generna eller miljön som ger upphov till sjukdom eller mÀnskliga karaktÀrsdrag, inte bÄda.

Introduktion:Den ökade globaliseringen bidrar till ett hÄrdare företagsklimat i Sverige. Denna utveckling Äterspeglar sig hos de svenska underleverantörer och legotillverkare som befinner sig i globala försörjningskedjor. För att kunna behÄlla sin position i dessa försörjningskedjor mÄste dessa underleverantörer och legotillverkare identifiera vilka aktiviteter och egenskaper som vÀrdesÀtts av deras kunder.Syfte:Rapportens syfte Àr att identifiera och belysa de aktiviteter och faktorer som kan ge en svensk legotillverkare konkur-rensfördelar, genom att undersöka legotillverkarens nuvarande relationer och situationer med strategiskt viktiga kunder.Metod:Rapporten bygger pÄ en fallstudie dÀr ett företag har varit utgÄngspunkt. Fallstudien bygger pÄ en kvalitativ metod som bestÄr av intervjuer med fallföretags kunder. Intervjuerna utgör det empiriska materialet som tillsammans med den teoretiska referensramen har legat till grund för analysen.Slutsats:Rapporten slutsats Àr att det finns möjligheter för en svensk legotillverkare att fortsÀtta vara konkurrenskraftig trots den globala konkurrensen.

Företag behöver information om kundpreferenser för att kunna bedriva produktutveckling. Denna studie syftar till att undersöka hur konsumentgruppen svenska studenter upplever kÀnslan av olika textilmaterial samt vilken miljöpÄverkan de tror att rÄvaruframstÀllningen till olika textilmaterial har. Studien utfördes i form av ett taktilt test dÀr 30 försökspersoner jÀmförde kÀnslan hos 8 olika textilier. Fem av dessa textilier fanns i fyra olika tvÀttningsgrader. Under testet fick personer-na sortera in proverna i grupper efter liknande egenskaper samt ge dessa grupper en komfort-poÀng samt adjektiv som de tyckte beskrev kÀnslan i gruppen.

Studiens tvÄdelade syfte motiveras utifrÄn rÄdande oenighet och förvirring kring hur gruppkohesion bör definieras och mÀtas. Det första syftet var att konstruera och testa ett formulÀr avsett att mÀta olika typer av kohesion. FormulÀret kom att innehÄlla 12 olika aspekter av kohesion baserade pÄ tidigare studiers konceptualiseringar av begreppet. FormulÀret undersöktes (N=404) utifrÄn frÄgestÀllningen: Vilka psykometriska egenskaper har kohesionsaspekterna i formulÀret? FormulÀret uppvisade acceptabla psykometriska egenskaper.

Barnlitteraturen Àr en av barnets första massmediala kontakter. Den tillsammans med annan media pÄverkar individen i samhÀllet stor som liten. Syftet med denna studie var att undersöka hur barn och vuxna gestaltas i bilderboken, sett ur ett genusperspektiv. VÄr ambition var att se hur flickor och pojkar, kvinnor och mÀn presenteras, bÄde med egenskaper och till utseende i bilderboken, dÄ det i resterande samhÀlle och kultur existerar en könsmaktsordning som bland annat polariserar könen genom att tillskriva dem olika egenskaper, beteenden och utseenden.Vi har gjort en kvalitativ studie och anvÀnt oss utav bibliotekets topplistor, under augusti och september mÄnad 2012 i UmeÄ regionen. Dessa böcker granskades för att sen sammanstÀllas med hjÀlp utav tematisk analys.Ur empirin gick det att utlÀsa att i majoriteten av böckerna finns ett tydligt isÀrhÄllande av kön och de traditionella könsrollerna lever pÄ sÄ sÀtt kvar.

Denna undersökning tar reda pĂ„ hur reportrarnas tal lĂ„ter i de svenska nyhetssĂ€ndningarna och i hur stor mĂ€ngd regionala varianter av standardsprĂ„ket förekommer. Den reder Ă€ven ut vad för policys och praxis som finns hos Sveriges television nĂ€r det gĂ€ller hur en reporter ska tala. Studien fokuseras kring SVT1. Är det mĂ„ngfaldens Sverige som speglas i reportrarnas sprĂ„kbruk? FĂ„r alla sorts dialekter plats i svensk public service?Undersökningen lutar sig mot den svenska sprĂ„kpolitiken samt huvuddragen inom sociolingvistik.