Detta är ett examensarbete vid Karlstad Universitet vårterminen 2013. Arbetet omfattar 22,5 hp, fakulteten för hälsa teknik- och naturvetenskap, högskoleingenjör inom maskinteknik. Arbetet har utförts på Volvo Penta AB Varafabriken i Västergötland. Volvo har ett behov att se över sin layout över fabriken och de interna materialflödena. Deras layout är gjord efter förutsättningar som rådde för 10 år sedan. En hel del förändringar har skett sedan dess och med ett nytt materialtänk som bygger på Lean-filosofin med bland annat minskade materialfasader, supermarkets och omplock.Fokus i arbetet ligger på att minska den tunga gaffeltruckskörningen i fabriken.

This assignment has been performed at location and commissioned by AttenditAB in Jönköping. The task has been to develop a client/server system to accessdata stored in SQL databases where the client application is developed to run onregular cellular telephones. The importance has been to develop as reliable mobilecommunication as possible. The functionality that is demanded upon the mobilecommunication is:? Secured for future versions? Interoperability? Data should not be bugged, modified or disappearunnoticed? Resource efficientWe have achieved these demands by developing our own protocol that is on top ofthe TCP protocol.

Vi har under vår utbildning till lärare för grundskolans senare år berört fördelarna med att arbeta i arbetslag. Syftet med vår studie var att undersöka lärares och övrig skolpersonals uppfattning om arbete i arbetslag. Vi började med litteraturstudier för att sätta oss in i ämnet och etablerade kontakt med vår undersökningsskola. Efter bearbetning, tolkning och analys av vår kvalitativa enkätstudie, i en högstadieskola, kom vi fram till att lärare och övrig skolpersonal anser att arbetslagets viktigaste uppgifter är elevvård, kollegialt stöd och ämnessamverkan. Vidare visar resultaten att det som uppfattas som positivt med arbetslag är just möjligheten till elevvård, kollegialt stöd och ämnessamverkan.

Arbetet bygger på att de informationssystem som används idag men som blir allt äldre och därigenom inte klarar de krav som ställs på dem. Detta medför att informationssystemen måste migreras till modernare plattformar, då företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels måste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sätt som detta kan genomföras på och vilka problem som kan komma att uppstå när detta sker. För att kunna undersöka detta så genomfördes ett antal migrationer. Språken som migrationen kommer att ske mellan är Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjälp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skräddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till är att det sker problem vid användande av ett verktyg och även att det inte ger tillräckligt med respons på vad som gått snett under migrationerna..

Arbetets syfte var att samla kunskap om hur gynnsamma förhållanden kan skapas för köksväxter ur ett långsiktigt perspektiv. Studien gjordes i en köksträdgård på Hovdala slott, Hässleholm. De senaste tre vintrarna innan studien genomfördes hade jorden i köksträdgården inte bearbetats, utan hade istället täckts med ett 10-20 centimeter tjockt lövtäcke. Markstrukturen undersöktes i lövtäckt jord och jämfördes med referensyta där ingen täckning skett. Resultaten visade att mullhalten och troligtvis daggmaskbeståndet var högre och markens aggregatstruktur och porstorleksfördelning bättre på täckodlad markyta än på referensytorna.

Datorprogrammet Lexia var något vi för första gången  kom i kontakt med tidigt i vår lärarutbildning och även om vi inte hade tillfället att då sätta oss in i det tillräckligt så har tankarna kring Lexia bestått. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken språkutvecklande potential datorprogrammet Lexia har, samt hur arbetet med programmet kan se ut ut klasslärarens perspektiv och hur dennes samarbete med specialpedagogen är organiserat.Vi har intervjuat lärare och specialpedagoger på olika skolor och fått svar som efter bearbetning sammanställdes och diskuterades tillsammans med den bakgrundsinformation vi presenterat i arbetet, en diskussion som kretsar kring de inledande frågeställningarna.Vi kom bland annat fram till att det finns ett gott samarbete mellan specialpedagoger och klasslärare men också att klasslärarna anser att de påverkande faktorerna är mer hindrande än hjälpande i arbetet med Lexia. Även om det finns positiva faktorer så har de negativa faktorerna, såsom tids- och datorbrist, stört användandet av Lexia..

Syfte: Syftet är att på Liseberg undersöka chefernas psykosociala arbetsmiljö utifrån ett ledarskaps- och kompetensförsörjningsperspektiv.Metod: Kvantitativ metod, totalundersökning där 70 stycken enkäter skickades via mail till samtliga chefer på Liseberg, för bearbetning av data användes defgo-verktyg. Resultat: Majoriteten av Lisebergs chefer uppfattar att den psykosociala arbetsmiljön är god. De ger uttryck för att ha gott stöd från sina chefer och ett bra samspel med sina medarbetare. Trots denna positiva inställning uttrycker majoriteten av cheferna att de fått fler arbetsuppgifter och utökade ansvarsområden. Flertalet av cheferna uppger att man ofta eller nästan alltid behöver arbeta övertid för att hinna med sina arbetsuppgifter. Den akademiska utbildningsnivån bland Lisebergs chefer är betydligt lägre än i jämförelsestudien ISM13(Institutet för Stress Medicin rapport 13)..

Studien undersöker hur psykoterapeuter påverkas av sitt arbete med traumatiserade patienter. Sju psykoterapeuter på tre traumamottagningar har i denna studie varit föremål för kvalitativa intervjuer. I mötet med det otänkbara exponeras psykoterapeuterna för närgångna berättelser som ofta är mycket detaljerade beskrivningar om mänsklig grymhet, råhet och ondska. Variationer i arbetsuppgifter på traumamottagningen, egen handledning och egen existentiell bearbetning är några exempel på hur psykoterapeuterna hanterar det material de exponeras för i patienternas berättelser. I intervjuerna framkom att det kliniska arbetet påverkade det egna livet utanför arbetet.

I examensarbetet redovisas hur pedagogerna på två olika förskoleavdelningar arbetar med barnböcker och högläsning. Syftet är att undersöka om och hur barnböcker och högläsning används som pedagogiskt verktyg i förskolan. I kunskaps- och forskningsbakgrunden beskrivs vad barnböcker och högläsning kan ge barnen i förskolan. Bland annat nämns barns språkutveckling, fantasi, gemenskap samt intresse för läsning och för skriftspråket. Det beskrivs även hur en bra läsmiljö kan utformas för att vara så givande som möjligt samt vad pedagoger som arbetar med barnböcker och högläsning kan tänka på och använda sig av i sitt arbete. Det empiriska materialet har insamlats genom att verksamheten har observerats och fyra pedagoger som arbetar där intervjuats. Pedagogerna på avdelningarna har goda kunskaper om varför de läser för barnen.

Cranab AB specielliserar sig på att bygga kranar och gripklor till skogsmakiner, denna rapport kommer enbart att handla om hur författaren har gått till väga för att hjälpa Cranab AB att komma med idéer och koncept för transportrack som ska transportera gripklorna som skärs ut och svetsas ihop på cranab 2 och sedan skickas över till cranab 1 för vidare bearbetning, målning och slutligen montering.Just nu så skickas färdiga klor av olika storlekar från cranab 2 till cranab 1 på standard SJ-pallar gjord av trä. Syftet med detta arbete är då att komma med idéer och koncept på emballage så att man kan skicka dessa gripklor i färdiga set, bestående av; innerklo, ytterklo och vagga i ett och samma ?paket?, detta för att bli av med träpallarna och effektivisera arbetet, i och med att Cranab vill kunna hantera beställningar som är både personliga och flexibla.För att arbeta med problemställningen så har Solid Works tagits till som hjälpmedel och även samtal med konstruktörerna samt en förstudie på Cranab AB logistic..

Syftet med undersökningen var att belysa några förskollärares kunskaper om genus samt i vilket utsträckning deras genusmedvetenhet avspeglades i förskolans praktiska arbete med jämställdhet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur jämställdhetsinriktat arbete kommunicerades till föräldrarna. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Metoden vi valde var semistrukturerade intervjuer där åtta personer ställde upp för en personlig intervju som sedan transkriberats och analyserats. Vårt resultat visade att det fanns ett intresse kring genus och jämställdhet men att arbetet gällande detta inte genomsyrades i verksamheten.

En av fyra kvinnor beräknades få missfall innan de fyllt 39 år. Ett missfall kan leda till ångest, depression, ilska och förvirring, vilket ger ett upphov till hjälp och stöd för att kunna hantera känslorna, dels från anhöriga och dels från vårdpersonal. Syftet med studien var att belysa kvinnors livsvärld i samband med missfall. Litteraturstudien baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna bearbetades med induktiv innehållsanalys.

Syftet var att undersöka olika förskollärares syn på naturvetenskap, samt om de ansåg att deras kunskaper inom ämnet hade någon betydelse för barngruppens lärande/intresse för ämnena. Genom personliga intervjuer och bearbetning av respondenternas svar framkom att det fanns en relativt stor osäkerhet samt okunskap inför tex planering och utförande av naturvetenskapliga aktiviteter inom förskoleverksamheten. Samtliga respondenter, oavsett ålder, yrkeserfarenhet eller utbildning ansåg att mer utbildning/kompetenshöjning inom naturvetenskap vore positivt och viktigt att få tillgång till. För att kunna erbjuda barnen en bred grund att stå på och forska utifrån ställs det idag allt högre krav på att deras lärare faktiskt har adekvata kunskaper inom de olika ämnesområdena. .

Vårt syfte är att undersöka elevers förståelse för tre geografiska begrepp samt hur eleverna når förståelsen. Dessa begrepp är väder, årstid och landskap. Det som gör det intressant att undersöka begreppen är att eleverna upplever vädret beroende av årstiden och befinner sig i landskapet varje dag. En annan bidragande faktor är att begreppen nämns i kursplanens uppnåendemål för skolår fem och därför ska vara kända för elever och lärare. För att få svar på vår frågeställning behövs ett underlag för bearbetning.

Att läsa innebär att både kunna avkoda ord och att ha en språklig förståelse för det som läses. Läsförståelsen av faktatexter hos svenska elever har i de senaste PISA och PIRLS- undersökningarna försämrats.Syftet med studien är att undersöka om och hur lärare i årskurs 1-3 beskriver att de använder faktatexter i sin undervisning för att utveckla elevernas läsförståelse.Frågeställningen är:Hur beskriver lärarna användningen av faktatexter för att utveckla elevernas läsförståelse?En kvalitativ metod i form av intervjuer har använts där sex lärare i årskurs 1-3 intervjuades. Datamaterialet har analyserats utifrån fenomenologins meningskoncentration. Resultatet presenteras i tre olika teman vilka har skapats utifrån våra tolkningar av lärarnas beskrivningar.