I Sverige drabbas närmare 8000 kvinnor av bröstcancer varje år. Bröstcancer är vanligast hos kvinnor över 40 år och utgör 30 % av alla cancersjukdomar hos kvinnor. Cirka 25 % av alla bröstcancerformer är HER2 (human epidermal growth factor receptor) -positiva. HER2-positiv bröstcancer resulterar i en aggressiv fenotyp och en väldigt dålig prognos.  Varje år får cirka 1300 ? 1400 bröstcancerpatienter en spridning av sin sjukdom.

BakgrundInnan neuroleptikans tid behandlades patienter med psykos/schizofreni med en anpassad form avpsykoanalys, som senare modifierades till psykodynamisk psykoterapi (PDT). Efter neuroleptikansinträde har den psykodynamiska psykoterapin funnits kvar som behandling men fått mindre fokus.På senare tid har man börjat använda KBT vid schizofreni och behandlingen är idagevidensbaserad. Forskningen av effekten av PDT har släpat efter och Socialstyrelsens riktlinjer ärtydliga med att PDT endast ska erbjudas till patienter med schizofreni i undantagsfall.SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka vilka evidens det finns, för eller emot PDT vidpsykos/schizofreni. Därutöver, att granska och analysera evidensen bakom riktlinjerna somSocialstyrelsen ger angående PDT vid schizofreni.MetodFör att kunna besvara frågeställningarna gjordes en systematisk litteraturgenomgång och engranskning av rådande riktlinjer för psykologisk behandling av schizofreni.ResultatResultaten visar att det finns aktuella studier som talar för att PDT har effekt vid psykostillstånd, attdet finns nya modifierade former av PDT som visat lovande resultat och att Socialstyrelsensriktlinjer angående PDT vid schizofreni baseras på en enda studie med tveksam kvalitet. Vidarefinns det studier som talar för ett integrerat synsätt, där man anpassar behandlingen och väljerbehandlingsform efter varje enskild patients behov.KonklusionDet finns evidens för att PDT har positiv effekt vid psykos/schizofreni.

För individer med parodontal sjukdom är egenvården betydelsefull för en bättre prognos. Förebyggande åtgärder kan behöva ses i ett större sammanhang om det ska vara möjligt att främja tandhälsa eller förhindra fortsatt tandsjukdom. En insikt i patientens upplevelser och syn på sin förbättrade egenvård kan vara värdefull för att bättre förstå vad som behöver hända för att det ska ske en förflyttning mot en bättre hälsa. Syftet var att beskriva innebörden av ett upplevt förbättrat munhälso¬relaterat beteende sett utifrån ett patientperspektiv. Studiepopulation & metod: Deskriptiv fenomenologisk metod (Giorgi) valdes för insamling och analys av data.

Mål: Målet med arbetet var att undersöka varför vissa patienter har bättre compliance vid ortodontisk behandling än andra och vad som kan förbättra compliance. Detta för att möjliggöra utarbetningen av en framtida metod som skulle kunna upptäcka non-compliers innan behandlingsstart och därigenom kunna ge dem en mer effektiv behandling. Enskilda prediktorer för compliance och deras relativa påverkan på compliance undersöktes också. Metod: Artiklar samlades in via en sökning i databaserna PubMed och Cochrane med hjälp av MeSH-termer. Dessa lästes sedan igenom och för undersökningen relevanta artiklar togs fram med hjälp av exklusions- och inklusionskriterier. Resultat: Övervakning av patienters användning av sin apparatur med hjälp av timermodul ökar compliance över tiden. Lägre ålder på patienten samt dennes relation till sina föräldrar och deras engagemang i behandlingen påverkade compliance positivt, liksom kortare behandlingstid. Slutsats: Det går med nuvarande forskningsunderlag inte att förutsäga compliance på ett pålitligt sätt.

Bakgrund: Injektionsbehandling med antispykotika ges som symtomlindrande behandling inom psykiatrin, b?de till de som lider av psykossjukdom eller f?r att minska sv?ngningarna mellan hypo-/hypermani och depression vid bipol?ritet. Patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS, Boende Med S?rskild Service, f?r ofta dessa injektioner i sitt hem. M?nga patienter inom psykiatrin har en vana av att v?rdas inom slutenv?rden och har i m?nga fall utsatts f?r behandling mot sin vilja. Som sjuksk?terska inom psykiatrin ?r det viktigt att bem?ta dessa patienter med ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet med studien ?r att belysa hur patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS upplever det att f? injektioner med psykofarmaka. Metod: Studien baseras p? semistrukturerade intervjuer med ?tta personer som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS.

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrån att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och därför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i så fall innebära att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hälso- och sjukvården.Undersökningen har genomförts i form av en kartläggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, där 58 verksamhetschefer tillhandahållit information gällande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att täcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefär hälften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast åtta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrån att de både hade erfarenhet och självskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

Syftet med denna studie var att undersöka hur föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever deras möjligheter när det gäller val av insats till deras barn. Ambitionen var huvudsakligen att utforska varför de gör valen som de gör och varför en specifik behandlingsform är tilltalande för dem. För att nå det empiriska resultatet, intervjuades fyra föräldrar som valt Rytmisk rörelseträning som insats för deras barn. Intressanta fynd i resultatet var att föräldrarna var emot behandling med medicin, vilket var orsaken till att de sökte sig till en alternativ metod. Det professionella bemötandet visade sig även vara av stor vikt för val av insats..

SammanfattningBakgrundBröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige. Det finns olika behandlingsalternativ, nämligen medicinsk behandling, strålbehandling och kirurgisk behandling. En typ av kirurgisk behandling är mastektomi då hela bröstet opereras bort. I vårt samhälle förknippas ofta bröstet med femininitet, moderskap och sexualitet.SyfteSyftet var att beskriva kvinnors upplevelse av sin livssituation efter mastektomi till följd av bröstcancer.MetodDenna studie är en systematisk litteraturstudie med beskrivande design. Författarna gjorde en databassökning på databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SveMed+.

Människor som lever med kronisk sjukdom är ofta i behov av någon sorts behandling för att få en bättre tillvaro.Oavsett behandling påverkas det dagliga livet på något sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med dialysbehandling. Med dialysbehandling avses i denna studie peritonealdialys och hemodialys. Studien grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys.

TREATMENT AND EPISTEMOLOGY A STUDY ABOUT YOUTH CLINICS AND CHILD- AND YOUTH PSYCHIATRYS WORK WITH YOUNG PEOPLE Larsson, A och Nilsson, J. Behandling och förhållningssätt. En studie om ungdomsmottagningar och barn- och ungdomspsykiatrins arbete med ungdomar. Examensarbete i normöverträdelser, normkonflikter och sociala interventioner 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Individ familj och samhälle, 2011.

Cancer är en stor folksjukdom och det är därför av yttersta vikt att veta hur en god omvårdnad ska tillämpas och hur patienterna ska kunna bemötas under den tid de genomgår behandling med cytostatika. Många patienter som lider av cancer behandlas med cytostatika. Cytostatikabehandling ger olika biverkningar som bland annat kan försämra patientens livskvalitet, såväl fysiskt som psykiskt. Studiens syfte var att belysa patienters upplevelser under den tid de genomgår cytostatikabehandling. Metoden är en kvalitativ litteraturstudie baserad på två självbiografiska böcker.

I Sverige drabbas närmare 8000 kvinnor av bröstcancer varje år. Bröstcancer är vanligast hos kvinnor över 40 år och utgör 30 % av alla cancersjukdomar hos kvinnor. Cirka 25 % av alla bröstcancerformer är HER2 (human epidermal growth factor receptor) -positiva. HER2-positiv bröstcancer resulterar i en aggressiv fenotyp och en väldigt dålig prognos.  Varje år får cirka 1300 ? 1400 bröstcancerpatienter en spridning av sin sjukdom.

SammanfattningBakgrund: I palliativ vård behöver närstående existentiellt och praktiskt stöd för att kunna hantera den svåra livssituationen det innebär att leva med en nära i livets slutskede. Närstående har behov av trygghet och en önskan om att den sjuke ska ha det så bra som möjligt. Syfte: Att belysa närståendes behov av stöd vid vård i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökning av aktuell forskning genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SweNurse+.

Bakgrund: Omkring 10-15 % av befolkningen, oftast i arbetsför ålder, riskerar att någon gång drabbas av njursten. Nationella riktlinjer för njurstensbehandling saknas, men studier stödjer behandling inom 48 timmar för snabb symtomlindring och minskade besvär för patienten. Inom studerad verksamhet var tiden från diagnos till behandling lång och återinläggningarna var många, varför ett förbättringsarbete initierades.Syfte: Syftet med förbättringsarbetet var att halvera tiden från diagnos till behandling för patienter med akut behandlingskrävande uretärsten, samt minska negativa effekter relaterade till obehandlad uretärsten. Vidare syftade studien av förbättringsarbetet till att beskriva ett tvärprofessionellt teams erfarenheter av aktuellt förbättringsarbete gällande patienter med uretärsten.Metod: Ett tvärprofessionellt team bedrev förbättringsarbetet med stöd av Nolans modell för förbättringsarbete, vilket studerades genom en deskriptiv fallstudie med induktiv ansats. Effekterna av förbättringsarbetet utvärderades med Statistical Process Control (SPC).

Bakgrund: Tuberkulos (TB) är en infektionssjukdom som dödar nära två miljoner människor varje år och utgör ett stort lidande för de människor som är drabbade. Sjukdomen är en av de vanligaste i världen och fortsätter att växa globalt.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans roll i omvårdnaden till patienter med TB och deras närstående. Syftet varockså att granska kvalitén på de i studien ingående artiklarna avseende urval.Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie där 13 artiklar granskades. Varav nio kvantitativa, tre kvalitativa och en med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskan har ett ansvar i omvårdnaden av patienter med TB och deras närstående.