Förlossningsdepression drabbar 10-15% av allanyblivna mammor.Relationen mellan mammanoch barnet kan påverkas negativt om behandling inte sätts in i tid och denegativa effekterna kan bli bestående.Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser vid förlossningsdepression. Ensystematisk litteraturstudie genomfördes där elva artiklar granskades,kategoriserades och sammanställdes. Resultatet visade att sjukdomen är starkt förknippad med skam, vilket gör attmånga kvinnor lider i det fördolda då de inte vågar söka hjälp av rädsla föratt bli sedd som dåliga mödrar. De rubriker som framträdde var att inte uppleva den förväntade lyckan, att förlora sig själv, att vara ensam och att behöva stöd.Kvinnor som tog kontakt med vården för att få behandling saknade ett empatisktbemötande av vårdpersonalen och upplevde att deras känslor normaliserades, defick inte adekvat hjälp och skickades hem utan behandling. En depression kan tasig många uttryck och därmed kan kvinnorna tänkas söka vård på olikavårdinstanser.

Syftet: Vi vill ta del av kunskapen de yrkesprofessionella besitter, dvs., det empiriska data, för att kunna skapa en egen uppfattning om motivationens dynamik och hur den kommer till stånd i den tvångsbelastade miljön som rättspsykiatrin representerar. Hur motiverar man dessa patienter under dessa omständigheter? Räcker det med motivation för att få ett ordnad, fungerande och meningsfull liv? Frågeställningar:Kan man tvångsbehandla psykiskt sjuka som begått brott? Hur motiverar rättspsykiatrin klienterna/patienterna till behandling? Vilken funktion fyller rättspsykiatrin i samhället?Teori:Motivationsarbete och Empowerment med visst inslag av det Salutogena perspektivet och KASAMMetod:Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer i samtalsform.Huvudresultat:Att tvångsbehandla någon verkar vara möjligt i den utsträckning som frivilligheten tillåter. Med detta menar vi att det krävs frivillighet för att den grundläggande faktorn ? motivation ? ska kunna verka för en behandling.

Denna studie har utförts i uppdrag av Umeå kommun i syfte att uppfylla det lokala delmålet om en giftfri uppväxt. De vill nu få en uppfattning om hur massagolv kan påverka inomhusmiljön i en förskola, och om dessa golv generellt uppfyller deras policy för materialanvändning. Massagolv är fogfria och porfria golv, de läggs ut som en flytande plastmassa och efter härdning blir de mycket tåliga mot både kemisk och mekanisk belastning. De flesta massagolven baseras på härdplasterna epoxi, akryl och polyuretan. Dessa plaster har olika egenskaper som gör de optimala i olika typer av förhållanden.

Långvarig smärta är ett av Sveriges stora folkhälsoproblem. Detta gör smärtlindring till en central uppgift i sjukvården. Smärtan påverkar den fysiska kroppen men även individens tankevärld och det sociala samspelet med andra människor. Traditionell behandling riktas oftast in på två delar, symtomatisk behandling och rehabilitering. Sjuksköterskan har idag få verktyg, förutom de farmakologiska, att lindra patientens smärta.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 2 600 kvinnor av gynekologisk cancer varje år. Sjukdomarna skiljer sig åt när det gäller symtom, behandling och prognos Behandling vid gynekologisk cancer och dess biverkningar påverkar kvinnan i hennes dagliga liv. Behandlingen är ofta en kombination av kirurgi, kemoterapi, radioterapi och hormonell terapi. Cancerdiagnos och behandling av cancersjukdom är förenade med fysisk, psykisk och social ohälsa. Syftet med litteraturstudien är att belysa kvinnors upplevelse av sexualitet och livskvalitet efter avslutad behandling av gynekologisk cancer.

The purpose of this study is to examine certain aspects of work with men who use violence in intimate relationships. In a Government bill in late 90s the Government presented its action plan on what is expected to be done in each municipality, but investigations show that the work is stationary. 46 percent of the men, who are in treatment, choose to cancel it. We wanted to find out how society will meet up with men who use violence in their intimate relationship and how to go about in the meeting. Those who lead us to the answers in this qualitative method are three social workers and a therapist who has the task of helping these men. The study is based on interviews from three municipalities in southern Sweden, the municipalities made ??as in between 30-60 000 residents and businesses are startups; theoldest has been in operation for five years.The results showed that they had chosen to put these activities under the sections of the Social Services but is counted as a separate project, as the driving force may apply for funding via the County Council.

I Sverige drabbas närmare 8000 kvinnor av bröstcancer varje år. Bröstcancer är vanligast hos kvinnor över 40 år och utgör 30 % av alla cancersjukdomar hos kvinnor. Cirka 25 % av alla bröstcancerformer är HER2 (human epidermal growth factor receptor) -positiva. HER2-positiv bröstcancer resulterar i en aggressiv fenotyp och en väldigt dålig prognos.  Varje år får cirka 1300 ? 1400 bröstcancerpatienter en spridning av sin sjukdom.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancersjukdomen bland kvinnor världen över. Den vanligaste behandlingen mot sjukdomen är kirurgi, vilken innefattar mastektomi där hela bröstvävnaden tas bort eller lumpektomi där endast en del av bröstvävnaden avlägsnas. Det kirurgiska ingreppet kan medföra negativa konsekvenser för kvinnorna ur ett fysiskt, emotionellt och socialt perspektiv. Det kan även påverka kvinnors kroppsuppfattning samt hur kvinnorna ser på sig själva. Syfte: Att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling där hela eller delar av bröstet tas bort till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt innehållande 12 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors kroppsuppfattning efter genomförd kirurgisk behandling. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, söktes igenom efter likheter samt skillnader och sammanställdes sedan iform av subkategorier och huvudkategorier i resultatet. Resultat: Åtta olika subkategorier framkom: känsel, attack mot kroppsuppfattningen, identitet och feminitet, attraktion, minskad kvinnlighet, yttre fasad, normer och ideal och rädsla.

Syftet med studien var att undersöka hur och i vilket syfte arbetsterapeuter använder musik i behandling. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Sex yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades. Intervjuerna analyserades och resulterade i nio kategorier: Att uppnå välbefinnande, Att uppnå känsla av kompetens, Att stimulera till aktivitet, Att uppmuntra social kontakt, Att skapa lugn, Att minska smärta, Att träna och bibehålla fysiska funktioner, Att träna och bibehålla kognitiva funktioner och Att skapa struktur i en aktivitet. Sammanfattningsvis visar denna studie att arbetsterapeuterna tyckte att musik var ett lättillgängligt och bra medel i behandling samt att det gick att använda för de flesta patientgrupper.

Studiens syfte var att undersöka och analysera pedagogers erfarenheter av en skriftligutformad plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Det ären kvalitativ studie som bygger på intervjuer med pedagoger på förskolor.Frågeställningarna som låg till grund för studien var: Hur upplever pedagogerna processenkring utformandet av den skriftligt utformade planen för att motverka diskriminering ochkränkande handling? Hur beskriver pedagogerna den skriftligt utformade planens användningi arbetet att motverka diskriminering och kränkande handling? Vilka utvecklingsmöjligheterser pedagogerna kring den skriftligt utformade planen som verktyg i arbetet att motverkadiskriminering och kränkande handling?Resultatet i studien visar bland annat att pedagogerna upplever processen kring utformandetav planen som svår då det till exempel var svårt att få tag i information. Användningen avplanen beskriver pedagogerna som en punkt på dagordningen, de tycker att den användssamtidigt som den upplevs mer som en pappersprodukt än som ett innehållsförankratdokument. När det gäller utvecklingsmöjligheter kring planen ger pedagogerna uttryck för attde själva behöver mer kunskap i ämnet och planen behöver på olika sätt implementeras meri verksamheten..

One area of responsibility for a nurse is to alleviate suffering. Gender research has shown that there are differences between men and women. The aim of this literary study has been to elucidate men and women’s experience and expression of pain and to examine to what extent sex and gender influence which treatment the patient receive. The study is based on 21 scientific articles from the databases PubMed and Cinahl. The result shows that women experience and express more pain than men, postoperative and experimental. It is however not possible to draw any general conclusions in terms of the need for men and women to be treated in different ways.

Migrän är en kronisk huvudvärkssjukdom som ca 15 % av befolkningen lider av. Det är en stor individuell skillnad mellan hur ofta anfallen uppträder och deras intensitet. En migränattack kan pågå upp till 3 dagar med efterföljande återhämtning. Ett eller flera anfall under en månad påverkar således både arbetsliv, skolarbete och socialt umgänge. Läkemedels behandling sker framförallt i anfallskuperande syfte, men personer med många anfall per månad kan behandlas förebyggande.

Syftet med arbetet var att via en kvalitativ intervjustudie belysa vad lärare med lång erfarenhet av undervisning i matematik ansåg vara orsakerna till att svenska elever i årskurs 9 presterar sämre i tester i matematik. De läroplaner som berördes i vår undersökning var: Lgr62, Lgr69, Lgr80 och Lpo94. Olika studier redovisades såsom IEA-studien, PISA, NU-03 och Engström & Magnes Medelsta-matematik. Resultat visade att vissa grundkunskaper sjunkit och att ele-ver tenderar att bli allt mindre aktiva i klassrummet. Av arbetet framkom bland annat att de ansåg att dagens elever är sämre på mekanisk räkning och baskunskaper, läromedlen har blivit bättre och mer lättarbetade, undervisningen har gått från genomgångar i helklass till en mer individanpassad undervisning.

Sammanfattning Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna i vårt land. I huvudsak behandlas bröstcancer med kirurgi men tilläggsbehandling med cytostatika-, strål- och hormonell behandling är vanligt. Under behandlingen kommer kvinnorna att drabbas av bieffekter som kan orsaka lidande.Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors erfarenheter under tiden de får adjuvant cytostatika- och strålbehandling för bröstcancer; Hur upplever de det och hur hanterar de upplevelserna?Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Efter genomförd sökning i databaserna, PubMed och Cinahl, kvalitetsgranskades och inkluderades tio artiklar.

Bakgrund: Akupunktur är en behandlingsmetod som i Asien har använts flera tusen år. Öronakupunktur är däremot ett relativt nytt fenomen som upptäcktes på 1950-talet. Utgångspunkten är att varje kroppsdel finns representerat i örat. Genom att stimulera utvalda punkter i örat erhålles effekt på motsvarande kroppsdel. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser i samband med öronakupunktur.Metod: En studie med kvalitativ ansats genomfördes utifrån fem intervjuer.