Sök:

Sökresultat:

1544 Uppsatser om Mejl- och dokument-hämtning - Sida 64 av 103

InmÀtning och kartering av cykelleder Ät Torsby Sportcenter, Torsby kommun

Sammanfattning Denna rapport redovisar ett tillvÀgagÄngssÀtt att inventera, inmÀta och kartera föreslagna cykelleder Ät Torsby Sportcenter samt framstÀlla ett dokument med adressuppgifter över berörda fastighetsÀgare. Inventering och inmÀtning utfördes med en enklare GPS-mottagare. Kartan framstÀlldes i GIS-programmet ArcMap och som bakgrundskarta anvÀndes fastighetskartan ur vilken valda lager exporterades. För en del lager slogs vissa klasser ihop till en klass för att fÄ en fungerande kartbild. Samtliga lager gavs egna manér. För att framstÀlla fastighetsÀgaruppgifterna söktes först berörda fastigheter ut i fastighetskartan.

Arbetslaget som resurs? : En aktionsstudie i tvÄ arbetslag dÀr samtalet stÄr i fokus.

Detta examensarbete redovisar en förstudie som genomförts med mÄlet att belysa nuvarande hantering av tjÀlrestriktioner inom VÀgverket, utforma ett förslag till en verksgemensam metodbeskrivning och föreslÄ en fortsatt verksamhet inom omrÄdet för att komma tillrÀtta med identifierade problem och utvecklingsbehov. Syftet har varit att med denna verksamhet som grund belysa vilka krav som bör stÀllas pÄ en e-infrastruktur som ska stödja verksamhetsprocesser inom transportomrÄdet.Arbetet har genomförts genom intervjuer med ansvariga för verksamheten vid VÀgverkets regioner och vid VÀgverkets huvudkontor. IT-frÄgor har diskuterats med förvaltare av olika system och med ansvariga för utvecklingsprojekt i anslutning till omrÄdet. Under arbetet har ett antal dokument insamlats och studerats. Analys av verksamheten har skett med stöd av metoden FörÀndringsanalys enligt FA/SIMM, frÀmst verksamhets-, problem-, mÄl- och styrkeanalys.

DjÀvulen syns i detaljerna

Titel: ?DjÀvulen syns i detaljerna?Författare: Maria Möllborn och Josefine SöderstedtKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90)Termin: Ht. 2007Sektion: HÀlsa och SamhÀlle (HOS)Handledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av dokument: C-uppsatsSidantal: 62Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den mediala framstÀllningen mellan manliga och kvinnliga politiker och om det finns nÄgon skillnad i framstÀllningen av dessa? Tanken med vÄr forskning Àr att bidra till en mer aktuell bild av hur dagens medieframstÀllning av hur kvinnliga och manliga politiker ser ut. Vi anser ocksÄ att Sverige befinner sig i en brytpunkt dÀr vi för första gÄngen har en kvinnlig statsministerkandidat i ett av de största partierna inför valet Är 2010.

Maktutövning vid förhandlingar inom samhÀllsplanering : Fallet 2013 Ärs Stockholmsförhandling med fokus pÄ Nacka

Den snabba befolkningsutvecklingen i Stockholmsregionen orsakar stora problem i form av bland annat bostadsbrist och trÀngsel i transportsystemet. Nacka kommun Àr en av de kommuner i Stockholms lÀn som vÀxer snabbast varvid man planerar en omfattande förtÀtning i en del av kommunen, men för att detta ska vara möjligt krÀvs utbyggd kollektivtrafik. En förhandling inleddes 2013 mellan kommunen, landstinget och staten som kom att kallas för 2013 Ärs Stockholmsförhandling och som resulterade i beslut om en förlÀngning av tunnelbanan till Nacka.Syftet med denna uppsats Àr att skapa ökad förstÄelse för hur förhandlingar vid planering av större stadsutvecklings- och infrastrukturprojekt som denna kan gÄ till och hur makt kan utövas inom dessa förhandlingar. Uppsatsen Àr Àmnad att synliggöra hur maktrelationer inom dessa förhandlingar kan se ut, vilka typer av makt som kan utövas och hur detta kan gÄ till. Detta eftersom att förstÄelsen kring hur dessa komplexa förhandlingar gÄr till Àr viktig för att skapa en transparens som i sin tur Àr viktig för demokratin.För att uppfylla detta syfte studeras flera olika teorier kring maktbegreppet och 2013 Ärs Stockholmsförhandling studeras i en fallstudie.

Stora företag : stort ansvar. En studie om Corporate Social Responsibility i multinationella företag, med exempel frÄn IKEA, SKF och H&M

Multinationella företag har i och med den ökade globaliseringen fÄtt större möjligheter att investera och etablera verksamhet i lÀnder i tredje vÀrlden. Företagen i dagens samhÀlle har en stor betydelse, och de förvÀntas ta ansvar för sin verksamhet, Àven dÄ det gÀller miljömÀssiga och sociala förhÄllanden. Studien syftar till att undersöka hur möjligheterna ser ut för multinationella företag att anta initiativ för miljömÀssiga och sociala dimensioner av sin verksamhet, ett sk CSR-arbete. Intervjuer med tre stora svenska företag, IKEA, SKF och H&M, har genomförts och ett antal dokument frÄn företagen har ocksÄ analyserats. Bland det som tycks vara av vikt för att kunna ha en hög ambition med ett CSR-arbete kan vi bl a notera att valet av konkreta verktyg för ansvarstagandet bör anpassas efter företagets kundbild och produktionsförhÄllanden.

För vem? ?om rÀttvisa i fysisk planering

Syftet med arbetet Ă€r att belysa och diskutera rĂ€ttviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrĂ„n ett antal begrepp och kriterier om rĂ€ttvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare Ă€r syftet att tillĂ€mpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rĂ€ttviseaspekten i det pĂ„gĂ„ende planeringsprojektet Östra KvillebĂ€cken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet RĂ€ttvisa i samhĂ€llsbyggandet som tar upp rĂ€ttvisa som begrepp, hur rĂ€ttvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet Ă€r att ge bakgrund och förstĂ„else för begreppet rĂ€ttvisa och för hur planeringen pĂ„verkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rĂ€ttvist utfall. Efter det hĂ€r följer en forskningsöversikt ifrĂ„n vilken de kriterier som anvĂ€nds för att analysera Östra KvillebĂ€cken hĂ€mtas. DĂ€r pĂ„ följer arbetets undersökning som bestĂ„r av en fallstudie dĂ€r platsens kontext analyseras och en innehĂ„llsanalys görs. Analysen av platsens kontext syftar till att ge en förstĂ„else för platsen och dess förutsĂ€ttningar.

PÄ spaning efter parkbÀnken som flytt

Detta a?r en studie som a?r ta?nkt att belysa den tilltagande privatiseringen av offentliga rum. Det go?rs genom att betrakta parkba?nken som metonymisk utga?ngspunkt fo?r att i de sma? processerna kunna se de stora. Parkba?nkar a?r fysiska och symboliska marko?rer, ba?de av stadens offentliga miljo?er och vem/vilka som har ra?tten till staden.Studien a?r gjord utifra?n en fallstudie om en kommande ombyggnation av Kungsportsavenyn i Go?teborg utifra?n en kritisk diskursanalys.

Hur Lean? TvÄ fallstudier om Lean-modellen inom offentlig sektor

Bakgrund Lean Ă€r en managementmetod frĂ„n privata nĂ€ringslivet med ursprung frĂ„n Toyotas bilproduktion i Japan och Ă€r bĂ„de en filosofi om stĂ€ndiga förbĂ€ttringar mot perfektion och en metodik. Allt fler offentliga organisationer vĂ€ljer att ta till sig Lean-modellen varför forskning inom omrĂ„det Ă€r ett aktuellt Ă€mne.SyfteSyftet med denna uppsats Ă€r att besvara tre frĂ„gor:1. Varför vĂ€ljer vissa kommuner/verksamheter att tillĂ€mpa Lean?2. Hur implementeras Lean, och i vilken grad sker anpassningen till lokala förutsĂ€ttningar?3. Finns det nĂ„gra faror förbundna med Lean?MetodFörutom vetenskaplig litteratur har fallstudier bedrivits vid tvĂ„ offentliga verksamheter som arbetar med Lean; Äldreomsorgen inom Vara Kommun och synverksamheten i BorĂ„s vid VĂ€stra Götalandsregionen. Intervjuer, tolkning av dokument och observationer har anvĂ€nts.ResultatVald teori för uppsatsen visar att de bakomliggande skĂ€len för politiker och makthavare att införa Lean kanske mera handlar om att erbjuda verksamheten ett skyltfönster av framgĂ„ng (Legitimitet!) Ă€n att ta i tu med utmaningarna i verksamheten. En annan bidragande orsak till att införa Lean kan vara den omvĂ€nda bevisbördan ? att en organisation som inte har Lean fĂ„r förklara varför man inte har det.Det finns risker med Lean.

Utveckling av biblioteksdisk: anpassat modulsystem

Detta examensarbete utförs vid SSC Lindvalls AB i Kalix höstterminen 2006, ett snickeriföretag som bland annat tillverkar inredningar till bibliotek. Företaget har en egen biblioteksmöbelserie som gÄr under namnet Fora, som omfattar ett rikt antal varierande produkter. Uppgiften Àr att utveckla en ny biblioteksdisk ur Fora-serien sÄ att den blir sÄ anvÀndarvÀnlig och tillverkningsvÀnlig som möjligt, samt ta fram kompletterande produkter för att skapa ett komplett disksystem. GrundlÀggande riktlinjer har dragits av arkitekter och arbetet utförs med stöd frÄn dem. Tyngdpunkten i projektet ligger pÄ produktionsanpassningen samt att skapa en attraktiv produkt ute pÄ marknaden - en produkt som tilltalar bÄde tillverkare och kunder.

CertifikatframstÀllaren inom ramen för informationssÀkerhet

Allt eftersom kommunikations- och informationstekniken utvecklas, blir det vanligare att mÀnniskor integrera med varandra pÄ elektronisk vÀg. Information skickas och det har uppstÄtt ett behov av att kunna sÀkra att den person som integrationen sker med ocksÄ Àr den som han eller hon utger sig för att vara och att de uppgifter som skickats inte blivit förÀndrade pÄ nÄgot sÀtt, samt att inga obehöriga tar del utav den. De traditionella metoderna att sÀkerstÀlla ett dokuments innehÄll och avsÀndarens identitet, dÀr underskriften haft en central betydelse, har kommit att appliceras pÄ den moderna tekniken. RÀttsliga aspekter har diskuterats och för att hÄlla takt med den snabba tekniska utvecklingen och för att överbrygga landsgrÀnserna inom EU, har det uppstÄtt regleringar pÄ omrÄdet i syfte att skapa en ökad sÀkerhet nÀr det gÀller elektroniska överförda dokument och de underskrifter som kan finnas pÄ dessa. För att kunna skapa en sÀkerhet för den överförda informationen och en tillit för den som ska förlita sig pÄ dokumentets innehÄll, finns det i lag (2000:832) om kvalificerad elektronisk signatur regleringar som avser Ätagandet gÀllande en tredje man, en s.k.

Den moderna trÀdgÄrdsstaden : ett hÄllbart alternativ till villamattan?

De senaste Ären har trÀdgÄrdsstaden, med sitt ursprung i det tidiga 1900-talet, allt mer börjat anvÀndas som förebild för ett gott stadsbyggande. Argumenten bakom valet av trÀdgÄrdsstaden hÀnvisar ofta till hÄllbarhet. De glesa monotona villamattorna som rullas ut i stÀdernas utkanter kritiseras dÀremot för att vara ohÄllbara och att de tar mycket mark i ansprÄk. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka den moderna trÀdgÄrdsstadens möjligheter och begrÀnsningar som ett hÄllbart stadsbyggande. Studier har gjorts av dokument bakom tre moderna trÀdgÄrdsstÀder liksom av mer allmÀn litteratur om trÀdgÄrdsstÀder.

En meningsskapande introduktionsprocess : En kvalitativ studie om introduktionsprogram

Introduktionsprocessen har betydelse för den nyanstÀllde likvÀl som för organisationen. Detta dÄ anstÀllda numera oftare byter arbete och organisationerna behöver fÄ den nyanstÀllde snabbt arbetsförd samt hÄlla kvar sin personal. VÄrt syfte med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för den formella introduktionen vid en organisation. Vi ville undersöka hur introduktionen förstÄs och upplevs i praktiken. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med fokus pÄ intervjuer med en komplettering av relevanta dokument för introduktionsprogrammet.

Den urbana grönskan : vision och verklighet

Den urbana grönskan Àr en förutsÀttning för en hÄllbar stad. Gröna ytor i den urbana miljön frÀmjar hÀlsa och vÀlbefinnande. De stimulerar till fysisk aktivitet och med rÀtt utformning kan de ocksÄ vara en restorativ miljö, som motverkar och lindrar stress. Med en central placering Àr de tillgÀngliga för alla mÀnniskor. Stockholm stÄr inför en period av stark tillvÀxt.

Varför en sydsvensk regionbildning : finns svaret i Ansvarskommitténs utredning?

Den sydsvenska regionbildningen Àr en förening som tillsammans stÄr bakom en avsiktsförklaring för att slÄ samman Blekinge, Kalmar, Kronoberg och SkÄne till en region med eget utvecklingsansvar. Förslag pÄ att Sverige borde införa regioner med eget utvecklingsansvar lade den statliga utredningen, kallad Ansvarskommittén, fram efter att utförligt undersökt hur Sveriges samhÀllsorganisation kan förbÀttras. Efter Ansvarskommittén lade fram sitt förslag diskuterades det kring regionbildningar runt om i Sverige, men dessa diskussioner har en efter en lagts ner, förutom den sydsvenska regionbildningen och denna uppsats vill försöka ta reda pÄ varför. Syftet med denna uppsats utgÄr ifrÄn att ta reda pÄ om argumentationen för att bilda region som presenteras i Ansvarskommitténs utredning Àr drivkraften bakom den sydsvenska regionbildningen. För att ha underlag för att besvara detta syfte utgick jag frÄn följande frÄgestÀllning Vilka huvudargument lade Ansvarskommittén i sin utredning fram för regionalisering i Sverige?, Vilka likheter och skillnader finns det i huvudargumenten för regionalisering frÄn Ansvarskommittén i förhÄllande till den sydsvenska regionbildningens sÀtt att resonera kring en regionalisering? och Mot bakgrund av forskningslitteratur om regionalism, nyregionalism och regionalisering, i vilken utstrÀckning kan dessa begrepp kopplas samman med Ansvarskommitténs utredning? För att besvara syftet utgick jag frÄn Ansvarskommitténs utredningsdokument och dokument frÄn den sydsvenska regionbildningen.

Svensk prickskytt i urban miljö : FörÀndring, utveckling och behov

Dagens konflikter utspelar sig mestadels i helt eller delvis bebyggd miljö och vikten av en uppdaterad och vÀl fungerande prickskytteförmÄga Àr dÀrför central. Detta till trots, Äterfinns stora brister i den svenska prickskytteutbildningen vad avser just den urbana miljön. Denna uppsats syftar till att dels bidra med nya infallsvinklar samt ge ett anvÀndbart arbetsunderlag för Försvarsmaktens vidare utveckling i Àmnet. Genom att komma pÄ det klara med hur prickskyttar utbildas och anvÀnds i Sverige idag och jÀmföra detta med utlÀndska modeller och andra lÀnders goda och sÀmre erfarenheter, vill jag ge förslag pÄ hur den svenska prickskytteutbildningen skulle kunna utvecklas. För att ge uppdaterad information har jag begrÀnsat min efterforskning genom att mina studier av andra lÀnders prickskytteerfarenheter avser det senaste decenniets förehavanden, snarare Àn utvalda lÀnders specifika tillvÀgagÄngssÀtt.

<- FöregÄende sida 64 NÀsta sida ->