Stadsdelen Väster i Lund har dålig tillgång till grönytor och en tydlig avsaknad av ett ordentligt stadsdelscentrum. Här finns dock stadens gamla Folkets park med potential att bli en grön mötesplats. Syftet med detta arbete är att göra en analys av Folkparkens potential och se till hur parken skulle kunna bli en mer attraktiv och funktionell samlingspunkt. Delvis baseras arbetet på empiriskt material i form av observationer och en enkätundersökning för att få fram vad Folkparkens besökare har för vanor och önskningar för området delvis baseras arbetet på kommunala dokument, tidigare inlämnade förslag, en jämförelse med andra fungerande parker och tidigare gjorda arbeten som berör planering av stadsrum vars teorier jag applicerat i mitt arbete. Resultatet av mitt arbete är utformat som en sammanfattning av inhämtat underlag, vilken jag sedan baserar min diskussion på.

Elevperspektivet på den pedagogiska planeringen för elever i grundskolan är ett område som är relativt outforskat. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse om elevers uppfattningar och användande av den pedagogiska planeringen i ämnet engelska. Studien genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv, dvs. vår syn på lärande är att det sker i samverkan med andra. Empirin har samlats in dels genom enkäter och dels genom kvalitativa intervjuer.

The purpose with this thesis was to study the special pedagogical perspectives that stood out in documents written by the special teachers in preschool. In order to maintain the thesis research questions a text analysis was carried out on the document ?Handledningssamtal? that was used by the special teachers in their contact with the teachers in preschool. The documents were analyzed based in the special educational perspectives and the results and measures from the analysis were divided into three levels; individual, group and organizational level. Finally a study of the connection between the analysis and the measures was carried out and the result was reported in a typology schedule inspired by earlier research.

I det globaliserade samhälle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mångfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar på ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

SammanfattningSegerström Automotive tillverkar plåtkomponenter till kunder som Scania, Stiga och Volvo. Företaget befinner sig i en expansiv fas, men konkurrensen på marknaden är hård och kraven på god kvalitet höga. Företaget är kvalitets- och miljöcertifierat. Som del i förbättrings- och kvalitetsarbetet har en nystart av verksamhetens produktionssystem, SAPS (Segerström Automotive Production System), skett. Ett av företagets mål för de närmsta åren är att minska antalet externa reklamationer.

Vi har valt att titta på genomförandefrågor i detaljplaner. Främst har vi riktat in oss på genomförandebeskrivningen. Hur omfattande är den och vad tar man upp? Är den lätt att förstå för alla berörda? Hur kan den förändras om den pågående PBL-utredningen går igenom? För att se om det är skillnad mellan kommuner har vi tittat på sex olika. Det är Uddevalla, Trollhättan och Kungälv i Västra Götalands Län samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands Län.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka pojkars egen uppfattning och förklaringar om orsaker till att de når lägre studieresultat i skolan än flickor. Två huvudfrågor är: Vad är pojkars egen uppfattning om orsaker till att de når lägre studieresultat och om varför pojkars medelbetyg är lägre i jämförelse med flickor?Teori: Ett sociokulturellt perspektiv har använts. Efter observationer har frågor formulerats och pojkars subjektiva uppfattning om vad kunskap är har fått utrymme och formulerats (Säljö, 2005). Genusteori är en annan utgångspunkt för detta arbete.

Detta examensarbete handlar om faktorer som kan påverka vilket utrymme naturvetenskapen får i skolans lägre åldrar. Med utrymme menar vi tiden som ägnas åt ämnet och vilken naturvetenskap som behandlas. Forskning visar att det naturvetenskapliga intresset och förståelsen främjas av tidiga positiva upplevelser av ämnet och vetenskaplig träning. Naturvetenskapen behöver utrymme och vara en naturlig del av undervisningen om eleverna ska ha möjlighet till en bred kunskapsbas. Undersökningen har utförts på tre skolor.

Syftet med denna uppsats är att granska hur ledarskapet framställs i tidningar i samband med SM-slutspelet i ishockey 2004, samt jämföra tidningarnas bild av ishockeyledarskap med den bild som Riksidrottsförbundet och Svenska ishockeyförbundet ger i sina officiella idéprogram. Frågeställningen är: Hur framställs ledarskapet i olika medier? Stämmer massmedias bild av ledarskap överens med den som ishockeyn själva vill förmedla?Under SM-slutspelet får ishockeyn stor exponering i massmedia. De tidningar som vi har studerat ägnar flera sidor varje dag åt matcherna. SM-slutspelet i ishockey är ett forum med stor lyskraft.

AbstractTitel: Med uppdraget i alla kanaler -Institutionell logik för strategisk kommunikation på svenska statliga myndigheterFörfattare: Ulf NylénKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp, MK 2500Termin: Vårterminen 2014Syfte: Syftet uppsatsen är att identifiera tre grundelement i den institutionella ordningsom styr den institutionella logiken strategisk kommunikation på svenska statligamyndigheter. Med utgångspunkt i neoinstitutionell organisationsteori och Thorntons(et al. 2012) interinstitutionella system formuleras tre forskningsfrågor:1. Var hämtar den strategiska kommunikationen på en statlig myndighet sin legitimitet?2.

En central dimension i teorin om målstyrning är att få en koppling mellan mål och resurser, däremot finns det ingen vägledning i hur dessa två kan integreras. Uppsatsens syfte är att göra en jämförelse av hur sammanlagt fyra myndigheter integrerar mål och resurser i planeringsarbetet och utifrån denna kartläggning komma med förslag för hur Vägverket kan förbättra kopplingen mellan mål och resurser i sitt arbete.För att undersöka detta har en kvalitativ studie utförts med stöd av intervjuer samt interna dokument från berörda myndigheter, vilka är förutom Vägverket: Arbetsförmedlingen, Polismyndigheten i Stockholms län och Försäkringskassan. Informationen är strukturerad på följande sätt: inledningsvis beskrivs hela planeringsprocessen och därefter följer beskrivning av målutformningsprocessen samt resursfördelningsprocessen. Alla processer studeras för sig vartefter deras förhållande sinsemellan diskuteras. Slutligen har det framkommit att alla dessa myndigheter har likartade planeringsprocesser och någon form av koppling mellan mål och resurser, dock är det endast Vägverket som gör en beräkning av resursåtgången per mål.

Studiens syfte var att undersöka och analysera pedagogers erfarenheter av en skriftligutformad plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Det ären kvalitativ studie som bygger på intervjuer med pedagoger på förskolor.Frågeställningarna som låg till grund för studien var: Hur upplever pedagogerna processenkring utformandet av den skriftligt utformade planen för att motverka diskriminering ochkränkande handling? Hur beskriver pedagogerna den skriftligt utformade planens användningi arbetet att motverka diskriminering och kränkande handling? Vilka utvecklingsmöjligheterser pedagogerna kring den skriftligt utformade planen som verktyg i arbetet att motverkadiskriminering och kränkande handling?Resultatet i studien visar bland annat att pedagogerna upplever processen kring utformandetav planen som svår då det till exempel var svårt att få tag i information. Användningen avplanen beskriver pedagogerna som en punkt på dagordningen, de tycker att den användssamtidigt som den upplevs mer som en pappersprodukt än som ett innehållsförankratdokument. När det gäller utvecklingsmöjligheter kring planen ger pedagogerna uttryck för attde själva behöver mer kunskap i ämnet och planen behöver på olika sätt implementeras meri verksamheten..

Det arbete som har utförts under våren och sommaren 1999 på Siemens Elema och som behandlas i denna rapport, hade som mål att implementera säkerhetsfunktioner i ett dokumenthanteringssystem för patientjournaler.Arbetet baseras på ett testsystem bestående av en applet och en servlet som i princip hade samma funktionalitet som det tilltänkta dokumenthanteringssystemet (loggade in användare, hämtade en fil från server, möjliggjorde för användaren att ändra i filen och till slut sparade filen på servern). Följande säkerhetsfunktioner implementerades:- Säker inloggning med dubbel, stark autentisering med certifikatsystem. Inloggningsproceduren undviker att skicka användarens lösenord över nätet.- Säker, krypterad dataöverföring med SSL- Digitala signaturer som ger positivt bevis av att ett sparat dokument på servern har skickats in av en viss användare.Hela systemet implementerades i Java 1.2 med standardkomponenter, som är fritt tillgängliga utan kostnad. Beslutet att använda Java 1.2 som utvecklingsplattform medförde att flera problem uppstod p.g.a. att säkerhetsfunktionaliteten i Java 1.2 (senare kallad Java 2) är relativt ny, oprövad och stödet för den är ännu inte fullt implementerat i de webbläsare som är mest vanliga (Netscape Communicator och InternetExplorer4). Dessa problem är delvis lösta eller kan kringgås och systemet kan nu installeras och köras på en vanlig PC, via en vanlig webbläsare..

Med den växande internet- och mobilmarknaden harpublic service bolagen inom media följt publiken till att erbjuda sina tjänster via både internet och mobil. För Sveriges Radio har de snabbt växande marknaderna inneburit en problematik för ekonomi- och verksamhetsstyrningen. Problematiken härrör i produktivitetsmåttet, som tidigare tagit hänsyn till sändningstimmar. I och med att Sveriges Radio utöver radiosändningar idag erbjuder tjänster på internet och mobil är det svårt att beräkna företagets totala produktivitet på ett tillfredställande sätt. Syftet med denna uppsats är därför att utreda den problematik som finns med att mäta produktivitet i public service sammanhang och att formulera nya mått för att mäta produktivitet i den internetbaserade verksamheten.