Vi lever längre, är friskare och både kan och vill jobba längre. Företagen och organisationer står inför ett ökande kompetensbehov. Vi inledde denna studie med tro och övertygelse om att en del av företagen skulle kunna utnyttja äldre medarbetare för att täcka en del av sina kompetens- och resursbehov. Vi önskade identifiera en del av de möjligheter och problem företag eller organisationer har och visa på goda exempel som fler företag eller organisationer skulle kunna ha glädje av.Vi har i studien tagit del av statistik, teori och praktiska exempel från olika företag som beskrivits på olika sätt i rapporter och artiklar. Vi har genom att intervjua tio (10) olika företag och organisationer funnit att det faktiskt förekommer ett mer utbrett Age Management arbete än vad vi hade föreställt oss, arbetsgivare ser allt mer till kompetens hos en person och allt mindre till ålder.Vi har funnit att ålder förstärks genom attityder, att "bli gammal" upptäcks inte automatiskt av en enskild person, ofta är det omgivning, arbetskamrater eller erbjudanden om seniorboenden vid 55 år som gör en person uppmärksam på att denne nu betraktas som "äldre".

Studiens syfte är att beskriva några klasslärares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nå målen i svenska som andraspråk i skolår tre på grund av bristande språkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgått från frågeställningarna:Vilket stöd upplever lärarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lärarna att dessa elever får av speciallärare och lärare i svenska som andraspråk? Hur beskriver klasslärarna att deras samarbete med andra lärare på skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödåtgärder beskriver lärarna att de kan formulera i dessa elevers åtgärdsprogram? Studien bygger på intervjuer med fem klasslärare som arbetar på tre olika skolor. Majoriteten av eleverna på dessa skolor har ett annat modersmål än svenska. Intervjuerna har analyserats utifrån en sociokulturell ansats.Resultatet visar att: Stödet till dessa elever såg olika ut på de tre olika skolorna där lärarna arbetade.

Konkurrensen om kunderna ökar allt mer och mer, och det gäller för företagen att hitta unika koncept som särskiljer dem gentemot sina konkurrenter. Genom effektiv marknadsföring har företagen en chans att bryta igenom dagens mediabrus, och på så sätt nå ut med sitt budskap till den tilltänkta målgruppen. Ett av de kommunikationsmedel som företagen kan använda sig av är sponsring, som har visat sig vara det snabbast växande marknadsföringsverktyget. I denna uppsats har sportsponsring, som är den överlägset största typen av sponsring samt vanligast, studerats. I tidigare studier kring detta ämne, hävdas att det främsta motivet att företag använder sponsring är för att exponera sig mot sin målmarknad.

Titel: Exponera mera ? marknadsföringsknep i livsmedelsbutikNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Therese Eriksson och Madelene OlofssonHandledare: Lars-Johan ÅgeDatum: 2011-01Syfte: Syftet med studien är att se hur butiker inom dagligvaruhandeln exponerar sina varor och om det skiljer sig mellan små och stora butiker.Metod: Undersökningen är en kvalitativ studie och de företag som undersökts är livsmedelsbutiker i olika storlekar. Alla är de dock del i livsmedelskedjor. Studien har genomförts med hjälp av fyra personliga intervjuer med personer i någon form av ansvarsställning i livsmedelsbutikerna.Resultat & slutsats: Marknadsföringsmixen (fyra p:n) det vill säga plats, påverkan, produkt och pris, är ett marknadsföringsverktyg som handlare använder sig av inne i butikerna. Exponering i olika former är påverkansmetoder som är väsentliga för att få kundernas uppmärksamhet.I studien har det framgått att marknadsföringsverktyg används i stor utsträckning av livsmedelskedjorna.

Kan man känna, smaka, lukta, höra ett starkt varumärke? Eller kan man bara se det?Vi ville veta och bestämde oss för att ta reda på det, och det är resultatet du nu har i din hand.Vi har genom intervjuer med tre stora butikskedjor och dess butikschefer försökt få en klarare bild om hur de arbetar med det relativt nya sättet att marknadsföra sig på, genom sinnesmarknadsföring. Vi har genomfört flera observationer i och runtomkring de valda butikerna och bildat oss en bra uppfattning om hur respektive butik använder sig av sinnesmarknadsföring-medvetet eller omedvetet.I takt med att konsumenternas krav på upplevelser ökar och fler butiker etablerar sig på marknaden blir det alltmer viktigt att skapa ett varumärke som kunden hela tiden har i sitt medvetande, det finns bara ett sätt och det är att vara kundens första val. För att nå dagens kräsna konsumenter gäller det att butikerna marknadsför sina varumärken, och det har man sett inte helt räcker till, vilket har medfört att nya grenar inom marknadsföringen tillkommit, sinnesmarknadsföring. Begreppet är relativt nytt i Sverige och syftar till att skapa ett emotionellt band mellan konsument och varumärke.

Aktieåterköpen har haft en stor utveckling globalt sett den senaste tiden och sedan det blev rättsligt tillåtet i Sverige år 2000 använder allt fler företag aktieåterköp som metod för att distribuera pengar till sina aktieägare. Tidigare forskning visar att företagsledningar innehar en stor handlingsfrihet när det gäller publicering av nyheter och de kan till stor del styra hur företagets interna nyhetsflöde utges till marknaden. Tidigare studier åskådliggör att företagsledningar utnyttjar denna handlingsfrihet och strategiskt publicerar information för att gynna sig själva. Manipulation av nyhetsflödet vid aktieåterköp är dock ett mycket outforskat område där de få studier som förekommer har genomförts i USA.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och klargöra om och i vilken omfattning svenska företagsledningar manipulerar nyhetsflödet vid aktieåterköp med avsikten att gynna sig själva. Studien ska förklara om svenska företagsledningar medvetet ändrar innehållet och tidpunkten för deras nyheter i samband med aktieåterköp. Tidigare amerikansk forskning påvisar att företagsledningar publicerar fler negativa nyheter innan ett aktieåterköp med intentionen att få en nedåtdrivande aktiekurs där aktierna återköps till ett lägre pris.

Att ge utan att vilja ha någonting tillbaka, hur ser vi på detta i vårt vardagsliv? I mitt arbete använder jag relationell och dialogisk estetik som ett verktyg för att förstå sociala strukturer. Det innebär att jag medvetet påbörjar en social förändrings- process och vinner insikt om den genom att själv driva processen. Den metod jag använder främst är dialogen. De frågeställningar jag arbetat med är: På vilka sätt kan jag begripa/tolka relationell/dialogisk estetik med mina arbetsmetoder/sociala experiment? Hur skapas dialoger och samtal genom icke-provokativa handlingar? Tyngdpunkten i undersökningen ligger i att pröva hur människor reagerar på min gestaltning på offentliga platser.

Uppsatsens huvudproblem: Genom att studera klassiska modeller och teorier för hur man på bästa sätt marknadsför en produkt eller ett varumärke, skapas en uppfattning om att det är tydlighet som bör prioriteras. Under senare år har emellertid raka motsatsen till detta uppvisats på reklammarknaden. Istället för tydlig och informativ reklam, använder man sig av irrationell, osammanhängande och i många fall obegriplig reklam för att nå ut till sin tilltänkta målgrupp. Samtidigt kommer indikationer på att denna typ av reklam inte alls är den som i detta fall ungdomar vill se i dagens media. Om detta fenomen är ett medvetet förfarande eller om reklammakare helt enkelt inte lyssnat tillräckligt på vilken typ av reklam som ungdomar föredrar, ämnar vi att undersöka i denna uppsats.

Dagens affärsklimat ställer höga krav på bolag beträffande strategiska val på en allt mer globaliserad marknad. I uppsatsen föreslås att denna eskalerande globalisering kan vara associerad med bolagens framgång. Internationella bolagsförvärv och fusioner samt de initiala avsiktsdeklarationer som förkommer vid dessa transaktioner blir då centrala faktorer att beakta för bolagen, i sökandet efter förbättrade resultat. Baserat på detta skildrar uppsatsen innebörden av en initial avsiktsdeklaration, närmare bestämt ett Letter of Intent (LOI). Uppsatsen belyser innebörden av ett LOI ur ett strukturellt, juridiskt och praktiskt perspektiv.

Examensarbetets syfte var att öka förståelsen för inskolningens betydelse för flerspråkiga barn i förskolan och hur förskollärare arbetar med inskolningar. Det ingick även i syftet att undersöka vad förskollärare lyfter fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling vid inskolningar och under barnens fortsatta vistelse på förskolan. Frågeställningarna som låg till grund för undersökningen var: Vilka faktorer anser förskollärare viktiga att beakta vid inskolningar av flerspråkiga barn i förskolan? Vilka aspekter lyfter förskollärare fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet var det sociokulturella perspektivet som innebär att barn lär genom socialt samspel och kommunikation.Som metod användes intervjuer med tolv förskollärare som är verksamma på förskolor med mångkulturella barngrupper i en mellansvensk kommun. Frågorna som ställdes handlade om hur lång erfarenhet förskollärarna har av arbete i förskola och med mångkulturella barngrupper.

När vi utövar idrott finns det givetvis mer eller mindre passande tider för detta. Med tanke på hur vår övriga dag kan se ut med arbete, skola, familj med mera, kan tidpunkten vara oerhört central för vår möjlighet att utöva idrott. Det kan faktiskt vara direkt avgörande för om vi överhuvudtaget har möjlighet att medverka på träningen, men det kan också vara en påverkande faktor angående motivationen att träna. Problematiken som ofta upplevs i samband med detta är dock att alla inte kan träna på de tider de helst skulle vilja eftersom det finns fler lag på samma anläggning som också skall träna. En fråga som då ofta uppstår är, vem som ska träna på vilka tider?  Den här uppsatsen behandlar en specifik miljö, en isstadion där fem bandyföreningar huserar tillsammans med en skridskoförening.

Dagligvaruhandeln erbjuder ett stort antal arbetstillfällen i Sverige och antalet anställda i branschen ökar i stadig takt. Svensken ägnar i genomsnitt två och en halv vecka per år åt att handla och livsmedelsförsäljningen i landet ökar. Ur ett konkurrensperspektiv innebär detta att det är av stor vikt att erbjuda kunden en positiv upplevelse i butik, något som till stor del påverkas av personalen. ICA är Sveriges ledande aktör inom dagligvaruhandeln och ett av Sveriges starkaste varumärken. Inom ICA-koncernen agerar ICA-handlarnas Förbund som ett kommunikationsled mellan handlare och ledning.

Bakgrund: Företag kommunicerar ständigt information om dess verksamhet till sina intressenter. Årsredovisningar är en del av den finansiella information som företag delger användarna. Denna har kommit att bli allt mer påkostad och omfattande den senaste tiden med främsta fokus på de frivilliga delarna. VD-brevet är en typ av finansiell kommunikation i form av en berättande text som i flera studier visats sig vara en av de mest lästa delarna i en årsredovisning. Brevet har varken formkrav eller revideras av revisor, således kan författaren fritt göra textval för att påverka läsaren.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur VD-brev är utformande i svenska och tyska börsnoterade bolag under krisåret 2009.

Hur upplever människor olika färger? Påverkas människan avomgivningens färgsättning? Kan färgteorier vara till hjälp vidfärgsättning av ett stadsrum?Utifrån främst litteraturstudier beskriver den härkandidatuppsatsen hur vi under 1900-talet har färgsatt fasader istäderna i Sverige, och hur människor utifrån teorier ochundersökningar tros uppleva och påverkas av färgsättningen istadsrummet. Sven Hesselgren har fått ta upp stor del av arbetet dåhan forskat mycket om färgperception och gjort en färgatlas utifrånmänniskors upplevelse av färg.Färgsättning i staden måste ta hänsyn till en mängd olikafaktorer. Genom att titta på hur staden har förändrats det senasteårhundradet kan vi medvetet välja om vi vill ta hänsyn till och skapaen färgsättning som samarbetar med, eller motarbetar omgivningensstiltypiska byggnader och dess färgsättning. Vissa färger kan ge enbehaglig helhetsbild och trivsamhet i stadsrummet medan andrafärger utmärker sig och skapar en stor komplexitet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och synliggöra några olika sätt att se på musik som konst (eller icke-konst). Som metod har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med fem personer som, på olika sätt och inom olika genrer, skapar musik eller ljudkonst. I intervjuerna har jag försökt ringa in de olika personernas syn på konstbegreppet, på musik i förhållande till detta begrepp samt på deras eget skapande. Resultaten visar på fem individuella synsätt och personliga definitioner av konst. Vilka intervjupersoner som delar varandras synsätt varierar mellan de olika frågeområdena och några generaliserbara slutsatser går inte att dra, vilket inte heller har varit målet med undersökningen.