Syftet med denna uppsats var att utreda huruvida läsning av skönlitteratur påverkar elevers studieframgångar i skolan samt om lärare respektive elever tror att skönlitterär läsning kan ha någon påverkan på elevers framgångar. För att utreda detta har en konstitutiv litteraturstudie gjorts, där tidigare forskningsresultat och publikationer presenterats. En enkätundersökning har även genomförts bland elever i årskurs nio och högstadielärarna på en skola. Resultaten visar att språk och skönlitterär läsning påverkar elevers Medvetenhet och därmed även studieframgångar, och att det är i hemmen kompletterat med lärarnas pedagogiska arbete som elevernas läsvanor grundas. Få elever läser skönlitteratur och det överensstämmer med deras attityder till läsningens vikt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommunikations- och reklambyråer ser på de förändringar som sker i samhället. Vidare är vårt syfte att undersöka hur de arbetar för att effektivt kommunicera ut budskap till önskad mottagare genom att medvetet skapa uppmärksamhet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med ett abduktivt tillvägagångssätt där litteratur och empiri tillsammans legat till grund för det fortsatta arbetet. Vår empiri har utgjorts av åtta stycken kommunikations- och reklambyråer där fem stycken ingick i en första intervjuomgång och de övriga tre i en andra. Det finns en Medvetenhet om att dagens samhälle står inför ständiga förändringar i och med faktorer som tillänglig teknik, information och på grund av att nya generationer växer upp.

Idén till att undersöka samverkan mellan förskola och förskoleklass grundade sig på ett egenintresse, då jag uppmärksammade att verksamheterna inte hade någon märkbar kontakt med varandra, i samband med mitt eget barns övergång. Mot denna bakgrund, var syftet med studien att undersöka hur samverkansarbetet ser ut mellan tre förskolor och tre förskoleklasser. Genom kvalitativa intervjuer ville jag ta del av pedagogers tankar, erfarenheter och åsikter kring området. Jag ämnade undersöka vilka möjligheter och svårigheter det kan finnas med ett samverkansarbete. Resultatet visade, att den samverkan som enligt läroplanerna ska föreligga, är bristfällig och i vissa fall obefintlig.

Uppmärksamheten kring vårdrelaterade infektioner har lyfts fram i media som ett växande problem på sjukhus i Sverige. En av de stora anledningarna till spridning av smitta är personalens brist på korrekt utförande av basala hygienrutiner. Syftet med studien var att undersöka följsamheten gentemot Handbok för hälso- och sjukvårds riktlinjer gällande handhygien, användande av handskar och skyddskläder. Data samlades in genom strukturerade observationer på en avdelning på ett sjukhus i södra Sverige och analyserades därefter både kvalitativt och kvantitativt med hjälp av en modifierad version av Burnards (1991) innehållsanalys. Resultatet visade att följsamheten var mindre god inom samtliga kategorier.

Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskornas upplevelse av stress i yrket. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserade sig på 17 artiklar. Resultatet blev tydligt att stressen var en nedbrytande faktor för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Upplevelsen att det förväntades av dem att vara en självständig sjuksköterska och kunna allt från början skapade stress. Den kliniska kunskapen och ledarskapsrollen har den nyutexaminerade sjuksköterskan för lite träning på och detta anses vara en brist i utbildningen.

Den här studiens syfte är att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohälsa samt att ta reda på hur pedagoger för årskurs 4-6 i ämnet idrott och hälsa arbetar för att förebygga att psykisk ohälsa uppstår hos eleverna. En kvalitativ metod i form av intervju har använts för den här studien. Intervjuerna har gjorts på fyra pedagoger som alla är verksamma idrottslärare i årskurs 4-6.  Resultatet visar på att pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohälsa har skilda definitioner mellan att vara stress, oro, rädsla och dålig självkänsla. Pedagogernas Medvetenhet och kunskap av psykisk ohälsa är faktorer som visats sig vara av betydelse för ett förebyggande arbete mot psykisk ohälsa hos eleverna. Den problematik som lyfts från resultatet är att bedriva en undervisning som ska se till alla elevers skilda förutsättningar.

Syftet med studien är att jämföra pedagogers och lärares syn på, och agerande med, barnen ur ett genusperspektiv i en förskola och en skola. Samtidigt är syftet att utifrån detta se vilka förutsättningar som skapades för barn och elever. Studien är kvalitativ och intervjuer samt observationer har genomförts med en lärare från en skola och tre pedagoger från en förskola. Studien visar att ett aktivt genusarbete genomfördes i förskolan men i skolan endast vid behov. Individperspektivet lyftes också som essentiellt för att kunna skapa en jämställd verksamhet.

Musik är en naturlig del i förskoleklassen, det sjungs på morgonsamlingar, avslutningar och under arbete med matematik och/eller språklig Medvetenhet. Men i denna uppsats undersöks i vad mån förskollärarna i förskoleklass inkluderar musik som ett didaktiskt verktyg för att främja elevernas lärande, samt på vilket sätt de talar om musikens potential. Utifrån detta har två frågeställningar utvecklats, vilka är: ?Hur använder lärarna musik i förskoleklass för att främja lärandet? samt ?På vilket sätt talar de för studien utvalda förskollärarna om musikens potential? För att kunna besvara dessa frågor används en hermeneutisk ansats med kvalitativa intervjuer. Fem förskollärare i varierande åldrar, kön och år som verksamma förskollärare i förskoleklass har intervjuats.

Lågkolhydratsdieter är ett samlingsnamn för flera olika dieter, som förespråkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter är ett omtalat ämne som det nu uppstått mycket åsikter och uppfattningar runt och som väckt starka känslor. Lågkolhydratsdieter avviker från de riktlinjer som Livsmedelsverket förespråkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och Medvetenhet kring vikt- och träningsresultat.Vårt syfte med studien har varit att undersöka hälsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lågkolhydratsdieter, samt de källor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsansats. Där åtta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Syftet med denna uppsats är att granska två podcaster, en med enbart män och en med enbart kvinnor. Genom en kritisk textanalys på C/O Hannah och Amanda, samt Alex och Sigges podcast, ser vi hur femininitet och maskulinitet manifesteras i respektive podcast. Parallellt med våra observationer i språket jämför vi med tidigare populärkulturell forskning på medier, samt forskning kring femininitet och maskulinitet. Vårt hopp med detta är att kunna se huruvida podcasten, som är hyllat som ett fritt medium, är en plattform för nytänkande eller bakåtsträvande ideal. I vår analys visar vi bland annat hur programledarna använder sitt kön som ett uppträdande.

Konkurrensen om kunderna blir allt hårdare för varje år. En av de största utmaningarna för dagens företag är därför hur de ska få kunderna att uppmärksamma just dem och deras produkter. Positionering handlar om att skapa en plats i konsumenternas Medvetenhet och är ett vanligt begrepp nuförtiden. Då huvuddelen av all litteratur som är skriven om ämnet är ämnad för vinstdrivande organisationer, så har syftet med denna uppsats varit att undersöka om det finns några avgörande skillnader i hur ett företag som verkar med vinstdrivande syfte väljer att positionera sig i jämförelse med en organisation som har andra mål än rent vinstdrivande. En jämförelse gjordes mellan en bilhandlare och en opera.

Denna forskning handlar ett system som jag och min kollega Pierre Brockmanns skapade för att kunna visa för eleven hur han/hon ligget till i sina kurser som praktiseras ute i arbetslivet. Efter en inspektion från Skolverket uppdagades det att tydligheten på det gamla systemet inte var tillfredsställande. I studien har jag använt mig av kvalitativ studie för att få veta vad elever, handledare och yrkeslärare upplever att det fungerar.Tack vare djupintervjuerna fram kom förbättrings förslag vilket har lätt till att APU/APL- uppföljningssystemet har kunnat vidareutvecklas, och bli ännu tydligare. Även dokumentationen inne på skolan har utvecklats, för att tydliggöra för eleven ?vart den är på väg?.För handledarna har systemet betytt mer förståelse för att det är skola som eleven gör ute på sin praktik, och att Medvetenhet om vad som skall läras på praktiken har gjorts tydligare.Yrkeslärarna känner sig mer professionella och att de har ett meningsfullt uppdrag när de är på APU/APL besök.

Idag präglas sjuksköterskans profession av en ökad arbetsbelastning och växande arbetsrelaterad stress. Den stress som sjuksköterskan upplever på sin arbetsplats definieras som arbetsrelaterad stress. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskapsläget om vilka följder den arbetsrelaterade stressen får för sjuksköterskans arbete. Tre frågeställningar användes för att besvara syftet: i vilket sammanhang har forskningen genomförts, vilka följder får den arbetsrelaterade stressen för sjuksköterskan samt vilka följder den arbetsrelaterade stressen får för patienten. Elva vetenskapliga artiklar ingick i denna integrerade litteraturöversikt.

I detta examensarbete granskas den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vad lärare vid traditionella förskolor respektive I Ur och Skur-förskolor uppfattar karakteriserar deras pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Metoden som valts är samtalsintervjuer som genomförts med sju lärare, tre traditionella och fyra I Ur och Skur. Resultatet visar att lärarna benämner sin utomhusverksamhet på olika vis, men att det finns en Medvetenhet bland alla om vad begreppet utomhuspedagogik innebär. Den stora skillnaden är att lärarna vid de traditionella förskolorna inte anser att de arbetar med utomhuspedagogik medan lärarna på I Ur och Skur-förskolorna anser att de gör det.

I uppsatsen undersöks hur personalen på Barnkardiologiska mottagningen (BKM) kan motiveras att bli mer ekonomiskt medveten samt motiveras att arbeta för en bättre ekonomi på avdelningen. Undersökningen utgörs av personliga semi-strukturerade intervjuer, där frågorna har baserats på Maslows behovshierarki, Herzbergs Hygien- och motivationsteori, Vrooms förväntansteori samt Rättviseteori. Forskningsansatsen är kvalitativ och i undersökningen används en deduktiv härledning av slutsatsen. För att personalen på BKM ska kunna motiveras att arbeta för en bättre ekonomi bör behoven i Maslows behovshierarki vara uppfyllda. Personalen bör således få uppskattning från sina medarbetare och ledningen samt känna att de kan utvecklas i sitt arbete.