Patienter som lider av Münchhausens syndrom hittar på symtom och/eller skadar sig själva i syfte att få uppmärksamhet från sjukvårdspersonal. Det är en svårdiagnostiserad störning som är till skada för individen och hela sjukvårdssystemet. Det har gjorts få undersökningar om Münchhausens syndrom och därför intervjuades fem läkare för att öka kunskapen om Münchhausens syndrom och få svar på vilka möjligheter läkare har att kunna identifiera denna störning, samt vilka åtgärder som då kan bli aktuella. Resultatet visade att läkarna ansåg sig vara för lite insatta om Münchhausens syndrom och att de inte kunde vara helt säkra på att patienten inte hade de besvär som patienten påstod sig lida av. Det fanns heller ingen handlingsplan ifall läkarna misstänkte att en patient inte talade sanning om sitt hälsotillstånd.

Syftet med denna studie var att utforska förskollärares perspektiv på arbetet med matematiken i förskolan. Studien har utforskat hur förskollärare arbetar med matematik för att tillvarata, synliggöra och främja barns lärande och utveckling i förskolans verksamhet. Detta är en kvalitativ studie där sex stycken förskollärare intervjuats för att ta reda på deras perspektiv kring arbetet med att synliggöra och tillvarata matematik för att främja barnens lärande och utveckling. Resultatet visade att matematiken har en naturlig del i förskollärares vardagsarbete och att matematiska begrepp var en central del i barns lärande och utveckling i matematik. Att skapa möjligheter att uppleva matematik på ett positivt sätt har förskollärarna uttryckt som betydelsefullt.

Företag behöver öka farten på införandet av mobila system för att kunna hänga med i den hårt ökande konkurrensen och globaliseringen som sker. För att satsa pengar i ny teknik är det dock viktigt att se tydliga affärsfördelar med investeringen. Här saknas kunskaper och Medvetenhet hos företag om möjlig effektivisering som mobila system kan medföra i verksamheter. Syftet med undersökningen är att utvärdera Pågens mobila system utifrån ett organisatoriskt effektivitetsperspektiv. En fallstudie på Pågen AB har genomförts där effekterna av införandet av deras mobila orderhanteringssystem utvärderas.

Bakgrund: Anorexia nervosa drabbar ca 1 procent av alla kvinnor och 0,1 procent av alla män innan 18 års ålder i Sverige. Patientgruppen återfinns i både allmänsjukvård och psykiatriska vårdavdelningar. Sjuksköterskan behöver redskap för att utveckla en vårdrelation till dessa patienter, då vårdrelationen är essentiell för att uppnå hälsa. Syfte: Att belysa de olika faktorer som påverkar vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient med diagnosen anorexia nervosa. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie.

Specialiteten intensivvård utvecklades på 1950-talet, ända sedan dess har det varit känt att vissa av patinterna utvecklar akut förvirring eller psykiska störningar som senare kom att benämnas IVA syndromet. IVA syndromet orsakas av en process som startar vid insjuknandet/olyckan och beror på ett samspel mellan en psykologisk process, kemisk påverkan och den miljöstress som uppkommer av intensivvårdsmiljön som patienten vårdas i. IVA Syndromet orsakar ökad morbiditet och mortalitet. Syftet med arbetet är att beskriva omvårdnadsproblem och vilka åtgärder sjuksköterskan kan vidta för att förebygga utvecklandet av IVA syndromet. Undersökningen har utförts som en litteraturstudie.

I denna studie har vi med hjälp av videokamera observerat barns samspel ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt skillnaden mellan flickor och pojkars samspel samt hur förskolans artefakter påverkar på barnens samspel. Ur ett mikrosociologiskt perspektiv med fokus på barnens verbala och ickeverbala kommunikation har vi analyserat pojkarna och flickornas samspel för att kunna genomföra en jämförande studie. Av resultatet kan vi konstatera att det både finns likheter och skillnader i barnens samspel, barnen följde vissa könstypiska mönster och bröt mot vissa. Den största likheten i barnens samspel var deras exkluderande och inkluderande aktiviteter.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad pedagogerna har för uppfattning kring jämställdhet och hur de jobbar för att främja jämställdhet i förskolan. Vilka är pedagogernas tankar och känslor kring jämställdhet? Hur arbetar pedagogerna och vilka strategier använder de för att främja jämställdhet i förskolan? Vilket inflytande har pedagogens insatser i främjandet av Medvetenhet kring begreppet jämställdhet som en del av barnens lärande och utveckling? Utgör våra huvudfrågeställningar i denna studie. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om könsidentitet och könsroller samt presenterar teorierna om könsutveckling: den psykoanalytiska teorin, den socialinlärningsteorin, den kognitiva teorin och den interaktionistiska teorin. Utifrån kvalitativa intervjuer med sex pedagoger kommer vi att tydliggöra deras syn, tankar och insatser kring jämställdhet i förskolan. Vi har kommit fram till att pedagogerna har en god inblick i jämställdhetsfrågor och ganska homogen uppfattning.

Detta arbete inspirerades av Chions (1994) term det audiovisuella kontraktet samt Nørretranders (1993) forskning om medvetandes bandbredd. Problemsta?llningen fo?r detta arbete var: kan man utan uppmaning ho?ra ett ljud som betraktas som ett sva?ruppma?rksammat ljud i en ljudbild som besta?r av ljud som a?r la?ttare att ho?ra, med hja?lp av en bild. Testpersonerna fick lyssna pa? ett ljudklipp som bestod av fem ljud.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse och kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas så att den bemöter elever med fallenhet för matematik. Syftet var även att få kunskap om hur arbetet med problemlösning kan gynna dessa elever. I genomförandet av studien intervjuades fem verksamma matematiklärare i årskurs 4-6. Studien belyste att undervisningen mestadels bestod av gemensamma genomgångar, att eleverna arbetade med något helt annat eller blev tilldelade svårare uppgifter. Studien belyste också att eleverna kunde utmanas i problemlösning genom att läraren ställde högre krav på dessa elevers kunskaper.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters och lärares upplevelser av transkulturell undervisning i utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie som involverade 15 utvalda artiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Medline (via PubMed). Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade lite kunskap om kulturell omvårdnad och att de kände sig osäkra i sin roll som kulturellt kompetenta vårdare. De var positivt inställda till patienter med annan kulturell bakgrund men de såg bristande språkkunskaper som ett stort problem och efterfrågade mer kunskaper om hur teorier kan omsättas i praktiken.

I uppsatsen undersöks hur lärare och elever definierar ett gott klassrumsklimat, vem som bär ansvaret för att skapa ett gott klassrumsklimat och hur man som lärare tillsammans med sina elever kan arbeta för att skapa ett klassrumsklimat som gynnar lärandet. Detta har undersökts genom litteraturstudier, tidigare forskning och genom insamling av empiriskt material i form av fokusgrupper med lärare och elever. Utifrån detta dras slutsatser och förs en diskussion kring vad ett gott klassrumsklimat är, hur det skapas och om lärare och elever har samsyn.I litteraturen och i det empiriska materialet råder en samstämmighet kring vad ett gott klassrumsklimat är. Ord som trygghet, tolerans, delaktighet och öppenhet är återkommande. Faktorer som ledarskap, mål, dialog och feedback är viktiga för skapandet av ett gott klimat.

?Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur några förskollärare använder sig av boksamtal vid högläsning för att bearbeta dess innehåll, samt om de upplever boksamtal som en metod för att förstärka språkutvecklingen hos barn i 3-5 års ålder. För att undersöka förskollärares arbete med boksamtal, har en kvalitativ metod tillämpats genom enkätutskick till nio kommunala förskolor. Uppsatsens teorianknytning handlar om bakgrund, boksamtal, bokval, metoder inför och under boksamtal samt pedagogens betydelse.Vi erfar att den litteratur som finns att tillgå vad det gäller språkutveckling via boksamtal är liten. Det kan påvisa att boksamtal i ett språkutvecklande syfte fortfarande är ett relativt nytt begrepp.

Syftet med vår studie är att försöka synliggöra och jämföra pedagogers Medvetenhet och yrkeserfarenhet kring deras inställning till matematik utifrån förskolans styrdokument, då förskolan i dagarna står inför en reviderad läroplan. För att kunna ge en beskrivning till vad pedagoger anser om matematikens roll i förskolan genomförde vi en enkätundersökning först som sedan utgjorde ett underlag för några semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av förskollärare och barnskötare med olika lång tids erfarenhet av att arbeta i förskola. Efter att ha genomfört denna undersökning visar resultatet att läroplaner, yrkeserfarenhet och utbildning påverkar pedagogers syn på matematikens betydelse i förskolan. Anmärkningsvärt var att det var de pedagoger med längst erfarenhet av yrket som oftare vidhöll läroplanens betydelse. Vår tolkning av det resultatet är att flera år av praktiskt arbete i verksamheten leder till en större förståelse av vad målen innebär praktiskt..

Kan egentligen ett varumärke bli för berömt? Så pass berömt att det förlorar sin varumärkesrättsliga ensamrätt? Varumärket spelar en allt större roll i ekonomin och i samhället. Företagen vill ständigt nå konkurrensfördelar genom att försöka säkerställa en marknadsposition med väl ansedda och berömda varumärken. Varumärkesrätten har anpassat sig efter denna ordning genom att utvidga skyddet för kända varumärken. Samtidigt är det nästan uteslutande välkända varumärken som förlorar sitt varumärkesskydd genom degeneration.

Det är en nödvändighet att aktivt använda sig av sin empatiförmåga i mötet med klienter,detta för att skapa kontakt med klienten och för att kunna leva sig in i dennes känslor.Empati är därför en förutsättning för att kunna ge klienten den hjälp och det stöd sombehövs. Samtidigt kan flera klienters berättelser om traumatiska händelser leda till attsamtalsrådgivaren tänjer sig längre än vad som är nyttigt och till slut inte orkar släppa innågon mer drabbad människa.I denna studie undersöks vad det är som gör att socionomer kan vara empatiska utan att blinedtyngda av samtalet med klienter/patienter som befinner sig i svåra situationer. Genom attintervjua fyra socionomer och sedan bearbeta empirin med metoden Grundad teori, bildadesen modell med en tillhörande teori som svarar på syftesfrågan: Engagemang väcker stödsom med erfarenheten leder till insikt och Medvetenhet som skapar empatisk närhet ochemotionell distans i samtalet, vilket i sin tur upprätthåller engagemanget..