Hästar är flocklevande djur i det vilda, trots detta hålls de i fångenskap ofta ensamma under stora delar av dygnet. Att hästar hindras från att ha fysisk kontakt med andra individer är inte ovanligt. Många hästägare är rädda för att deras häst ska komma till skada då de går i hage tillsammans med andra hästar. Den här litteraturstudien syftar till att ta reda på hur hästens sociala beteende påverkas av olika inhysningsformer och skötselrutiner. Utöver svaren på detta syftar översikten också till att avgöra om hästägarnas rädsla för skador på sina djur orsakade av andra hästar är befogad. Tama hästar tillbringar färre timmar om dagen med att äta och att förflytta sig jämfört med vilda hästar.

Att bryta kalk i ett område orsakar stora ?sår? i naturen, därför finns speciella åtgärder som vidtas när ett kalkbrott brutits klart. Det finns en mängd olika sätt att efterbehandla eller återställa ett kalkbrott på beroende på dess förutsättningar. Aspekter att ta hänsyn till är exempelvis hur kalkbrotten smälter samman med omkringliggande natur, hur kalkbrotten efter efterbehandling blir viktiga boplatser för djur och växter samt om kalkbrottet ligger på ett vattenskyddsområde, som fallet är i Ignaberga. Genom litteraturstudier, dokumentstudier, bildanalyser samt fältstudier undersöker denna uppsats Ignaberga kalkbrotts återställningsplan och hur återställningsarbetet fortskrider.

Katter är populära husdjur och finns i många hushåll i Sverige och även i resten av världen. Det är ett djur med en behändig storlek och många tycker att det är ett djur som passar att ha i lägenhet och i stan. Det har även blivit en vanlig företeelse att äga flera katter i samma hushåll, trots att det är allmänt vedertaget att katter är solitära. Socialiteten hos katter har diskuterats i decennier och i nuläget pekar de flesta studier på att katter faktiskt är sociala varelser som vid rätt omständigheter skapar grupper där de är mer eller mindre sociala mot medlemmarna. Detta gör att nya frågor väcks angående hållning av katt. Denna litteraturöversikt siktar på att undersöka stressen hos katter som är begränsade till att enbart vistas inomhus, både som ensamkatter och i flerkattshushåll. Syftet är också att försöka sammanställa bra berikningar för innekatter och hur miljön kan optimeras. Stress är svårdefinierbart och det är svårt att hitta bra och trovärdiga mätmetoder.

Det saknas idag metoder för att med säkerhet fastställa diagnosen Bornasjuka intra vitum. För att få en så säker diagnos som möjligt krävs fortfarande histopatologiska belägg och påvisande av virus i material från centrala nervsystemet, vilket ej kan tas från levande djur. Trots det finns det en risk att det intracellulära viruset undgår detektion då infekterade celler ej är jämt fördelade i hjärnan. De kliniska symtomen är specifika enbart för infektion i centrala nervsystemet och inte för Bornasjuka. Att förlita sig på antikroppar är osäkert på grund av låg titer som kan göra testen mindre tillförlitliga.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Under de senaste årtiondena har det vuxit fram en ökad medvetenhet gällande den hållbara utvecklingen. Som en följd av denna ökade medvetenhet väljer en del företag att implementera hållbart arbete i sina verksamheter. Detta arbete kan företagen sedan redovisa i en frivillig så kallad Hållbarhetsredovisning. Men precis som vid finansiell information finns en osäkerhet kring reliabiliteten i den information som presenteras, något som skulle kunna åtgärdas om företagen låter en utomstående tredje part bestyrka hållbarhetsredovisningen. Då bestyrkandet av hållbarhetsredovisningar inte är reglerat i samma utsträckning som bestyrkande av finansiell information vilket visar sig i att det dels är frivilligt men också genom att det finns möjlighet att välja andra bestyrkandegivare än revisorer.Syftet med denna studie är att se om det finns ett samband mellan utvalda faktorer och företagens val att låta bestyrka sina hållbarhetsredovisningar samt val av bestyrkandegivare.

Problem, syfte och frågeställningarI Lgr11 kan följande citat läsas:Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska traditioner och uttryck samt förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder.Liknande formuleringar och mål finns i tidigare kursplaner för ämnet slöjd och torde innebära att det finns och har funnits ett historiskt perspektiv i slöjdundervisningen. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida slöjdlärare undervisar sina elever historiska hantverkstekniker, om lärarna är medvetna om att de gör det och om de ser ett värde i en undervisning som främjar hantverkens historiska kontext. Frågeställningarna är följande:Är ett historiskt perspektiv vanligt förekommande i slöjdundervisningen i grundskolan? Finns det en medvetenhet om historiska tekniker bland slöjdlärare i grundskolan?Ser slöjdlärare några fördelar med att ha ett historiskt perspektiv på sin slöjdundervisning?MetodMetoden som valts för denna uppsats är en kvalitativ sådan med frågeintervju som form. Nio slöjdlärare har intervjuats, varav tre av dem behöriga i hela ämnet, tre av dem behöriga enbart i textilslöjd och tre av dem behöriga i enbart trä- och metallslöjd.

Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera den utveckling som skett inom kyrkokonsten, och då främst altartavlor. Undersökningen grundar sig i två kyrkor i Uppsala stift, Gamla Uppsala kyrka och S:ta Maria kyrka.   Urvalet är begränsat till att beröra konst från 1200-talet fram till modern tid. Metoden som använts är ikonografisk bildanalys av altartavlor och altarskåp i de utvalda kyrkorna likväl som forskning i kyrkokonstens utveckling i modern och gammal litteratur. Genom undersökning av skriftverket Biblia Pauperum dras slutsatser gällande den äldre kyrkokonstens inspirationer.   Undersökningen påvisar att en utveckling har skett inom kyrkokonsten. Konstnärerna har fått en större frihet i val av innehåll och form på konsten som beställs.

I dagens media kan vi dagligen läsa om miljö och miljöpåverkan. Hur vår livsstil bidrar till olika konsekvenser för natur och djur. Hållbar utveckling är ett begrepp som nämns i och med detta. Återvinningen är en del i arbetet med att nå hållbar utveckling, där syftet med återvinningen är att använda sig av det material som redan finns för att skapa nytt material. Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) så ska pedagogerna utveckla barns förståelse för de olika kretsloppen och hur människor, samhälle och natur påverkar varandra.

Syftet med min studie är att undersöka ett antal kommunala förskolors språkliga pedagogiska miljöer för att få kunskap om vilka metoder några pedagoger i förskolan arbetar med för att stimulera barns språk- och begreppsutveckling. Jag väljer att lägga fokus på en central frågeställning: Vad menar pedagoger med språkliga pedagogiska miljöer? I ett försök att få svar på mina frågor väljer jag att observera och samtala med yrkesverksamma pedagoger. Resultat visar att pedagogerna betonar att det sociala samspelet har betydelse för barns språk- och begreppsutveckling..

I Sociologiskt perspektiv på Hästunderstödd terapi studeras hur deltagares upplevelser och effekter av Hästunderstödd terapi med någon form av psykosocial inriktning kan förstås ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra artiklar som behandlar Hästundersstödd terapi analyseras med ett konstruktivistiskt förhållningssätt och en induktiv ansats har antagits. Resultatet av analysen ställs i relation till tidigare sociologisk forskning och sociologiska teorier som behandlar interaktion, kommunikation och relation mellan människa och djur. Resultatet mynnade i tre kategorier som står i relation till varandra. Kategorierna är: Sociala relationer, emotionell utveckling och identitetsskapande.

Rabiesvirus är en allvarlig sjukdom globalt då minst 35 000 människor mister livet varje år på grund av den fatala sjukdomen. Idag finns inget botemedel mot rabiesvirus när sjukdomen brutit ut, det enda skyddet är vaccinering. Hur immunförsvaret reagerar på viruset, varför inte immunförsvaret klarar av att eliminera viruset och vad post-vaccinering innebär undersöks i det här arbetet. Rabiesvirus utsöndras i saliv och den vanligaste infektionsvägen för rabiesvirus är via bett från infekterad individ och för människa är hundbett största risken. När infektion har skett transporteras virus till centrala nervsystemet (CNS) via intraaxonal transport. Rabiesvirus är ett neurotropt virus och replikerar i CNS.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

För att upprätthålla nötköttsproduktionen i Sverige, då mjölkkoantalet historiskt sett har minskat, har mjölkraskalvarna över tiden ökat i slaktvikt och fler kalvar föds idag istället av dikor i självrekryterande köttproduktion. Lantbrukare som har betande djur på naturbetesmarker kan söka ekonomiska stöd som finns för att främja hävd av naturbetesmark. Betesbaserad köttproduktion är viktig då den använder markresurser som inte kan användas till annan produktion samt att den gör stor nytta för bevarandet av den biologiska mångfalden. I denna litteraturstudie definieras vad naturbetesmark är, dess näringsinnehåll, samt diverse fördelar och nackdelar med att ha nötköttsproduktion på naturbetesmark. Fokus ligger på nötkreaturens tillväxt och olika faktorer som påverkar den.

Syfte: Denna uppsats är skriven utifrån ett genus perspektiv och behandlar främst mäns förhållningssätt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet angående begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens är relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur män förhåller sig till och är medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet.Metod: Arbetet har en abduktiv ansats som därefter har utgått från en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal män. Materialet från de genomförda intervjuerna har därefter sammanförts med diverse olika informationskällor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att därefter finna en användbar teori.Resultat & slutsats: Begreppet estetisk kompetens var för majoriteten av männen något främmande och de allra flesta av männen som deltog i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt men att fokus skulle ligga på att vara lagom.