Bakgrund: Den största delen av den vuxna befolkningen befinner sig i arbetslivet och därför är arbetsplatsen en viktig arena i arbetet med att förbättra folkets hälsa. I verksamheters systematiska arbetsmiljöarbete finns verktyget medarbetarsamtal som syftar till att öka förståelsen för organisationens uppgift samt att ge medarbetaren ett större handlingsutrymme. Syfte: Att studera chefers och medarbetares upplevelser av hur arbetsmiljö och livsstilsfrågor diskuteras och behandlas i medarbetarsamtalet. Metod: Fyra fokusgrupper genomfördes med chefer och medarbetare från proAros olika verksamheter. Resultat: Mål, strategier, utveckling samt en enad riktning av verksamheten diskuterades som viktiga delar i medarbetarsamtalet.

I bakgrunden förklaras vad begreppen smärta, kronisk smärta, lindra, smärtbedömning och smärtlindring innebär. I sjuksköterskans dagliga arbete är en uppgift att lindra kronisk smärta hos patienter. Idag lever många människor med denna typ av smärta, och dessa patienter förekommer överallt inom hälso- och sjukvården. Patienter med denna smärta visar inte hela tiden att de har ont eftersom de ofta har lärt sig att leva med den. Därför finns det stor risk att sjuksköterskor undervärderar patientens värk.

Det finns olika teorier om hur moraliskt ansvar bör tillskrivas, och hur människor faktiskt verkar tänka vid tillskrivande av moraliskt ansvar till andra. Denna rapport utreder vilken betydelse kunskapsvillkoret har vid tillskrivande av moraliskt ansvar. Hur medveten en agent måste vara om konsekvenserna av sina handlingar för att anses ansvarig undersöktes med en experimentell studie. Undersökningen genomfördes med enkäter och totalt 350 personer deltog. Resultat visar att agenter kan tillskrivas ansvar för konsekvenser av sina handlingar de saknar kunskap om dessa konsekvenser.

Sverige är ett land med människor från många olika kulturer och många har ett annat modersmål än svenska. När dessa människor blir sjuka ställer det särskilda krav på sjukvården. I det preoperativa samtalet ska anestesisjuksköterskan ge patienten möjlighet att berätta sin historia och samtidigt samla in data för att kunna planera och utföra säker vård. Språkbarriärer försvårar det preoperativa samtalet. Syftet med denna studie är att beskriva hur anestesisjuksköterskor erfar det preoperativa samtalet med den icke svensktalande patienten.

Att som ambulanssjuksköterska behandla patienter med hypoglykemi i hemmet är en vanlig åtgärd, i relation till den ökade belastningen på akutmottagningarna är det viktigt att kunna identifiera vilka patienter som behöver transporteras in till sjukhus. De flesta av patienterna vill stanna kvar i hemmet efter behandling, att vara medveten om vilka potentiella risker som finns om patienten stannar kvar hemma kan göra att det är lättare att bedöma vilken patient som bör åka med till sjukhus.Syftet med denna studie är att belysa riskerna med att patienter som behandlas för hypoglykemi kvarstannar i hemmet. Studien genomfördes i form av en litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna PubMed samt Cinahl. Dessa sökningar resulterade i fyra artiklar som inkluderades i resultatet.Under analysen av artiklarna framkom två problemområden, risk för återkommande hypoglykemi samt bristande uppföljning. För att kunna identifiera de patienterna som har ökad risk för återkommande hypoglykemi krävs en adekvat bedömning av sjuksköterskan samt att det finns beslutsstöd till hjälp.

Bakgrund: Långvarig smärta är svår att bota. Smärtan är svår att lindra och kan vara mycket påfrestande för kroppen. Sjuksköterskans bemötande kan påverka patientens smärtupplevelse. Ett gott bemötande kan hjälpa patienten att finna tilltro till vården samt lindra smärtan medans ett dåligt bemötande kan förvärra smärtupplevelsen.Syfte: Syftet är att ta reda på hur patienter med långvarig smärta upplever sin smärta samt hur de upplever sjuksköterskans bemötande i omvårdnaden.Metod: En litteraturstudie har genomförts där tio artiklar rörande långvarig smärta har granskats och analyserats och sammanställts i olika teman. Artiklarna har varit både kvalitativa och kvantitativa.

Bakgrund: Vi lever i en globaliserad värld och Sverige är en nation med en stor demografisk mångfald. Detta gäller även hälso- och sjukvården. Tidigare vetenskapliga studier och rapporter från fackföreningar visar att diskriminering mot sjuksköterskor av etnisk minoritet är vanligt i hälso- och sjukvården. Rapporter från fackföreningar i Finland och Storbritannien visar att uppemot 40 till 50 procent av sjuksköterskorna upplevt diskriminering på ett eller annat sätt. Diskrimineringen uttrycks på olika sätt och yttras från patienter, deras anhöriga samt personal.

Genom globalisering och snabba tekniska utvecklingar har förutsättningarna förändrats för företagens konkurrenssituation med ökade kundkrav och möjligheten att behålla personal. Detta har lett till att företag omstrukturerat sin organisation i form av outsourcing. I de fall de reducerat personalstyrkan alltför hårt använder företag konsulter. I de fall då kunskap, genererad inom ett projekt av konsulter, inte överförs till uppdragsgivaren uppstår kunskapsförluster. Förutsättningarna för företagets utveckling och fortlevnad riskerar därmed att försämras.

I syfte att undersöka förändring efter en utbränningsprocess genomfördes halvstrukturerade intervjuer med åtta personer. Undersökningens huvudfråga var; Vad upplever dessa personer har förändrats som en följd av deras utbrändhet?Vi har använt kvalitativ metod och genom våra intervjuer har vi försökt illustrera intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter. Studien har en hypotesgenererande ansats.Resultatet visade många exempel på förändring och fem övergripande teman utkristalliserades. Det första övergripande temat handlar om nya insikter om sig själv.

Denna beskrivande uppsats har identifierat ett problem med att förena kreativitet och en ökad styrning i samband med att ett företag växer. Problemet har uppkommit genom ett krav på tillväxt, krav på en kreativ process i företagets hela verksamhet och ett krav på ökad styrning. Den stora tekniska utvecklingen samt en ökad konkurrens med nya upplevelsebehov har också funnits med i bilden. Uppsatsen tar avstamp i de små kreativa företag som exemplifieras genom två framgångsrika datorspelsutvecklare, GRIN i Stockholm och Starbreeze Studios i Uppsala. För att undersöka hur dessa ska ha en möjlighet att växa med en bibehållen kreativitet har uppsatsen tagit fasta på verktyg ledaren kan använda för att styra organisationen utan en inskränkning på vad den kreativa processen kräver.

I dagens samhälle finns reklam överallt och de flesta innehar en attityd gentemot både reklam och de varumärken som florerar i den, vare sig den är omedveten eller medveten. En målgrupp som ses som lättpåverkad, men ändå har en stark medvetenhet om olika varumärken är ungdomar. Som ung gäller det att passa in men ändå stå ut, att hitta sig själv trots grupptryck och påtryckningar från omvärlden. En inte obetydlig del av detta inflytande kommer från olika sorters marknadsföring som alla utsätts för varje dag.Denna studie ämnar undersöka ungdomars attityd till olika varumärken och hur attityden till enskilda varumärken kan påverka samarbete i form av co-branding, men även hur den upplevda passningen kan påverka resultatet. Respondenterna är elever på Skärgårdsgymnasiet i Åkersberga och med snöbollsmetoden som urval har 24 semistrukturerade intervjuer genomförts.

För företag som startar sin verksamhet och vill skapa en identitet i det växande mediala samhället är retoriken avgörande. Att som företag skapa en identitet och kommunicera ut den till sin omgivning tror vi har blivit livsavgörande för ett företags profilering och positionering. Syftet med arbetet är att försöka finna en djupare förståelse för hur man kan använda retorik i ett företag när man formar och förmedlar sin identitet. Det gör vi genom att analysera en av oss genomförd fallstudie och sedan jämföra den med en annan studie om Skandia. Vi har frågat oss hur vårt fallföretag arbetat för att komma fram till sin identitet och hur man tänker förmedla den.

Syftet med min studie var att undersöka medvetenhet hos lärare om elevers ordförståelse och om de strategier elever använder för att tolka ord som skapar svårigheter. Som metod har jag dels använt ett VKS-test på 35 ord från en text i samhällskunskap och en skattning från undervisande lärare om elevernas ordförståelse samt semistrukturerade intervjuer med elever och lärare utifrån resultatet på VKS-testet. Mina informanter var sex elever som gick språkintroduktion och deras lärare i samhällskunskap. Underlag för min undersökning var ord från en text om arbetslivet och har kategoriserats i ämnesspecifika ord, mindre frekventa ämnesoberoende ord samt partikelverb och kollokationer.                                                                                                             Undersökningen visade på att de ord som var svårast för eleverna var i kategorierna mindre frekventa ämnesoberoende ord samt partikelverb och kollokationer De ord som vållade minst svårigheter för eleverna var de ämnesspecifika orden. I kategorierna ämnesspecifika ord samt partikelverb och kollokationer stämde lärarens uppfattning väl överens med elevernas faktiska resultat.

Friidrotten upplever ett problem när unga lovande elitjuniorer slutar med sin idrott innan de har hunnit ta steget över till senioridrott. Den här studien fokuserar på vad det är för brytpunkter som påverkat att idrottarna valt att avsluta sin elitsatsning. För att få en djupare förståelse har även fokus legat på vad som var meningsskapande både under och efter elitsatsningen. Syftet var att belysa före detta elitjuniorers upplevelser kring deras övergång från elitjunior till ett liv utanför en elitsatsning inom friidrott. Den teoretiska referensramen utgick från teorin om en Känsla av sammanhang samt Careershipteorin.

Vad människor väljer att äta har stor betydelse för deras hälsa och idag är det mångamänniskor som lever ohälsosamma liv vilket bland annat beror på just bristfälliga kostvanor.Kolhydraternas roll i kosten har på senare tid varit omdiskuterad och kan ha skapat enförvirring kring om och/eller varför kolhydratrika livsmedel bör ingå i kosten. Dåkolhydratrika livsmedel enligt Livsmedelsverket är viktiga ur både hälso- och miljösynpunktär det av intresse att undersöka vad människor tycker om dessa och vilka de väljer attkonsumera. Syftet med studien är därför att undersöka kvinnors attityd och beteende medavseende på kolhydrater i kosten samt om kvinnor har kännedom om kolhydraters påverkanpå hälsa och miljö. En kvantitativ metod användes där enkäter skickades ut till kvinnor viaden sociala nätverkstjänsten Facebook. Theory of Reasoned Action användes som teorietiskutgångspunkt.