The key elements of sourdough fermentation are the presence of active lactic acid bacteria (LAB) and yeast. Sourdough fermentation originates from the ancient Egypt. One theory concerning its onset states that a portion of bread dough was set aside to be baked at a later date and started to ferment spontaneously.Sourdough may contain a wide variety of microorganisms, mainly dominated by LAB and yeast. There are over 50 species of LAB that has been identified in various sourdoughs and more than 20 species of yeast. Sourdough fermentation has been shown to have various impacts on baked cereal good, most of which are attributed to LAB.This study addresses some effects of LAB from fermented milk products in sourdough and sourdough bread.

Referentiell kommunikation innebär att kunna delge andra information så att de förstår, samt att själv förstå när man lyssnar och även att vara medveten om när man själv inte har förstått (Sonnenschein & Whitehurst, 1984). Genom en referentiell kommunikationsuppgift har lyssnaregenskaper inom referentiell kommunikation undersökts hos ungdomar med lindrig till måttlig utvecklingsstörning, samt en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Snabb benämning (Rapid Automatized Naming) av enstaviga och flerstaviga ord har också testats, och huruvida samband mellan resultat i kommunikationsuppgiften och snabb benämning föreligger. För att mäta referentiella lyssnarförmågor har olika typer av efterfrågningar studerats, det vill säga hur individen uttrycker sig för att efterfråga mer information. Resultatet visar att kontrollgruppen producerar signifikant fler av efterfrågningstyperna begäran av utökad information och kontrollfrågor.

Bakgrund: I Sverige finns 85000 män som har eller har haft prostatacancer. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Trots att många män idag får en positiv prognos upplever majoriteten i denna patientgrupp ändå psykosocial stress, ångest och depression av sin sjukdom. Syfte: Att beskriva mäns upplevelser av lidande efter diagnostiserad prostatacancer. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på en kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Fysiskt trauma är ett av de största hälsoproblemen i världen. Fysiska skador står för 16 % av den globala sjukdomsbördan. Med nya träningsprogram och arbetssätt har kvalitén på vården förbättrats men vanligen följer en psykisk reaktion på traumat som kan kvarstå under lång tid. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers psykiska hälsa efter ett fysiskt trauma. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Stomi innebär att genom kirurgiskt ingrepp anlägga en öppning genom bukväggen för att avleda tarminnehåll. Många stomiopererade kan ha svårigheter att hantera den nya situationen. Syfte: Att beskriva upplevelser kring hur det är att leva med tarmstomi. Metod: Litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ eller kvantitativ design. Resultat: Att leva med tarmstomi medförde en förändrad livssituation, som för många var svår att hantera.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patientens upplevelser av att leva med dialysbehandling samt väntan på njurtransplantation. Litteratursökningar gjordes i databasen Medline. Studiens resultat baserades på 12 vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades och sammanställdes av båda författarna. Resultatet visade att upplevelser av begränsningar i livet till följd av dialysbehandling var vanligt förekommande. Många patienter led av fatigue och brist på energi vilket resulterade i inaktivitet och svårigheter att orka med vardagliga sysslor.

Syftet med uppsatsen har varit att pröva, beskriva, analysera och diskutera hur literacy kopplat till ett vidgat textbegrepp kan användas i ett klassrum för de lägre åldrarna. Att arbeta utifrån ett literacy-perspektiv innebär att ta fokus från de tekniska färdigheterna och skapa meningsfulla lärandesituationer där elevers språkutveckling i vid mening utgör ett betydelsefullt inslag. Fokus i uppsatsen har legat på lärares arbetssätt utifrån ett literacy-perspektiv och av den anledningen behandlar forskningsbakgrunden till största del detta. I forskningsbakgrunden tas även upp lärandeteorier, traditionell skriftspråksundervisning, critical literacy och ett vidgat textbegrepp. Vi har utgått från flera framstående forskare inom områdena och satt deras tankar i relation till varandra.

När en människa drabbas av långvarig sjukdom förändras livet radikalt, det ären händelse som delar upp livet före och efter sjukdom. Transition är enkomplex och personlig process som handlar om att utforska det egnamedvetandet för att komma till insikt och finna mening. Syftet med vårlitteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig sjukdomur ett transitionsperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 11vetenskapliga artiklar ingick och analyserades med manifest deduktivinnehållsanalys. Det resulterade i nio kategorier; att ställas inför ett besked, attfå ett förändrat liv med förluster, att känna ovisshet och osäkerhet, att varaberoende av andra, att förlora sin självkänsla, att vara ensam i sin sjukdom, attåterta kontrollen och bli medveten om sin kropp, att känna hopp, stöd ochlycka, att prioritera och lära sig av erfarenheter.

Denna studie går ut på att se hur två svenska som andraspråkslärare på IVIK arbetar och stöttar sina elevers språkutveckling. För att få svar på detta har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare och elever samt observationer.Resultatet visar att två behöriga svenska som andraspråkslärares undervisning både har likheter och olikheter. Innehållsmässigt ser undervisningen ganska likartad ut medan lektionsuppläggen kan i viss mån skiljer dem åt. När det gäller stöttande av elevernas språkutveckling, brinner lärarna för sina yrken och gör allt för att hjälpa eleverna att utvecklas.Studien har gjort mig medveten om att man som svenska som andraspråkslärare kan använda sig av olika metoder men fortfarande gynna elevernas språkutveckling. Det viktigt att alltid individualisera undervisningen efter varje enskild elevs kunskaper, behov och förutsättningar.

Det övergripande syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever samtalar med varandra när de löser olika matematiska uppgifter. Fokus i studien ligger på hur elever samtalar samt vilka matematiska begrepp de använder sig av. Vi har genomfört en studie med två grupper av elever i skolår 3. Grupperna bestod av två flickor och två pojkar. Eleverna arbetade med olika matematiska problem i grupp och vi ljudinspelade samtalen.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva erfarna sjuksköterskors reflektioner om hur deuppnår ett gott bemötande av patienter. Studien hade en beskrivande design och genomfördes somen semistrukturerad intervjustudie. Sex erfarna sjuksköterskor verksamma inom somatiskavuxenvården intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet avdenna studie visar att sjuksköterskan vill skapa en öppen atmosfär.

Jag har skrivit detta arbete framförallt för att uppmärksamma barnens odiagnostiserade olikheter men även för att se vilka stödinsatser det finns inom skolan. Syftet med arbetet är att identifiera dessa olikheter och ta reda på verksamheternas stödinsatser ? som i detta fall är inriktat på gymnasiet. Jag vill se om verksamheterna uppmärksammar elevernas olikheter och om man medveten anpassar utbildningsmålen och tillgodoser deras individuella behov efter dessa olikheter ? jag vill se om man ser till elever som inte har en diagnos och om dem har samma förutsättningar till stöd i deras undervisningssituationer.Jag kommer ta reda på hur specialpedagogerna arbetar med dessa elever och hur dem organiserar deras pedagogiska arbete.

?Jag har ju en stor begåvning, det är inte värt att krusa med, men min själ är just därföri en ständig hunger och den behöver allt det stränga arbetets spänning för att vara iro. Och om jag inte har arbete så behöver jag kärlek eller stor framgång.? ? SelmaLagerlöf, 1903.Den svenska författaren och Nobelprisvinnaren Selma Lagerlöf är modernareän någonsin, men den visuella gestaltning av henne är lika traditionell som tidigare.Många moderna forskningsprojekt om Selma arbetar intensivt för att tvätta bortmyten om henne som en gammal sagoberätterska framför eldstaden. Den nya Selmamytenpresenterar en kvinna som kunde älska passionerat och hade nära till skrattoch tårar, men också en medveten och målmedveten författare som med matematiskprecision tog sig ann konstnärliga problem.Detta arbete beskriver försöket att hitta ett sätt att skapa en visuell gestaltningav den moderna Selma-myten, som har samma progressivitet som de forskningstexterden är satt att kommunicera.

Forskning har visat att behandlares förståelse för affekter är viktigt i arbete med patienter med psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka behandlares berättelser om hur de uppmärksammade, påverkades av och kunde använda sig av sina egna och patienternas affekter i arbetet med gruppbehandlingsmetoden Affektskola. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex behandlare som arbetade med metoden. Intervjuerna analyserades med tematisk analys utifrån en abduktiv ansats. Analysen resulterade i tre huvudteman, Behandlare med känsla för affekter, Affektsmitta i arbetet och Utmanande affekter, med åtföljande underteman.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och problematisera den ideale medborgaren i Lgr11 och Making the PYP happen: A curriculum framework for international primary education (2009). En kvalitativ textanalys av de båda läroplanerna har genomförts för att undersöka karakteristiska drag och färdigheter hos den ideale medborgaren, samt bakomliggande filosofier och begränsningar.De två läroplanerna och deras medborgarideal är på många sätt väldigt lika varandra, men de olika påverkansfaktorerna leder dem till olika uttryck av deras demokratiska grundtanke. Analysen visar att de båda läroplanerna ligger i linje med den internationella läroplansutvecklingen vad gäller sitt demokratiska medborgarskapsideal, men att Making the PYP happen: A curriculum framework for international primary education (2009) påvisar en mer konsekvent och aktiv tolkning av den demokratiska medborgaren. De två läroplanerna är grundade i olika pedagogiker och läroplanskoder, något som påverkar elevens relation till stoffet och därmed även beskrivningen av den ideale medborgaren. Som andra läroplaner är de formulerade på ett särskilt sätt av särskilda anledningar, något som kräver en medveten hållning hos de lärare som vill utbilda demokratiska och källkritiska medborgare ? i enlighet med läroplanen!.