Sökresultat:
1137 Uppsatser om Medveten närvaro - Sida 15 av 76
Ett tvehövdad monster : TvÄ kvinnoportrÀtt ur Grand final i skojarbranschen
I en hermeneutisk metod analyseras Kerstin Ekmans Grand final i skojarbranschen (2011) med syftet att portrÀttera och analysera protagonisterna, Lillemor och Babba, i förhÄllande till identitet som kvinna och författare. I diskussionen urtolkas en möjlig medveten intention med verket, som rör sÄvÀl genus och feminism som identitetsskapande. De bÄda protagonisterna utgör ett gemensamt författarskap, dÀr deras personligheter smÀlter samman. Det Àr uppenbart att Lillemor, i flera anseenden, agerar Babbas ansikte utÄt och att Babba fungerar som Lillemors kreativa begÄvning. Ur ett feministiskt perspektiv pÄverkas deras förhÄllande av ett misogynt tillstÄnd, som samtidigt Àr oundvikligt för att nÄ framgÄng.
Tidiga lÀsare ? Bakomliggande faktorer
Alla barn har rÀtt att lyckas med sin lÀs- och skrivinlÀrning. Syftet med studien Àr att undersöka om tidig medveten trÀning ger mÄnga tidiga lÀsare och dÀrmed undviker onödiga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Den empiriska delen av uppsatsen har genomförts i tvÄ kommuner. Studien bestÄr dels av en kvantitativ enkÀtundersökning vars syfte var att spÄra skolor med mÄnga tidiga lÀsare och dels av en kvalitativ intervjustudie, i syfte att undersöka bakomliggande faktorer till grupper med mÄnga tidiga lÀsare. Respondenterna bestÄr av Ätta lÀrare verksamma i sex förskolegrupper i tvÄ kommuner i södra Sverige.Studien visar vad gÀller de undersökta skolorna att metodisk trÀning ger bra resultat, men ocksÄ att bakomliggande sociala faktorer har betydelse.
Andra vÀrldskriget och Sveriges roll i kriget : en studie av gymnasieböcker i historia mellan 1950 och 2000,
Denna uppsats handlar om svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet och deras framstÀllningar av Andra vÀrldskriget och Sveriges roll under kriget, i frÄga om Sveriges syn pÄ den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrÄgan. Undersökningsperioden Àr mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo lÀroböcker. I uppsatsen undersöks Àven huruvida framstÀllningarna i lÀroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. GenomgÄngen visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i lÀroböckerna. Resultaten visar ocksÄ att Sveriges roll i Andra vÀrldskriget kortfattat nÀmns eller helt utelÀmnas.
Hinder för kunskapsdelning : Att skapa förutsÀttningar för mer effektiv kunskapsdelning genom reducering av hinder
För kunskapsintensiva företag Àr det viktigt att arbeta aktivt med kunskap, kunskapsdelning och Knowledge Management (KM) för att vara konkurrenskraftiga pÄ dagens förÀnderliga marknad. Vi har i denna studie fokuserat pÄ existerande hinder för kunskapsdelning, anvÀndning av IT som stöd och hur motivation, belöning och bestraffning pÄverkar kunskapsdelningen. Hinder inom KM minskar effektiviteten av hur ny kunskap skapas, lagras och delas, vilket dÀrför mÄste tas hÀnsyn till och helst minskas eller undanröjas för att uppnÄ högsta möjliga vÀrde för organisationen. För att företag ska fÄ största möjliga vÀrde av sitt KM-arbete, Àr det viktigt att det blir en naturlig del av de anstÀlldas vardag. DÀrför Àr det viktigt att skapa en inre lÄngsiktig motivation genom till exempel utbildning, belöning och arbetslivsförutsÀttningar.UtifrÄn problemdiskussionen ovan stÀller vi oss frÄgorna ?vilka hinder finns??, ?hur anvÀnds befintlig IT som stöd?? och ?vilken pÄverkan har motivation, belöning och bestraffning pÄ kunskapsdelning??.
Utomhuspedagogik spelar roll. Vad, varför, hur? : En studie om utomhuspedagogikens roll i undervisningen ur ett didaktiskt perspektiv
Syftet med denna uppsats Àr att bidra med kunskap om vilken rollutomhuspedagogik kan ha i undervisning i grundskolans tidigare Är. Jagundersöker vad utomhuspedagogik innebÀr ur ett didaktiskt perspektiv.Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, tar jag reda pÄ hur lÀrareuppfattar att de anvÀnder sig av utomhusmiljön i undervisningen.Jag kommer fram till att utomhuspedagogik erbjuder unika möjligheter inomdidaktikens olika omrÄden och har förmÄga att göra en helhet av de olikadidaktiska frÄgorna, vad, hur och varför. LÀrarna motiverar utomhusvistelsegenom att referera till hur barn lÀr sig, snarare Àn vad som ska lÀras ut.Resultatet visar ett fokus pÄ skogsupplevelser, vilket begrÀnsarutomhuspedagogikens möjligheter till varierade autentiska utgÄngspunkter.Genom att vara medveten om utomhuspedagogikens didaktiska syfte tasdess potential till vara..
Tidiga lÀsare ? Bakomliggande faktorer
Alla barn har rÀtt att lyckas med sin lÀs- och skrivinlÀrning. Syftet med studien Àr att undersöka om tidig medveten trÀning ger mÄnga tidiga lÀsare och dÀrmed undviker onödiga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Den empiriska delen av uppsatsen har genomförts i tvÄ kommuner. Studien bestÄr dels av en kvantitativ enkÀtundersökning vars syfte var att spÄra skolor med mÄnga tidiga lÀsare och dels av en kvalitativ intervjustudie, i syfte att undersöka bakomliggande faktorer till grupper med mÄnga tidiga lÀsare. Respondenterna bestÄr av Ätta lÀrare verksamma i sex förskolegrupper i tvÄ kommuner i södra Sverige.
Studien visar vad gÀller de undersökta skolorna att metodisk trÀning ger bra resultat, men ocksÄ att bakomliggande sociala faktorer har betydelse.
Teknikens pÄverkan pÄ taktiken : en teoriprövande fallstudie
Uppsatsens syfte Àr att granska en generell teori som har sin grund i teknikutvecklingens pÄverkan av taktikutveckling. En fallstudie hÀmtad frÄn flygvapnet kommer som följd att pröva teorin. Fallstudien baserar sig pÄ införandet av JA37 Viggen, med en jÀmförelse frÄn dess föregÄngare J35F Draken.Studiens resultat visar hur teoribildningen genomgÄtt prövningar för att slutligen leda fram till en verifiering och omarbetning av de tre faktorer som beskriver teorin. Den inledande faktorn, som skildrar hur ett större tekniskt system krÀvs för taktikutveckling, stÀrktes. Den andra faktorn som beskriver att ett planerat taktiskt ramverk behövs för taktikutveckling, försvagades.
Vad krÀvs för att bli en framgÄngsrik förhandlare? : Strategi, teknik, taktik, kommunikation och psykologi
Syftet med studien Àr att finna de nycklar man behöver för att lyckas i affÀrsförhandlingar.Vi har i denna studie anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och förfarandet utfördes pÄ sÄ sÀtt att vi först införskaffade teoretiskt underlag och dÀrefter genomförde intervjuer till empirin. Vi valde att intervjua personer till empiridelen med lÄng erfarenhet av Àmnet förhandling och som Àr eller har varit verksamma som chef eller motsvarande i arbetslivet. UtifrÄn underlaget har vi sedan gjort egna reflektioner.Det visade sig att samarbete och partnerskap var viktiga inslag för att lyckas med framgÄngsrik förhandling och för att uppnÄ detta sÄ behövdes en god kommunikation mellan parterna och Àven en ömsesidig respekt. Detaljer som visade sig ha stor betydelse under förhandlingen var följande; att kunna lyssna, vara Àrlig, förstÄ sig pÄ motparten,Vvara vÀl förberedd, agera professionellt och vara vÀl medveten om vilka signaler den egna kroppen sÀnder ut..
TaltrÀning i gymnasieskolan : en studie av nÄgra lÀrares undervisning i retorik och muntlig framstÀllning
Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om det bedrivs nÄgon medveten trÀning i muntlig framstÀllning i Àmnet svenska pÄ gymnasiet. Vilken attityd och instÀllning har lÀrarna till muntlig framstÀllning och retorik och i vilken omfattning ingÄr det i de olika kurserna? Vidare studeras i vilken mÄn lÀrarna upplever att eleverna behöver stöd och hjÀlp i sin utveckling till offentliga talare.Undersökningen bestÄr av enkÀt och intervjuer. Resultaten visar att flera lÀrare bedriver ett engagerat och medvetet arbete med systematatisk taltrÀning. Arbetet med detta omfattar i de flesta fall 30% eller mer av kurstiden.
Ett andra förstasprÄk : En adopterad flickas sprÄkbytesprocess
Den hÀr studien undersöker en sprÄkbytesprocess hos en 4-Ärig adopterad flicka nÄgra mÄnader efter flytten till Sverige. Studien fokuserar pÄ vilka strategier barnet anvÀnder för att kommunicera. De undersökta strategierna utgÄr frÄn de Geers forskning (1992), dÀr kommunikationsstrategier och inlÀrningsstrategier samt sociala strategier behandlas. Med utgÄngspunkt i resultatet diskuteras hur barnets sprÄk kan relateras till modersmÄl eller förstasprÄk respektive andrasprÄk.Vid sex tillfÀllen har barnets spontana kommunikation observerats och spelats in med hjÀlp av videokamera. DÀrefter har detta material transkriberats och analyserats.
HUR UPPFATTAS ANSTĂLLNINGSBARHET? : en subjektiv bedömning ur den anstĂ€lldes perspektiv
NÀr det idag har diskuteras om att kunna sÀkra jobben har individens anstÀllningsbarhet Äsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav pÄ flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. AnstÀllningsbarhet har kopplats bÄde till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att fÄ en djupare förstÄelse för vilka faktorer som inverkar pÄ hur anstÀllda uppfattar sin egen anstÀllningsbarhet. Intervjuer har gjorts med Ätta lagledare pÄ ett företag, följt av tematisk analys av materialet.
MÀnniskors upplevelser av andnöd
Andnöd Àr ett symtom pÄ störd andning som leder till oro och Ängest. Det Àr
en subjektiv upplevelse som inte kan skattas av andra. Syftet med denna
litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av andnöd. Studien
baserades pÄ tio internationellt publicerade vetenskapliga
artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med
manifest ansats.
Analysen resulterade i fyra kategorier som alla beskrev olika aspekter av
andnöd: kÀnslan av att kvÀvas, vilja kÀmpa för sitt liv och vara uppfylld av
att andas: rÀdsla, osÀkerhet och panik för att kanske dö: att inte orka
kÀmpa och vilja dö: och vilja ha nÀrhet, bli hörd, sedd
och förstÄdd.
Kandidatuppsats i Innovationsteknik : Â HUR FĂRĂNDRINGAR, KONFLIKTER OCH INNOVATIONER PĂ VERKAR VARANDRA
MÀnniskan Àr en social varelse som har behov av andra mÀnniskor men eftersom vi Àr olika uppstÄr det ibland konflikter. MÄste konflikter vara negativa? Kan det komma nÄgot bra ur en konflikt? Studien vill lyfta fram konflikter som nÄgot som kan ge motivation och kreativitet till att skapa förÀndringar. Studien vill se om det finns nÄgot samband mellan konflikter och innovationer. Studien vÀnder sig till medarbetare, företagsledare, och studenter.
Hur nÄr vi ungdomarna? ? En mottagarstudie pÄ uppdrag av sjÀlvhjÀlpshuset Solkatten
Titel: Hur nÄr vi ungdomarna? ? En mottagarstudie pÄ uppdrag av sjÀlvhjÀlpshuset SolkattenFörfattare: David BergHandledare: Jan StridUppdragsgivare: Agneta Lyrhagen, sjÀlvhjÀlpshuset Solkatten.Kurs: MK1500, examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Göteborgs Universitet (JMG).Termin: VÄrterminen 2013Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vad som kan fÄ Göteborgs ungdomar att i högre grad söka hjÀlp hos sjÀlvhjÀlpsgrupper.Metod: Uppsatsen innehÄller ett kvantitativt moment i form av en enkÀtstudie samt uppföljande kvalitativa intervjuer.Material: EnkÀten besvarades av 60 studenter vid Göteborgs Universitet och de uppföljande intervjuerna genomfördes hos organisationer som arbetar med ungdomar eller stödgrupper. Syftet var att undersöka ungdomars kunskap och uppfattning om sjÀlvhjÀlpsgrupper och sjÀlvhjÀlpshus.Huvudresultat: Ungdomar har en lÄg medvetenhet och kunskap om sjÀlvhjÀlpshus i Sverige. DÀremot har de överlag en positiv instÀllning till grupperna och det finns goda möjligheter för att Solkatten i framtiden ska kunna locka till sig ungdomar i högre grad genom medveten och vÀl riktad kommunikation..
En utvÀrdering av metoder för att bestÀmma den förhöjda arbetstemperaturen vid svetsning av S355J2
En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.