Sökresultat:
1132 Uppsatser om Medveten närvaro - Sida 14 av 76
Barns lÀs- och skrivinlÀrning : Vilka delar hjÀlper barnen att lÀra sig lÀsa och skriva
Mitt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad lÀs- och skrivinlÀrning innebÀr, bÄde det som barn sjÀlva kan rÄda över och sÄdant som Àr yttre faktorer. Detta arbete bygger pÄ studier inom litteratur, frÀmst nyare forskning men vid studier av de olika metoderna har Àldre böcker anvÀnts, dÄ nyare inte fanns att fÄ tag i.Jag har först beskrivit de olika delarna som barn tillÀgnar sig nÀr de ska lÀra sig lÀsa och skriva, sedan följer en beskrivning av tre olika metoder inom lÀs- och skrivinlÀrningen.Min slutsats efter arbetets gÄng har inte tillfört forskningen nÄgot nytt eftersom det Àr en studie inom den litteratur som finns idag. Jag har dÀremot fÄtt en bra grund att stÄ pÄ i mitt arbete som lÀrare för de yngre Äldrarna, nÀr jag ska lÀra elever att lÀsa och skriva..
KOTOR- en narratologisk smÀltdegel : En analys av berÀttarstrukturen i datorspelet Star wars: Knights Of The Old Republic
AbstractFörfattare: Stephanie UnghĂ
r: 2008Svensk titel: Hesse, Coelho och Religionen ? En komparativ studie av Siddhartha ochAlkemisten.Engelsk titel: Hesse, Coelho and The Religion ? A comparative studie of Siddhartha and TheAlchemist.Universitet: VÀxjö Universitet, SverigeSidor: 29Syftet med denna uppsats Àr att genom en komparativ studie av Hermann Hesses Siddhartha samt Paulo Coelhos Alkemisten studera religionstematiken och motiven i dessa tvÄ verk. Religionstematiken innebÀr det religiösa idéinnehÄllet och motivet speglar de rent konkreta handlingarna i romanerna. FrÄgestÀllningarna till detta arbete lyder: Hur ser religionstematiken och motiven ut i respektive roman? Samt: Hur liknar verken varandra och hur skiljer de sig Ät i frÄga om religiös tematik? Jag kommer Àven att undersöka hur dessa romaner kan anvÀndas i ett didaktiskt sammanhang.Coelho skriver som om han skildrar sanningen vad gÀller andlighet i Alkemisten och det förekommer ett antal rÀttesnören att följa snarare Àn visdomsord.
Elevers uppfattning om litteraturlÀsning i svenskundervisningen pÄ gymnasiet
I vÄr undersökning Àr ambitionen att fÄ en bild av ungdomars uppfattning om litteraturlÀsning i svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och lÀsning? Inför mötet med vÄra framtida elever vill vi som blivande svensklÀrare öka vÄr medvetenhet om eleverna som lÀsare. Metoderna vi har valt Àr en inledande enkÀtundersökning dÀr 78 elever frÄn tvÄ olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med Ätta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika instÀllningar till att lÀsa.
Ăr utredning behandling? : En studie som undersöker symtomförĂ€ndringar och hĂ€lsofrĂ€mjande effekter vid neuropsykiatrisk utredning.
Utredning av vuxna med förmodad neuropsykiatrisk funktions-nedsÀttning har blivit allmÀnt förekommande först pÄ 2000-talet. Trots att utredningen Àr omfattande finns endast lite forskning kring hur utredningen pÄverkar patienten. Effekter, mestadels symtomlindrande, har pÄvisats vid andra utredningsformer men mycket skiljer dessa utredningar frÄn de neuropsykiatriska. Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka symtomförÀndringar och hÀlsofrÀmjande effekter för patienten vid neuropsykiatrisk utredning. Single case-design har anvÀnts, deltagarna var sex patienter remitterade för neuropsykiatrisk utredning i tvÄ olika landsting, och har mÀtts gÀllande variablerna Ängest, depression och kÀnsla av sammanhang.
Elevers uppfattning om litteraturlÀsning i svenskundervisningen pÄ gymnasiet
Sammanfattning
I vÄr undersökning Àr ambitionen att fÄ en bild av ungdomars uppfattning om litteraturlÀsning i svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och lÀsning? Inför mötet med vÄra framtida elever vill vi som blivande svensklÀrare öka vÄr medvetenhet om eleverna som lÀsare. Metoderna vi har valt Àr en inledande enkÀtundersökning dÀr 78 elever frÄn tvÄ olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med Ätta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika instÀllningar till att lÀsa.
FörskollÀrarens bild av vÀrdegrundsarbetet och begreppet integritet
Syftet med studien var att fÄ ta del av förskollÀrarens syn pÄ vÀrdegrundsarbetet i förskolan, men Àven att skapa mig en blid av hur de upplever och tolkar begreppet integritet. Syftet var Àven att ta reda pÄ vilka faktorer som kan möjliggöra eller hindra förskollÀraren i arbetet med att visa respekt för barnets/mÀnniskans egenomrÄde. För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer samt att observera med videokamera. Det jag fann var att tvÄ av förskollÀrarna arbetade aktivt med att konkretisera vÀrdegrunden. Jag blev Àven medveten om de problem som kan uppstÄ i arbetet med de demokratiska vÀrdena och vikten av att förskolÀrarna fÄr stöd i detta arbete.
En medveten grupp om en kritiserad bransch : En receptionsstudie i snabbmatsbranschens CSR-kommunikation
Syfte och frÄgestÀllningar: Att undersöka vilka budskap om CSR som företag i en kritiserad bransch förmedlar i marknadskommunikation. Dessutom att fÄ indikationer pÄ hur denna kommunikation uppfattas av studenter som ingÄr en generation som Àr kritisk till marknadskommunikation och reklam. Metod och material: En textanalytisk del av ett antal reklamfilmer och annonser frÄn McDonald?s, Max och Burger King, detta utifrÄn retoriken. Fokusgruppsdiskussioner med ett antal studenter för att fÄ en bild av deras uppfattning av dessa reklamfilmer och annonser.
Detektion av Endosymbionter hos insekter via PCR, kloning och sekvenseringÂ
                    Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lÀrande kring grundlÀggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och tvÄ matematikutvecklare. Vi anvÀnde oss av semistrukturerade frÄgor. Av resultaten framgÄr att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering dÀr barnen utmanas pÄ rÀtt nivÄ. Pedagogerna bÄde vÀcker intresse för matematik och tar tillvara pÄ barnens egna idéer. Det gör att barnens grundlÀggande taluppfattning stÀrks pÄ ett lustfyllt och meningsfullt sÀtt och barnen utvecklar lust att lÀra och tillit till sin egen förmÄga. Slutsatserna av undersökningen Àr att dialogen mellan pedagog och barn Àr mycket betydelsefull.
Sover Francesco Totti i pyjamas? : En uppsats om Sportbladets arbete med interaktion
Syftet med denna studie Àr att studera hur barn i Äldrarna tre till fem Är anvÀnder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhÄllningssÀtt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga vÄra perspektiv i detta Àmne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollÀrare anvÀndes som metoder för att undersöka detta utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att barn anvÀnder sig av en mÀngd olika strategier innan de fÄr tilltrÀde till leken samt att barn anvÀnder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer Àr mycket viktig.
Befolkning och bostÀder i harmoni? : KartlÀggning och demografisk analys av SödertÀlje kommuns bostadsplanering
KORTFATTAD SAMMANFATTNINGEn av de grundlÀggande faktorerna för kommunen i sin bostadsplanering Àr dess demografiska utveckling. Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga SödertÀlje kommuns nybyggnation av antalet bostÀder Ären 2000 till och med 2006 samt att utforska hur SödertÀlje kommuns bostadsplanering beaktar den demografiska utvecklingen. Jag svarar Àven pÄ frÄgan: Planerar kommunen för de som bor dÀr eller för dem de vill ska bo dÀr? I metoden för att nÄ syftet och svara pÄ frÄgestÀllningen har jag anvÀnt mig av kartor, diagram och textanalys. Mina huvudsakliga kÀllor Àr statistik insamlad genom Statistiska centralbyrÄn och kommunen samt dokument som rör kommunens bostadsplanering.
Ett tvehövdad monster : TvÄ kvinnoportrÀtt ur Grand final i skojarbranschen
I en hermeneutisk metod analyseras Kerstin Ekmans Grand final i skojarbranschen (2011) med syftet att portrÀttera och analysera protagonisterna, Lillemor och Babba, i förhÄllande till identitet som kvinna och författare. I diskussionen urtolkas en möjlig medveten intention med verket, som rör sÄvÀl genus och feminism som identitetsskapande. De bÄda protagonisterna utgör ett gemensamt författarskap, dÀr deras personligheter smÀlter samman. Det Àr uppenbart att Lillemor, i flera anseenden, agerar Babbas ansikte utÄt och att Babba fungerar som Lillemors kreativa begÄvning. Ur ett feministiskt perspektiv pÄverkas deras förhÄllande av ett misogynt tillstÄnd, som samtidigt Àr oundvikligt för att nÄ framgÄng.
En utvÀrdering av metoder för att bestÀmma den förhöjda arbetstemperaturen vid svetsning av S355J2
En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.
Tidiga lÀsare ? Bakomliggande faktorer
Alla barn har rÀtt att lyckas med sin lÀs- och skrivinlÀrning. Syftet med studien Àr att undersöka om tidig medveten trÀning ger mÄnga tidiga lÀsare och dÀrmed undviker onödiga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Den empiriska delen av uppsatsen har genomförts i tvÄ kommuner. Studien bestÄr dels av en kvantitativ enkÀtundersökning vars syfte var att spÄra skolor med mÄnga tidiga lÀsare och dels av en kvalitativ intervjustudie, i syfte att undersöka bakomliggande faktorer till grupper med mÄnga tidiga lÀsare. Respondenterna bestÄr av Ätta lÀrare verksamma i sex förskolegrupper i tvÄ kommuner i södra Sverige.Studien visar vad gÀller de undersökta skolorna att metodisk trÀning ger bra resultat, men ocksÄ att bakomliggande sociala faktorer har betydelse.
Andra vÀrldskriget och Sveriges roll i kriget : en studie av gymnasieböcker i historia mellan 1950 och 2000,
Denna uppsats handlar om svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet och deras framstÀllningar av Andra vÀrldskriget och Sveriges roll under kriget, i frÄga om Sveriges syn pÄ den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrÄgan. Undersökningsperioden Àr mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo lÀroböcker. I uppsatsen undersöks Àven huruvida framstÀllningarna i lÀroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. GenomgÄngen visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i lÀroböckerna. Resultaten visar ocksÄ att Sveriges roll i Andra vÀrldskriget kortfattat nÀmns eller helt utelÀmnas.
Hinder för kunskapsdelning : Att skapa förutsÀttningar för mer effektiv kunskapsdelning genom reducering av hinder
För kunskapsintensiva företag Àr det viktigt att arbeta aktivt med kunskap, kunskapsdelning och Knowledge Management (KM) för att vara konkurrenskraftiga pÄ dagens förÀnderliga marknad. Vi har i denna studie fokuserat pÄ existerande hinder för kunskapsdelning, anvÀndning av IT som stöd och hur motivation, belöning och bestraffning pÄverkar kunskapsdelningen. Hinder inom KM minskar effektiviteten av hur ny kunskap skapas, lagras och delas, vilket dÀrför mÄste tas hÀnsyn till och helst minskas eller undanröjas för att uppnÄ högsta möjliga vÀrde för organisationen. För att företag ska fÄ största möjliga vÀrde av sitt KM-arbete, Àr det viktigt att det blir en naturlig del av de anstÀlldas vardag. DÀrför Àr det viktigt att skapa en inre lÄngsiktig motivation genom till exempel utbildning, belöning och arbetslivsförutsÀttningar.UtifrÄn problemdiskussionen ovan stÀller vi oss frÄgorna ?vilka hinder finns??, ?hur anvÀnds befintlig IT som stöd?? och ?vilken pÄverkan har motivation, belöning och bestraffning pÄ kunskapsdelning??.