Sök:

Sökresultat:

1124 Uppsatser om Medveten övning - Sida 52 av 75

Att bygga med konst : en fallstudie om investeringar i konstnÀrlig gestaltning vid nybyggnation

Syfte: Uppsatsen syftar till att förklara hur byggherreföretag investerar i konstnÀrlig gestaltning. Genom analysen besvaras undersökningsfrÄgorna som handlar om vilka investeringar och strategier som tillÀmpas av byggherrarna för konstnÀrlig gestaltning, samt vilka faktorer som pÄverkar deras beslut att arbeta med konst och kultur.Teoretiskt perspektiv: Studien görs ur ett företagsperspektiv med hjÀlp av teorier om hur olika vÀrden kan genereras utifrÄn kulturen tillsammans med teorier om strategier, investering och beslutsfattande.  Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Undersökningen Àr gjord som en explorativ fallstudie. I en kommun har vi valt tre verksamma byggföretag med pÄgÄende byggprojekt.

SprÄkstörning och sprÄk-, lÀs- och skrivutveckliingsmetoder

Syftet med denna studie Àr att förstÄ vad en sprÄkstörning kan vara samt att ta reda pÄ vilka metoder man anvÀnder sig av pÄ en specifik sprÄkförskola och skola för att hjÀlpa barnen framÄt i sprÄk ? lÀs - och skrivutveckling. Jag anser det viktigt att belysa och sprida kunskap om detta, för att lÀttare kunna bemöta och individanpassa metoder för elever med sprÄkstörning. I denna empiriska undersökning har jag anvÀnt mig av intervjuer och observationer som metoder. Jag har intervjuat fyra pedagoger, tvÄ specialpedagoger och en logoped.De nio observationerna har utförts pÄ en sprÄkförskola, en Ärskurs ett, en Ärskurs tre samt i specialundervisning för elever med sprÄkstörning.

Lojalitetsplikt mellan borgensman och kredittagare

Följande framstÀllning behandlar frÄgan om det finns en viss lojalitetsplikt mellan borgensman och kredittagaren. LÀsaren bör vara medveten om att frÄgan om lojalitetsplikt mellan kredittagare och borgensman i princip knappt har behandlats i de rÀttskÀllor som finns att tillgÄ. FrÄgan har inte tagits upp i varken lag eller förarbeten och i de fall frÄgan alls har behandlats i rÀttspraxis och i den juridiska doktrinen har detta gjorts mycket hastigt och svÀvande. I framstÀllningen anses dock lojalitetsplikt kunna grundas genom borgensförhÄllandets natur. Med borgensförhÄllandets natur avses partskonstellationen, accessoriteten och regressrÀtten.

Skapandet av ett filtersystem för ett e-handelssystem

Saab Automobile AB Àr ett företag som tillverkar bilar i familjesegmentet och har sin fabrik belÀgen i TrollhÀttan. Deras underhÄllsavdelning i mÄleriet har ett behov av att byta ut sin Sattscope H terminal som styr mellantork tÀckfÀrg B. Anledningen Àr att terminalens display tappar pixlar och att nya terminaler inte lÀngre finns som reservdel. Mellantork tÀckfÀrg B fungerar inte utan terminalen. Saab ser dÀrför att terminalen byts ut mot en dator med Ledpanel designer installerad, som skall fungera som operatörspanel.

Lean : En fallstudie om Lean pÄ Statoil

DÄ alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare grÀnser mellan lÀnder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar Àven betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige dÄ handelsrelationerna mellan dessa lÀnder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlÀttats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien Àr kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen Àr kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan pÄ mÀnniskors beteende.

Kvinnligt ledarskap : Ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv

Inom varje organisation sÄ finns det en egen ledarskapsstruktur, som oftast har den manliga normen som utgÄngspunkt. Denna norm har förestÀllningar om vilka egenskaper ledare bör ha. I dagens lÀge har alltfler kvinnor fÄtt chefs-/ledarskapspositioner. Dock anses dessa kvinnor vara bristfÀlliga dÄ de har mjuka egenskaper i sitt ledarskap - egenskaper vilka ofta stÀlls i kontrast till det manliga ledarskapet. För att skapa en viss ledarskapsstruktur anvÀnder sig dagens organisationer av individers personligheter och egenskaper.

Kontaktperson sökes. En kvalitativ studie om vÀnskap i kommunal regi

Det Àr ett stort antal kommuner som inte klarat av sitt ansvar att verkstÀlla samtliga beslut om insatsen kontaktperson enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det Àr kommunerna som rekryterar kontaktpersoner och de i sin tur utför sitt uppdrag pÄ ideell basis. Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att undersöka, beskriva och jÀmföra tvÄ förestÀllningar och studera vilka likheter och skillnader som finns, för att fÄ fram förklaringsmodeller till varför kommunerna inte klarar av att verkstÀlla samtliga beslut. Det som undersökts Àr, vad kontaktpersonens utbyte Àr i uppdraget och hur de uppfattar att de genom insatsen skapar delaktighet för brukaren.De tvÄ teoretiska perspektiv och det centrala begrepp som stöder uppsatsens syfte och problemformulering Àr organisationsteori, utbytesteori och delaktighet. Teorierna och det centrala begreppet fungerar ocksÄ som stöd för analysen och de slutsatser som presenteras i uppsatsens avslutande del.

Maskuliniteter : En intervju- och observationsstudie av gymnasiepojkars konstruktion av maskulinitet

Uppsatsen handlar om maskulinitetsbildning hos gymnasiepojkar i Sverige. Mitt syfte var att ta reda pÄ vad maskulinitet kan vara och hur det uttrycks i skolan hos en grupp gymnasiepojkar. För att göra detta ville jag beskriva och analysera hur pojkarna i en gymnasieklass diskuterade begreppen manlighet, kvinnlighet, vÀnskap och kÀrlek och hur de agerade i skolan inom dessa teman. Jag ville Àven se om det i dessa sammanhang fanns en hegemonisk maskulinitet i pojkgruppen och vilka uttryck den i sÄ fall tog sig i pojkarnas relation till varandra. Som sista forskningsfrÄga ville jag ta reda pÄ om andra maskuliniteter Àn den hegemoniska visade sig, och om sÄ var fallet, hur gruppen hanterade dessa.

Om och hur anvÀnds de klassiska folk- och konstsagorna i dagens förskola och lÄgstadium? : en jÀmförande undersökning om hur anvÀndandet av klassiska sagor förÀndrats genom Ären och vilken funktion de fyller idag

Min studie har varit fokuserad pÄ de klassiska sagorna och dess vara eller icke vara i 2000-talets skola och förskola. Arbetet har gÄtt ut pÄ att undersöka om pedagoger idag anvÀnder sig av klassiska sagor i sin undervisning och hur motiveras i sÄ fall anvÀndandet.Metoden jag valt att anvÀnda mig av Àr strukturerade intervjuer med fyra oberoende pedagoger ? tvÄ förskollÀrare och tvÄ lÄgstadielÀrare. De artefakter jag hade med mig vid intervjuerna var endast papper och penna dÄ jag inte ville att det skulle bli en orÀttvis bedömning vid utskriften ? detta för att tvÄ av intervjuerna gjordes pÄ telefon och inspelning inte var möjlig.Mitt syfte med min studie har varit att undersöka om det gÄr att anvÀnda de klassiska sagornas innebörd och betydelse i dagens pedagogiska verksamhet eller om dessa gamla sagor tjÀnat ut sitt syfte.UtifrÄn mitt syfte har jag tagit fram tre frÄgestÀllningar som legat till grund för arbetet med studien:1.

Barns perspektiv och barnperspektiv pÄ Babydrama : Man kan aldrig börja tidigt nog

Min första frÄgestÀllning fokuserar pÄ förÀldrarna för att förstÄ vilka som Àr Babydramas publik och varför dessa har valt att ta med sig sina barn till förestÀllningen. Jag undersöker om habitus och kulturellt kapital kan anvÀndas som förklaringsvariabler genom att kartlÀgga förÀldrarnas socioekonomiska status, kulturintresse och barnsyn, samt undersöker om det finns fog för att sÀga att spÀdbarn har habitus. Metoden Àr intervjuenkÀt med kvantitativa och kvalitativa inslag samt observationer. Det kulturella kapitalet hos förÀldrarna Àr den avgörande faktorn till varför man har sett Babydrama. Habitus Àr ett förkroppsligat kulturellt kapital, vilket Àr den urvalsmekanism som gjort att dessa personer har valt att se Babydrama.

Likabehandlingsarbete i förskolan : FörskollÀrares perspektiv

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur yrket som lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har pÄverkats av kursplanens omformuleringar mellan Ären 1962 och 2013, samt undersöka hur lÀrarna har arbetat med de olika kursplanerna.Hur har styrdokumenten förÀndrat undervisningen av skolidrotten mellan Ären 1962-2013?Hur har yrket som idrottslÀrare förÀndrats genom Ären pÄ grund av omformulerade kursplaner?MetodUppsatsen Àr byggd pÄ en kvalitativ studie och baseras pÄ intervjuer för att pÄ sÄ sÀtt skapa en uppfattning om hur nÄgra utvalda lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har arbetat med undervisningen, samt hur de uppfattat Àmnets förÀndring över tid. Studiens huvudfokus ligger pÄ kursplanerna inom Àmnet idrott frÄn Lgr-62 och fram till dagens kursplan Lgr-11. I studien har tre före detta idrottslÀrare, samt tvÄ fortfarande verksamma idrottslÀrare intervjuats.Resultat/SlutsatsTill en följd av kursplanernas förÀndringar har undervisningen i idrottsÀmnet gÄtt frÄn att vara ett rent kroppsövningsÀmne till att bli ett Àmne dÀr teori och praktik förenas, och samspelar med varandra. IdrottslÀrarens uppgift Àr numera att göra eleven medveten om betydelsen av hÀlsa och vÀlmÄende, samt vikten av fysisk aktivitet under hela livet.

Fotbollsspelares uppfattningar om ledarskapsbeteende fo?r prestation & tillfredsta?llelse

Svenska Fotbollfo?rbundet vill att idrottsfo?reningarna i fotboll ska fungera va?l och fa? fler samt ra?tt utbildade ledare. Fo?r att idrottaren ska fortsa?tta tra?na och beha?lla motivationen a?r det viktigt att ledaren lyssnar till idrottarens behov, kunskap och fo?rva?ntningar. Det a?r ocksa? viktigt fo?r tra?naren att vara medveten om vad idrottaren o?nskar fo?r ledarskapsbeteende fo?r att skapa tillfredsta?llande upplevelser och optimera spelarnas prestationer.

En studie av förÀndring och förÀndringsmotstÄnd i samband med sammanslagningen av AF Blekinge VÀst

problemdiskussion: FörmÄga till förÀndring och förnyelse Àr en viktig och nödvÀndig process för att organisationer skall upprÀtthÄlla sin lÄngsiktiga verksamhet. FörutsÀttningar för att en förÀndring ska lyckas implementeras hos berörda Àr att anstÀllda mÄste ses som subjekt och de mÄste kunna tillÄtas och vilja ha inflytande i förÀndringsarbetets alla steg dÀr information, förankring, kunskaper, tid och resurser Àr viktiga instrument. I mÄnga organisationer saknas dessa förutsÀttningar vilket kan vara nÄgra av de bidragande orsakerna till att motstÄnd hos berörda uppstÄr vid ett förÀndringsarbete. syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgot motstÄnd hos berörd personal till LÀnsarbetsnÀmndens beslut om sammanslagning av arbetsförmedlingarna i Karlshamn,Sölvesborg och Olofström. Om det finns motstÄnd Àr tanken att ta reda pÄ hur detta motstÄnd ser ut.

Grupprocesser som vÀg till sociala mÄl : gymnasieelevers uppfattning om det egna lÀrandet under fÀltövningar i Stockholms skÀrgÄrd

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien Ă€r att undersöka i vilken grad elever pĂ„ Bernadottegymnasiet i Stockholm uppfattar att de nĂ„r ett antal ett antal sociala mĂ„l i LĂ€roplanen för de frivilliga skolformerna frĂ„n 1994, och deras uppfattning om hur mĂ„luppfyllelsen gĂ„tt till. FrĂ„gestĂ€llningar:? ?Produkten.? Är eleverna medvetna om vad de lĂ€r sig under sina tre Korsöveckor, vad gĂ€ller de sociala mĂ„len, och i sĂ„ fall i vilken utstrĂ€ckning och pĂ„ vilket sĂ€tt?? ?Processen.? Har eleverna en bild av den egna lĂ€rprocessen, och hur ser den i sĂ„ fall ut? Hur ter sig deras förestĂ€llningar om nĂ€r de uppnĂ„dde olika mĂ„l och hur det gick till?MetodUppsatsen som helhet Ă€r resultatet av en genomförd aktionsforskningscykel. Observationsdelen i cykeln byggs pĂ„ fokusgruppssamtal som genomfördes med tre grupper med elever ur Ă„rskurs tre pĂ„ Bernadottegymnasiet. Samtalen spelades in, och elevernas samtal grupperades till tvĂ„ huvudsakliga frĂ„gestĂ€llningar och undergrupper med hjĂ€lp av meningskategorisering.

IhÄllande oro och behov av stöd: Upplevelse av att vara förÀlder till ett barn med diabetes typ 1

Diabetes typ 1 Àr idag ett vÀxande problem bland barn och ungdomar i Sverige. Den kroniska sjukdomen innebÀr ett stort egenvÄrdsansvar. HÀlso- och sjukvÄrden har till uppgift att stödja egenvÄrden genom att informera om hur de berörda kan förhindra allvarliga följder som kan uppkomma samt stötta de berörda till en bra livsstil som gynnar sjukdomen. Som sjuksköterska kan man möta de hÀr barnen med diabetes typ 1 och deras förÀldrar pÄ vÄrdcentraler och sjukhus. Det Àr viktigt att sjuksköterskan Àr medveten om de kÀnslor och den kunskap förÀldrar innehar för att kunna stötta dem pÄ bÀsta sÀtt.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->