Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur olika typer av känslomässigpriming påverkar bedömningen av neutrala ansikten. I studien undersöks också hurpersonlighetsegenskapen neuroticism påverkar denna bedömning, både enskilt och ikombination med känslomässig priming. 82 försökspersoner deltog i undersökningen.Primingen sker i form av emotionella ord som är positiva, negativ eller neutrala.Tidigare studier har visat att neuroticism favoriserar negativa affekter, och hypoteseni studien var att den negativa primingen ska ha större effekt på individer som liggerhögt på skalan som mäter neuroticism än på de som ligger lågt på skalan. Resultatenav denna studie visade inga signifikanta huvudeffekter av vare sig priming ellerneuroticism, även signifikanta interaktionseffekt mellan dessa faktorer uteblev. Enförklaring till uteblivna resultat kan vara att neuroticism grupperna inte skilde sigmarkant från varandra på just denna variabel och därför inte heller uppvisade någraskillnader i bedömningen av ansikten.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor i Sverige. Trots att lika många kvinnor som män insjuknar förekommer stora skillnader vid insjuknande och behandling. Syfte: Att ur ett genusperspektiv beskriva likheter och skillnader i samband med insjuknande och vårdförlopp hos personer som drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Utifrån en litteratursökning valdes 12 artiklar, som svarade mot syftet.

Abstrakt Detta är en hermeneutisk studie där vi använt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har studerat samarbete ur ett lärarperspektiv i distansundervisning på Blekinge Tekniska högskola (BTH). Vad vi fann var att lärarna och deras kollegor efterfrågade ett mer organiserat samarbete dem emellan. Två former för ett ökat samarbete är, samarbete i team och i distansnätverk, vilka kan existera parallellt med varandra. I nätverket ingår alla personer som arbetar med distanskurser, allt ifrån lärare till tekniker.

Den första januari 2005 antog riksdagen en ny lag som skulle komma att ge svensk polis ytterligare ett verktyg i dess arbete mot rattfylleri. Meningen med lagen är att man på ett enkelt sätt ska kunna hindra påverkade personer att framföra motorfordon både före körning och efter ett rattfylleribrott där man misstänker att personen kommer att fortsätta sin färd med fordonet. Vårt arbete syftar till att redogöra för hur lagen ska tillämpas, hur poliser på myndigheterna i sitt arbete använder sig av lagen och hur de upplever att lagen är att arbeta efter. Vi ville även undersöka om den har visat sig vara ett bra verktyg eller inte. Vi har i arbetet undersökt varför lagen kom till och hur man tidigare arbetade.

Hoppet är människans starkaste drivkraft och framtidsorienterat på ett positivt sätt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omständigheter och miljö. En människa som har en sjukdom av kronisk karaktär, kan känna lidande iolika former både fysiskt och psykiskt. Det är av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kämpa och våga sig in i en osäker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade på patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlättade sjuksköterskans möte med patienten.

Många företag bedriver idag en verksamhet som är ohållbar för miljön. Hög konsumtion av kol, olja och naturgaser har ökat utsläppen bland annat av koldioxid som i sin tur påverkat miljön negativt och ökat växthuseffekten. Samhället är medveten om de konsekvenser som uppstår i samband med den ohållbara tillväxten av företag som förorenar miljön. Det finns olika metoder och verktyg för att få en överblick över företagens arbete med miljön. Ett sätt är att företag upprättar hållbarhetsrapporter som ger intressenter information kring miljö- ekonomiska- och sociala aspekter.Detta leder till vårt syfte, vilket är att öka förståelsen för dem centrala mekanismerna inom hållbarhetsredovisning utifrån hållbarhetsspecialisters perspektiv.

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en allvarlig sjukdom som påverkar hela familjen. Den sjuke är ofta medveten om att hon skadar hela familjen men är oförmögen att rätta till det. Då orsaken till AN är okänd finns heller ingen konsensus om vilken behandling som är den rätta, men flertalet forskare anser att familjen har stor betydelse i behandlingen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysaföräldrars upplevelser av att ha ett barn med AN. Metoden* var en systematisk litteraturstudie.

I dagens samhälle är övervikt ett stort folkhälsoproblem och medför en risk för andra sjukdomar som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det finns många metoder för hur man ska angripa problemet, men svårigheterna ligger i att bli medveten om och övervinna de hinder som uppkommer i processen, både hos sjuksköterskor och hos patienter samt dem emellan. Syftet med studien var därför att belysa vilka hinder sjuksköterskor upplever för att nå fram till överviktiga patienter, samt vilka hinder patienter upplever i kampen mot övervikt. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie med material från totalt nio vetenskapliga artiklar. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades.

Bland det viktigaste vid en omorganisation är att kommunikationen fungerar väl. I en offentlig förvaltning finns det två led av ledning där kommunikationen måste fungera. Syftet med denna studie är att ge ökad förståelse för internkommunikationens påverkan på effektiviteten i förändringsprocessen och att visa på viktiga faktorer när det handlar om kommunikation vid omorganisation där det finns två led av ledning. Med effektivitet menas att förändringen genomförs snabbt och smidigt så att medarbetarna och de som verksamheten är till för inte far illa. Studien är en kvalitativ fallstudie med inifrånperspektiv i en kommun där forskaren själv varit aktör.Studien utgår från ett tolkande hermeneutiskt synsätt och forskningsstrategin är abduktiv.

Uppsatsens syfte är att analysera om Lunds kommun har en strategi för omsorgen av de äldre och i sådana fall ge den karaktäristik och jämföra den med andra kommuner. För att kunna karaktärisera strategin ska även en modell utvecklas.Arbetet bygger på en kvalitativ fallstudie som varit av semistrukturerad natur. En kvalitativ metod användes för att strategier i offentliga verksamheter ännu är ett relativt outforskat område och för att en kvalitativ metod ansågs kunna ge mer djup åt studien. Även mycket sekundär data har använts. De teorier, som ligger till grund för studien, har använts för att analysera strategin.

Att skada sig själv är ofta ett medel för att uthärda ett lidande och för personer med självskadebeteende kan mötet med vården också innebära stort lidande om denne bemöts på ett felaktigt sätt. Personals omvårdnadshandlingar kan både främja hälsa och orsaka lidande för patienten Omvårdnaden påverkas sannolikt också av personalens attityder gentemot personen. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjukvårdpersonals attityder till personer med självskadebeteende. Den utgick från två frågeställningar: vilka attityder har sjukvårdpersonal gentemot personer med självskadebeteende samt vilka faktorer som påverkar attityder. I litteraturstudien analyserades 16 vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna studie var att identifiera problem och behov som byggare i Sverige stöter på i sin vardag samt anordna en workshop där produktutveckling utifrån dessa behov diskuteras, samt hur denna information kan användas i produktutvecklingen. Studien grundar sig i teorier om innovation, behov och kvalitet, behovsidentifiering, innovationsspridning, produktlivscykel och metoden NABC: Need, Approach, Benefit, Competition. Grunden till arbetet är en föreställning att produktanvändare har behov som dem själva inte är medveten om. Genom att utgå från dessa omedvetna behov kan en bättre produkt utformas. Empatisk design (deltagande observation) användes för att kunna upptäcka outtalade behov samt skapa en god förståelse för byggarnas naturliga arbetsmiljö.

För att skapa möjligheter för elever att utveckla sitt språk samt sin läs- och skrivförmåga behöver de goda förebilder. Genom vår utbildning har vi tagit del av hur högläsning möjliggör för läraren att vara en läsande förebild och hur man genom att prata om ord, meningsbyggnad och det skrivna språket kan främja elevers språk-, läs- och skrivutveckling. I vår studie har vi undersökt högläsning som verksamhet i skolans första år genom att identifiera samband mellan vad, när och varför lärare läser högt. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi genom intervjuer av lärare erhållit den data som ligger till grund för vårt resultat. Av resultatet framkom tre samband mellan vad, när och varför lärare använder högläsning i verksamheten. De rådande sambanden har att göra med de olikheter som visar sig utifrån om högläsning används som integrerad del av undervisningen eller inte.

Under och efter flodvågskatastrofen i Asien 2004 stod det klart att det svenska beredskapsarbetet hade brister i både planering och förmåga. Skolverket fann år 2006 att det finns skolor där personalen inte är medveten om att en beredskapsplan finns, även om den generellt sågs som viktig. En genomförbar beredskapsplan är viktig för att personal ska ha mental beredskap inför en kris. Det råder brist på undersökningar om beredskapsplanering inom representativa institutioner. Av denna anledning har jag under 2011 genomfört en fallstudie av hur Bodens kommuns Barn ? och ungdoms förvaltning framställer en beredskapsplan.

Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur pedagogerna på fritidshem främjar barns sociala utveckling. I styrdokument och litteratur om fritidshemmets roll tas det upp hur arbete ska främja utveckling hos individer, men sällan hur det ser ut i verkligheten. Eftersom att fritidshemmetsverksamhet är grupporienterat är också verksamheten styrd utifrån bland annat antalet barn och personalgrupp. Därför blir det intressant att försöka förstå hur pedagoger jobbar för att främja alla individer och hur de ser på sin roll i att främja social utveckling. Litteraturen om grupprocesser och utveckling är många till antalet, men inte så många som berör fritidshemmet specifikt.