Syftet med denna studie är att undersöka hur sju pedagoger genom bemötande och interaktion kan få barnen att utvecklas i positiv riktning och behålla lusten att lära. I litteraturstudien har vi bl.a. belyst begrepp om hur hjärnan fungerar och vad neuropedagogik är. I neuropedagogiken arbetar man med att på ett aktivt och medvetet sätt stimulera människans kreativitet, tankeförmåga, kunnande och emotionella liv. I en kvalitativ undersökning beskriver sju informanter hur de med varierad undervisning kan få eleverna att använda alla sina sinnen och ge stimulans till båda hjärnhalvorna.

SammanfattningI enlighet med förskolans läroplan (Skolverket, 2010) ska förskolan lägga grunden för det livslånga lärandet. Ett lärande som ska främja barns utveckling samt ge barnen möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Arbetslagen ska aktivt diskutera begreppen kunskap och lärande.Syftet med denna undersökning var att se hur några utvalda förskollärare och förskolechefer som är verksamma inom förskolan ser på begreppen kunskap och lärande, med läroplanen som utgångspunkt. Vilken innebörd de intervjuade lägger i begreppen, hur de synliggör barnens läroprocesser och vilken roll de själva har för att hjälpa barnen i deras utveckling.Genom intervjuer har de intervjuade får dela med sig av sina erfarenheter, tankar och konkreta exempel. Grunden för att det ska ske ett lärande är att barnen är trygga, vilket samtliga intervjuade var ense om.

Denna uppsats undersöker lärares syn på hur det centrala kursplanemålet ?Eleven skall (?) kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk,? (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A på gymnasiet. Den undersöker också hur detta mål konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden är framförallt kvalitativ där vi intervjuar lärare både muntligt och med hjälp av en enkät. Vi gör också en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar.

Denna kvalitativa studie ger exempel på hur lässtrategianvändningen kommer till uttryck i två spanskklasser steg 3. Fokus läggs både på hur de två lärarna undervisar om lässtrategier och på användningen av dem bland eleverna. De frågeställningar som ligger till grund för undervisningen ärPå vilket sätt undervisar lärarna i två specifika spanskklasser om lässtrategier och hur påverkar deras tillvägagångssätt elevernas användning av desamma?Vilka lässtrategier använder eleverna i dessa två spanskklasser sig av?Finns det i dessa klasser skillnader på lässtrategianvändningen mellan högpresterande och lågpresterande elever? Hur ser dessa skillnader i så fall ut?I genomförandet av studien har lärarintervjuer, klassrumsobservationer och gruppsamtal med elever varit de metoder som använts. Studien pekar på att en medvetenhet om lässtrategier är viktig.

Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Syftet med studien var att beskriva hur skapande aktiviteter används som ett arbetsterapeutiskt medel för vuxna personer med psykisk ohälsa. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie. Litteratursökning genomfördes via ett flertal olika databaser, samt med sekudärsökning. Sökningen resulterade i nio utvalda artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats. Analys av data resulterade i fyra kategorier: att främja kommunikation och uttryckande av tankar och känslor, att stärka klientens synsätt och identitet, att förändra och bli delaktig i sitt dagliga liv, inledande intervention med klienten.

Distriktssköterskan ska bedriva hälsofrämjande arbete både på individ, grupp- och samhällsnivå. Hälsosamtalet kan vara en del av distriktssköterskans arbetsuppgift för att nå fram till patienten med hälsoinformation. Syftet med vår studie är att undersöka patientens erfarenheter av hälsosamtalet. Vi har använt oss av kvalitativ metod genom att intervjua sex patienter, som deltagit i planerade hälsosamtal på vårdcentral. Intervjuerna spelades in på band och texten skrevs ut ordagrant av författarna.

Två studenter vid Högskolan i Borås hade en dag fått nys om begreppet storytelling vilketverkade leva i ett bländande ljus av blomstrande ängar. Begreppet låg i startgroparna föratt erövra organisationsvärlden med dess fördelar och framgångsrecept. Dock hadestudenterna fått misstankar om de framgångsberikade texterna om storytelling. Något varpå tok, men vad det var för något visste de inte. Deras nyfikenhet fick dem att börja grävadjupare i sina misstankar och fann en gåta nog svår att lösa för en forskare.

År 1997 infördes nya bestämmelser i UtlL, för att den bättre skulle överensstämma med FN:s barnkonvention. En portalparagraf infördes som innebär att barnets bästa alltid ska sättas i främsta rummet i ärenden som rör barn. Bestämmelsen finns stadgad i 1 kap. 1 § UtlL. Ytterligare en bestämmelse som lagstadgades var 11 kap.

Idag behandlas flera patienter med läkemedelsbehandling vid hjärt- och kärlsjukdomar. Av alla ordinerade läkemedel, är hjärt- och kärlmediciner de allra vanligaste. Sjuksköterskan och läkaren har en central roll för att följsamheten ska bli god. Att finna vad det är som besvärar patienten vid läkemedelsbehandling är därför en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna påverka följsamheten. Litteraturstudiens syfte var att beskriva vad som påverkade patientens följsamhet vid läkemedelsbehandling av hjärt- och kärlsjukdomar.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva erfarna sjuksköterskors reflektioner om hur deuppnår ett gott bemötande av patienter. Studien hade en beskrivande design och genomfördes somen semistrukturerad intervjustudie. Sex erfarna sjuksköterskor verksamma inom somatiskavuxenvården intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet avdenna studie visar att sjuksköterskan vill skapa en öppen atmosfär.

ABSTRAKTBakgrund: Ett nytt organ är livräddande behandling för patienter med kroniska hjärt- eller leversjukdomar. För den som blir transplanterad innebär det en stor omställning i livet, från att ha varit kronisk sjuk till att leva med ett nytt organ. Efter en transplantation är målet att personen ska kunna återgå till ett normalt liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den transplanterades perspektiv på att leva med ett nytt organ. Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa studier granskats och analyserats med inspiration av innehållsanalys.

I DAG RÅDER ETT STORT OMVANDLINGSTRYCK på de före detta industriområdena längs inloppet till Stockholm och Mälarens stränder. Dessa platser utgör attraktiva tomter för bostadsbyggande och många områden har byggts om eller är under omvandling. Ett av dessa är Lövholmen vid Liljeholmen. Här finner man idag bland annat Beckers hundraåriga fabriksanläggning med avsevärda kultur- historiska värden. EXAMENSARBETET HAR LETT FRAM till ett planförslag som visar på hur en kommande förtätning av planområdet kan utformas. Förslaget grundas i inventerings- och analys-resultat samt på tidigare ställningstaganden från bland annat Stockholms stadsbyggnadskontor. PLANFÖRSLAGET INNEBÄR I STORA DRAG att områdets be-varandevärda bebyggelse utgör stommen och ny samtida bebyggelse införs i medveten kontrast.

Vård vid livets slutskede ska leda till en livskvalitet som är så bra som möjligt för den sjuka personen. Dennes önskemål och tankar ska ligga till grund för vården och därför är syftet med denna litteraturstudie att beskriva svårt sjuka personers upplevelser av att leva med vetskap om en nära förestående död. Sju vetenskapliga internationella artiklar, som svarade på syftet, granskades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Denna analys resulterade i sex kategorier: Att kämpa, hop-pas och vilja leva: Att livet förändrats och att vara medveten om att det är tid att gå: Att uppskatta vården och att vara tillsammans: Att ha tankar om döden och att ha svårt att förlika sig med sin livssituation: Att tron, förberedelser, kunskap och mening kan förbättra: Att acceptera och anpassa sig och uppskatta små saker. Resultatet visade att viljan att leva fanns kvar och de kände och var medvetna om att livet förändrats.

Bakgrund: Kvinnor som röker kan drabbas av minskad fertilitet och det kan ta längre tid för dem att bli gravida. Forskning visar att rökning i samband med graviditet bland annat kan leda till missfall, låg födelsevikt och plötslig spädbarnsdöd. En stor andel av dessa kvinnor är medvetna om riskerna rökning under graviditet kan medföra men trots det fortsätter de att röka. Om vårdgivaren är medveten om de bakomliggande faktorerna till kvinnornas rökbeteende kan hen erbjuda kvinnan en individanpassad omvårdnad. För att kunna erbjuda rätt vård är personcentrerad omvårdnad viktigt.