Sök:

Sökresultat:

1124 Uppsatser om Medveten övning - Sida 14 av 75

FörskollÀrarens bild av vÀrdegrundsarbetet och begreppet integritet

Syftet med studien var att fÄ ta del av förskollÀrarens syn pÄ vÀrdegrundsarbetet i förskolan, men Àven att skapa mig en blid av hur de upplever och tolkar begreppet integritet. Syftet var Àven att ta reda pÄ vilka faktorer som kan möjliggöra eller hindra förskollÀraren i arbetet med att visa respekt för barnets/mÀnniskans egenomrÄde. För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer samt att observera med videokamera. Det jag fann var att tvÄ av förskollÀrarna arbetade aktivt med att konkretisera vÀrdegrunden. Jag blev Àven medveten om de problem som kan uppstÄ i arbetet med de demokratiska vÀrdena och vikten av att förskolÀrarna fÄr stöd i detta arbete.

En medveten grupp om en kritiserad bransch : En receptionsstudie i snabbmatsbranschens CSR-kommunikation

Syfte och frÄgestÀllningar: Att undersöka vilka budskap om CSR som företag i en kritiserad bransch förmedlar i marknadskommunikation. Dessutom att fÄ indikationer pÄ hur denna kommunikation uppfattas av studenter som ingÄr en generation som Àr kritisk till marknadskommunikation och reklam. Metod och material: En textanalytisk del av ett antal reklamfilmer och annonser frÄn McDonald?s, Max och Burger King, detta utifrÄn retoriken. Fokusgruppsdiskussioner med ett antal studenter för att fÄ en bild av deras uppfattning av dessa reklamfilmer och annonser.

Detektion av Endosymbionter hos insekter via PCR, kloning och sekvensering 

                    Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lÀrande kring grundlÀggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och tvÄ matematikutvecklare. Vi anvÀnde oss av semistrukturerade frÄgor. Av resultaten framgÄr att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering dÀr barnen utmanas pÄ rÀtt nivÄ. Pedagogerna bÄde vÀcker intresse för matematik och tar tillvara pÄ barnens egna idéer. Det gör att barnens grundlÀggande taluppfattning stÀrks pÄ ett lustfyllt och meningsfullt sÀtt och barnen utvecklar lust att lÀra och tillit till sin egen förmÄga. Slutsatserna av undersökningen Àr att dialogen mellan pedagog och barn Àr mycket betydelsefull.

Sover Francesco Totti i pyjamas? : En uppsats om Sportbladets arbete med interaktion

Syftet med denna studie Àr att studera hur barn i Äldrarna tre till fem Är anvÀnder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhÄllningssÀtt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga vÄra perspektiv i detta Àmne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollÀrare anvÀndes som metoder för att undersöka detta utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att barn anvÀnder sig av en mÀngd olika strategier innan de fÄr tilltrÀde till leken samt att barn anvÀnder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer Àr mycket viktig.

Befolkning och bostÀder i harmoni? : KartlÀggning och demografisk analys av SödertÀlje kommuns bostadsplanering

KORTFATTAD SAMMANFATTNINGEn av de grundlÀggande faktorerna för kommunen i sin bostadsplanering Àr dess demografiska utveckling. Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga SödertÀlje kommuns nybyggnation av antalet bostÀder Ären 2000 till och med 2006 samt att utforska hur SödertÀlje kommuns bostadsplanering beaktar den demografiska utvecklingen. Jag svarar Àven pÄ frÄgan: Planerar kommunen för de som bor dÀr eller för dem de vill ska bo dÀr? I metoden för att nÄ syftet och svara pÄ frÄgestÀllningen har jag anvÀnt mig av kartor, diagram och textanalys. Mina huvudsakliga kÀllor Àr statistik insamlad genom Statistiska centralbyrÄn och kommunen samt dokument som rör kommunens bostadsplanering.

Ett tvehövdad monster : TvÄ kvinnoportrÀtt ur Grand final i skojarbranschen

I en hermeneutisk metod analyseras Kerstin Ekmans Grand final i skojarbranschen (2011) med syftet att portrÀttera och analysera protagonisterna, Lillemor och Babba, i förhÄllande till identitet som kvinna och författare. I diskussionen urtolkas en möjlig medveten intention med verket, som rör sÄvÀl genus och feminism som identitetsskapande. De bÄda protagonisterna utgör ett gemensamt författarskap, dÀr deras personligheter smÀlter samman. Det Àr uppenbart att Lillemor, i flera anseenden, agerar Babbas ansikte utÄt och att Babba fungerar som Lillemors kreativa begÄvning. Ur ett feministiskt perspektiv pÄverkas deras förhÄllande av ett misogynt tillstÄnd, som samtidigt Àr oundvikligt för att nÄ framgÄng.

Tidiga lÀsare ? Bakomliggande faktorer

Alla barn har rÀtt att lyckas med sin lÀs- och skrivinlÀrning. Syftet med studien Àr att undersöka om tidig medveten trÀning ger mÄnga tidiga lÀsare och dÀrmed undviker onödiga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Den empiriska delen av uppsatsen har genomförts i tvÄ kommuner. Studien bestÄr dels av en kvantitativ enkÀtundersökning vars syfte var att spÄra skolor med mÄnga tidiga lÀsare och dels av en kvalitativ intervjustudie, i syfte att undersöka bakomliggande faktorer till grupper med mÄnga tidiga lÀsare. Respondenterna bestÄr av Ätta lÀrare verksamma i sex förskolegrupper i tvÄ kommuner i södra Sverige.Studien visar vad gÀller de undersökta skolorna att metodisk trÀning ger bra resultat, men ocksÄ att bakomliggande sociala faktorer har betydelse.

Andra vÀrldskriget och Sveriges roll i kriget : en studie av gymnasieböcker i historia mellan 1950 och 2000,

Denna uppsats handlar om svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet och deras framstÀllningar av Andra vÀrldskriget och Sveriges roll under kriget, i frÄga om Sveriges syn pÄ den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrÄgan. Undersökningsperioden Àr mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo lÀroböcker. I uppsatsen undersöks Àven huruvida framstÀllningarna i lÀroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. GenomgÄngen visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i lÀroböckerna. Resultaten visar ocksÄ att Sveriges roll i Andra vÀrldskriget kortfattat nÀmns eller helt utelÀmnas.

Hinder för kunskapsdelning : Att skapa förutsÀttningar för mer effektiv kunskapsdelning genom reducering av hinder

För kunskapsintensiva företag Àr det viktigt att arbeta aktivt med kunskap, kunskapsdelning och Knowledge Management (KM) för att vara konkurrenskraftiga pÄ dagens förÀnderliga marknad. Vi har i denna studie fokuserat pÄ existerande hinder för kunskapsdelning, anvÀndning av IT som stöd och hur motivation, belöning och bestraffning pÄverkar kunskapsdelningen. Hinder inom KM minskar effektiviteten av hur ny kunskap skapas, lagras och delas, vilket dÀrför mÄste tas hÀnsyn till och helst minskas eller undanröjas för att uppnÄ högsta möjliga vÀrde för organisationen. För att företag ska fÄ största möjliga vÀrde av sitt KM-arbete, Àr det viktigt att det blir en naturlig del av de anstÀlldas vardag. DÀrför Àr det viktigt att skapa en inre lÄngsiktig motivation genom till exempel utbildning, belöning och arbetslivsförutsÀttningar.UtifrÄn problemdiskussionen ovan stÀller vi oss frÄgorna ?vilka hinder finns??, ?hur anvÀnds befintlig IT som stöd?? och ?vilken pÄverkan har motivation, belöning och bestraffning pÄ kunskapsdelning??.

Utomhuspedagogik spelar roll. Vad, varför, hur? : En studie om utomhuspedagogikens roll i undervisningen ur ett didaktiskt perspektiv

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med kunskap om vilken rollutomhuspedagogik kan ha i undervisning i grundskolans tidigare Är. Jagundersöker vad utomhuspedagogik innebÀr ur ett didaktiskt perspektiv.Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, tar jag reda pÄ hur lÀrareuppfattar att de anvÀnder sig av utomhusmiljön i undervisningen.Jag kommer fram till att utomhuspedagogik erbjuder unika möjligheter inomdidaktikens olika omrÄden och har förmÄga att göra en helhet av de olikadidaktiska frÄgorna, vad, hur och varför. LÀrarna motiverar utomhusvistelsegenom att referera till hur barn lÀr sig, snarare Àn vad som ska lÀras ut.Resultatet visar ett fokus pÄ skogsupplevelser, vilket begrÀnsarutomhuspedagogikens möjligheter till varierade autentiska utgÄngspunkter.Genom att vara medveten om utomhuspedagogikens didaktiska syfte tasdess potential till vara..

Tidiga lÀsare ? Bakomliggande faktorer

Alla barn har rÀtt att lyckas med sin lÀs- och skrivinlÀrning. Syftet med studien Àr att undersöka om tidig medveten trÀning ger mÄnga tidiga lÀsare och dÀrmed undviker onödiga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Den empiriska delen av uppsatsen har genomförts i tvÄ kommuner. Studien bestÄr dels av en kvantitativ enkÀtundersökning vars syfte var att spÄra skolor med mÄnga tidiga lÀsare och dels av en kvalitativ intervjustudie, i syfte att undersöka bakomliggande faktorer till grupper med mÄnga tidiga lÀsare. Respondenterna bestÄr av Ätta lÀrare verksamma i sex förskolegrupper i tvÄ kommuner i södra Sverige. Studien visar vad gÀller de undersökta skolorna att metodisk trÀning ger bra resultat, men ocksÄ att bakomliggande sociala faktorer har betydelse.

Teknikens pÄverkan pÄ taktiken : en teoriprövande fallstudie

Uppsatsens syfte Àr att granska en generell teori som har sin grund i teknikutvecklingens pÄverkan av taktikutveckling. En fallstudie hÀmtad frÄn flygvapnet kommer som följd att pröva teorin. Fallstudien baserar sig pÄ införandet av JA37 Viggen, med en jÀmförelse frÄn dess föregÄngare J35F Draken.Studiens resultat visar hur teoribildningen genomgÄtt prövningar för att slutligen leda fram till en verifiering och omarbetning av de tre faktorer som beskriver teorin. Den inledande faktorn, som skildrar hur ett större tekniskt system krÀvs för taktikutveckling, stÀrktes. Den andra faktorn som beskriver att ett planerat taktiskt ramverk behövs för taktikutveckling, försvagades.

Vad krÀvs för att bli en framgÄngsrik förhandlare? : Strategi, teknik, taktik, kommunikation och psykologi

Syftet med studien Àr att finna de nycklar man behöver för att lyckas i affÀrsförhandlingar.Vi har i denna studie anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och förfarandet utfördes pÄ sÄ sÀtt att vi först införskaffade teoretiskt underlag och dÀrefter genomförde intervjuer till empirin. Vi valde att intervjua personer till empiridelen med lÄng erfarenhet av Àmnet förhandling och som Àr eller har varit verksamma som chef eller motsvarande i arbetslivet. UtifrÄn underlaget har vi sedan gjort egna reflektioner.Det visade sig att samarbete och partnerskap var viktiga inslag för att lyckas med framgÄngsrik förhandling och för att uppnÄ detta sÄ behövdes en god kommunikation mellan parterna och Àven en ömsesidig respekt. Detaljer som visade sig ha stor betydelse under förhandlingen var följande; att kunna lyssna, vara Àrlig, förstÄ sig pÄ motparten,Vvara vÀl förberedd, agera professionellt och vara vÀl medveten om vilka signaler den egna kroppen sÀnder ut..

TaltrÀning i gymnasieskolan : en studie av nÄgra lÀrares undervisning i retorik och muntlig framstÀllning

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om det bedrivs nÄgon medveten trÀning i muntlig framstÀllning i Àmnet svenska pÄ gymnasiet. Vilken attityd och instÀllning har lÀrarna till muntlig framstÀllning och retorik och i vilken omfattning ingÄr det i de olika kurserna? Vidare studeras i vilken mÄn lÀrarna upplever att eleverna behöver stöd och hjÀlp i sin utveckling till offentliga talare.Undersökningen bestÄr av enkÀt och intervjuer. Resultaten visar att flera lÀrare bedriver ett engagerat och medvetet arbete med systematatisk taltrÀning. Arbetet med detta omfattar i de flesta fall 30% eller mer av kurstiden.

Ett andra förstasprÄk : En adopterad flickas sprÄkbytesprocess

Den hÀr studien undersöker en sprÄkbytesprocess hos en 4-Ärig adopterad flicka nÄgra mÄnader efter flytten till Sverige. Studien fokuserar pÄ vilka strategier barnet anvÀnder för att kommunicera. De undersökta strategierna utgÄr frÄn de Geers forskning (1992), dÀr kommunikationsstrategier och inlÀrningsstrategier samt sociala strategier behandlas. Med utgÄngspunkt i resultatet diskuteras hur barnets sprÄk kan relateras till modersmÄl eller förstasprÄk respektive andrasprÄk.Vid sex tillfÀllen har barnets spontana kommunikation observerats och spelats in med hjÀlp av videokamera. DÀrefter har detta material transkriberats och analyserats.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->