Detta examensarbete har sitt fokus pÄ förskolebarnens lek och dess olika former med handdockan. Syftet med denna studie var att undersöka hur barnen intregerar med handdockan och hur de anvÀnder dem som medierande redskap. Undersökningen var utförd som en observationsstudie av barnen pÄ en förskola i Äldern 3-5 Är.De resultat som framkommit pekar pÄ att en handdockas nÀrvaro i barnens lek kan te sig pÄ skilda sÀtt. Barns möte med handdockan kan bÄde inspirerea, utmana och försvÄra leken. De lekformer som synliggjorts i denna studie visade att imitation och transformation stod i centrum.

UtgÄngspunkten i denna studie har tagits ur ledares syn pÄ validering. Det har skapats en förstÄelse kring hur validering anvÀnds och vilka erfarenheter det finns kring begreppet. Med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer utfrÄgades sju personer i ledande befattning, vilket gav empirisk grund till arbetet. Det hermeneutiska perspektivet var utgÄngspunkt för arbetet. Vid tolkning av empirin anvÀndes den tematiska analysen som hjÀlpte till att strukturera den fakta som inhÀmtats genom att empirin kunde delas upp i tre grupper.Konstaterandet har gjorts att validering och informellt lÀrande hör ihop.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut pÄ den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utstrÀckning kön representeras pÄ ett jÀmstÀllt sÀtt inom utstÀllningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhÄller sig till externt jÀmstÀlldhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvÀgagÄngssÀtt. Officiella dokument frÄn varje organisation undersöks för att förstÄ hur de formellt förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram frÄn de tvÄ senaste Ärens utstÀllningsarkiv.

Bakgrund och problemdiskussion:Kritiken mot den traditionella ekonomistyrningen tog sin fart i början av 1980-talet. Idagtalas det allt mer om ett externt fokus. Flertalet författare argumenterar för vikten av attvara ett marknadsorienterat företag som förstÄr sin omgivning och anpassar sinekonomistyrning dÀrefter. Författarna har samlat dessa vikiga externa faktorer underbegreppet marknadsbetingelser. Det omfattar faktorer inom omvÀrld, kund och konkurrent.UtifrÄn denna diskussion har nedanstÄende problemformulering vuxit fram:? Vilken Àr relationen mellan marknadsbetingelser och ekonomistyrningensutformning och anvÀndning?Syfte:Syftet med studien Àr att kartlÀgga och identifiera företagens marknadsbetingelser inomomrÄdena kund, konkurrent och omvÀrld för att dÀrefter förklara dess koppling i form avutformning och anvÀndning till ekonomistyrningen.AvgrÀnsningar: Studiens utgÄngspunkt har avgrÀnsats till företag inom spelbranschen.Författarna har lovat att inte uppge namnet pÄ studerade företag enligt deras egnaönskemÄl.Metod: Författarna har haft en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer förinsamling av empirisk data.

Syftet med uppsatsen har varit att sprida ljus över historielÀrarnas relation till lÀroplaner och kursplaner över tid. Undersökningen har riktat in sig pÄ att undersöka huruvida historielÀrarna medvetet eller omedvetet Àr villiga att förÀndra sig sjÀlv, sitt arbetssÀtt och sin yrkesperson nÀr nya direktiv kommer uppifrÄn i form av nya lÀroplaner och kursplaner. Undersökningen baseras pÄ fem olika djupintervjuer med historielÀrare som arbetat sedan som senast Är 1979 och dÀrmed upplevt minst tvÄ olika lÀroplaner med tillhörande kursplaner. Totalt ingick i undersökningen lÀroplanerna frÄn Är 1965 och de tvÄ efterföljande lÀroplanerna vilka utkommit 1970 och 1994.Resultatet av undersökningen blev att lÀrarna Àr positiva inför styrdokumenten och att de bör finnas och anvÀndas men de sÀger samtidigt att det Àr upp till var och en att ta till sig delar som man personligen kan stÄ för. LÀrarna kunde uppvisa att de mÀrkt av skillnader mellan de olika lÀroplanerna och kursplanerna samt ge sÄvÀl positiva som negativa omdömen om samtliga av dem.

Bakgrund:    Ekonomistyrningen omfattar planering och uppföljning av ekonomiska mÄl och mÄtt, samt pÄverkan pÄ en verksamhet och dess personal genom beslut och handling. Styrmedel behövs för att fullgöra ekonomistyrningens funktioner och uppnÄ företagets uppsatta mÄl. Budget Àr ett av de vanligaste styrsystemen inom de formella styrmedlen. I dagslÀget Àr debatten om budgetering intensiv och det rÄder oenigheter om budgeten i sjÀlva verket Àr ett bra verktyg eller ett onödig ont. Syfte:     Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse budgeten har som styrmedel i det valda fallföretaget. Vidare vill vi ta reda pÄ om de driftsansvariga pÄ Burger King upplever budgeten som ett stöd eller en belastning. Metod:   En kvalitativ undersökningsmetodik och ett deduktivt angreppssÀtt har anvÀnts i  uppsatsen.

Bakgrunden till den hĂ€r studien Ă€r dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder pĂ„ att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassrĂ„d i gymnasiet, och dels pĂ„ att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) frĂ„n 1990-talet och framĂ„t till Ă„r 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgĂ„r det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gĂ€ller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt gĂ„r till vĂ€ga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen frĂ„ga. Forskning visar att mĂ„nga skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist pĂ„ medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lĂ€rare inte förstĂ„r vare sig mĂ„l eller kriterier utan tolkar dem sjĂ€lvsvĂ„dligt.Den hĂ€r d-uppsatsen har en tvĂ€rvetenskaplig ansats som utgĂ„r frĂ„n tre deliberativa teorier frĂ„n olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, JĂŒrgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik.

Bakgrund: Buller Àr benÀmningen pÄ icke önskvÀrda ljud och blir skadliga nÀr ljudnivÄerna blir tillrÀckligt höga. Effekterna av bullerexponering Àr mÄnga. Höga ljudnivÄer förekommer bl.a. inom förskolor. Trots att detta Àr allmÀnt kÀnt saknas det en del forskning kring hur just förskolepersonal upplever och pÄverkas av den höga ljudnivÄn pÄ arbetet.

Bakgrund: Utvecklingen mot bredare utbud av produkter med allt kortare livslÀngd har bidragit till nya sÀtt att agera hos företagen, exempelvis Àr det för mÄnga företag viktigt att snabbt nÄ ut pÄ marknaden. En följd av detta Àr att det blivit vanligare att företag samarbetar i en interorganisatorisk relation för att sÀkra resurstillgÄngen vilket lett till ett ökat behov av kontroll och styrning av relationen. Inom branscher, dÀr det traditionellt sett finns ett stort inslag av konkurrens och dÀr de varor som utbyts inte Àr sÀrskilt komplexa, har relationer inte haft nÄgot större inslag av styrning. Detaljhandeln, som fÄr anses motsvara ett sÄdant omrÄde, blir allt mer koncentrerad till ett litet antal, men större aktörer vilket visar pÄ att det stora inslag av konkurrens sakta men sÀkert minskar. DÀrför anser vi att en undersökning kring styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln Àr intressant och relevant att genomföra.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera ett nytt styrsystems konsekvenser för en organisation, med avseende pÄ förÀndringar i roller. Mer explicit uttryckt avses att utröna om förÀndringar i det formella styrsystemet medför förÀndringar i roller hos de i organisationen ingÄende aktörerna, och vilka dessa rollförÀndringar i sÄ fall Àr. Metod:Studien har genomförts som en kvalitativ fallstudie. DÄ vikt lagts vid vÀrderingar och Äsikter ansÄgs det lÀmpligt att frÀmst samla in material genom semistrukturerade intervjuer med personer pÄ olika hierarkiska nivÄer, det vill sÀga i kommunledningen, pÄ nÀmndsnivÄ och pÄ förvaltningschefsnivÄ. Teori:Det empiriska materialet belyses genom olika teorier och diskussioner.

Med beslutsprocess avses hela raden av handlingar eller övervÀganden vilka leder fram till att ett beslut fattas eller verkstÀlls. En förstÄelse för beslut krÀver sÄledes en förstÄelse för beslutsprocessen, det vill sÀga processen att samla in och bearbeta information, vÀlja mellan alternativ och verkstÀlla beslut. Denna uppsats behandlar informationsanvÀndning vid beslutsfattande. Syftet var att skapa en djupare förstÄelse för hur beslutsfattare inom ett företag gÄr tillvÀga för att fatta beslut. Detta genom att identifiera viktiga typer av information som beslutsfattarna anvÀnder sig av vid beslutsfattande samt anvÀndningen och betydelsen av olika informationskÀllor.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ligger till grund för nÄgra gymnasielÀrares bedömning och betygssÀttning i Àmnet Naturkunskap samt vilken uppfattning lÀrarna har om elevernas medvetenhet om dessa grunder. I arbetet ges en översikt av föreskrifter i lÀroplaner och kursplaner samt resultat av sÄvÀl svensk som internationell forskning. Tidigare undersökningar har visat pÄ att elever betygssÀtts efter kriterier utöver styrdokumenten, vanligtvis egenskaper hos eleverna. Denna kvalitativa studie Àr baserad pÄ intervjuer av nio verksamma lÀrare pÄ olika enheter och program inom en och samma gymnasieskola i en kommun i norra Sverige. VÄrt resultat har beaktat ett vidare perspektiv jÀmfört med tidigare undersökningar, dÀr Àven lÀrarnas uppfattning om processen kring bedömning och betygssÀttning visade sig ha betydelse för elevens betyg.

Sedan en tid tillbaka har det uppmÀrksammats att flera svenska kommuner stÀller högre krav pÄ byggnadsverks tekniska egenskaper Àn Boverket nÀr de tecknar markanvisningsavtal, det vill sÀga, genomförandeavtal för markexploatering av kommunalÀgd mark. Detta torde i princip vara tillÄtet dÄ kommunerna i dessa fall agerar som markÀgare och inte som myndighet, men dÀremot Àr det inte möjligt att stÀlla sÄdana krav vid exploatering av privatÀgd mark enligt nuvarande lagstiftning. Trots detta har det framkommit mÄnga pÄstÄenden om att sÄdana krav, sÄ kallade sÀrkrav, likvÀl förekommer och att dessa orsakar stora merkostnader för byggherrar. Huruvida detta stÀmmer har dock inte kontrollerats och det har fram tills nu inte funnits nÄgon tydlig bild av vilka krav olika kommuner egentligen stÀller. Denna uppsats Àr avsedd att undersöka den faktiska förekomsten av sÀrkrav i bostadsprojekt genom att granska de exploateringsavtal och planhandlingar m.m.

Ambitionen med denna uppsats Àr att försöka identifiera huruvidamanövertÀnkandet Àr tillÀmpbart i modern krishantering. FrÄgans aktualitet harökat i takt med Sveriges ökade internationella ambition. FrÄgan aktualiserasytterligare med det faktum att den svenska MilitÀr Strategiska Doktrinen frÄn 2002anger;?För att nÄ största möjliga effekt, givet vÄra resurser och vÀrderingar, skallmanövertÀnkandet utgöra grunden för försvarsmaktens agerande i alla militÀraoperationer, men ocksÄ tillÀmpas flexibelt av varje individ i varje situation?För att försöka utreda i vilken omfattning ovanstÄende inriktning Àr relevant hartvÄ stycken fallstudier genomförts. Ur dessa tvÄ fallstudier har jag försökt attidentifiera de faktiska förutsÀttningarna för att agera enligt manöverteorin.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 1 respektive 3 beskriver och motiverar sitt arbete med sprÄkutveckling och lÀsförstÄelse tillsammans med höglÀsning. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur beskriver och motiverar lÀrare sitt arbete med höglÀsning?Vilka arbetssÀtt anvÀnds för att förstÀrka höglÀsningens effekt pÄ elevernas sprÄkutveckling?Hur arbetar lÀrare sÄ att elevernas lÀsförstÄelse gynnas tillsammans med höglÀsningen?Skiljer sig det aktiva arbetet med höglÀsning Ät mellan Ärskurs 1 och Ärskurs 3 i just de hÀr skolorna? I sÄ fall hur?Studien gjordes med hjÀlp av en enkÀt som har besvarats av 50 lÀrare och intervjuer med fem lÀrare som arbetar i Ärskurs 1 och Ärskurs 3. Studien utgÄr fyra teorianknytningar och dessa Àr Lev Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv, Vygotskijs teori "Zone of proximal development", Aidan Chambers teori om boksamtal och Barbro Westlunds teori om lÀsstrategier. Resultatet av studien visar att lÀrarna beskriver höglÀsning som ett positiv arbetssÀtt som utvecklar elevernas sprÄkkunskaper och lÀsförstÄelse.