Den formella lĂ€s- och skrivundervisningen i Sverige inleds i Ă„rskurs 1. Hur lĂ€s- och skrivundervisning bedrivs kan skilja sig Ă„t mellan olika klasser. Trageton (2005) har utvecklat en lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod dĂ€r inlĂ€rningen sker via dator.Syftet med föreliggande studie var att undersöka och utvĂ€rdera hur ett antal lĂ€s-, skriv- och sprĂ„kförmĂ„gor pĂ„verkas av Tragetons lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod via dator jĂ€mfört med traditionell lĂ€s- och skrivinlĂ€rning.I studien deltog totalt 26 elever i Ă„rskurs 1 pĂ„ en skola i Östergötland. Datorklassen utgjordes av 13 elever i en klass med lĂ€s- och skrivinlĂ€rning via dator. Kontrollgruppen utgjordes av 13 elever i en klass med traditionellt lĂ€s- och skrivinlĂ€rningssĂ€tt.

Eftersom mÀnniskor anvÀnder stereotyper som tumregler i sociala situationer, Àr det möjligt att de förekommer i rÀttsprocessen nÀr bedömningar görs. Forskning har funnit bedömningsskillnader relaterade till gÀrningspersonens utseendemÀssiga karaktÀristika. Syftet med studien var att undersöka om gÀrningspersonens kön, attraktivitet och Älder pÄverkar graden av klandervÀrdhet och lÀngd pÄ fÀngelsestraff samt om de pÄverkar motiveringarna till fÀngelsestraffets lÀngd. UtifrÄn en fallbeskrivning om ett drÄp med varierad ansiktsbild pÄ gÀrningspersonen fick 192 deltagare svara pÄ frÄgor om klandervÀrdhet och straff. Resultaten visade att mÀnnen tilldelades ett lÀngre fÀngelsestraff Àn kvinnorna.

Denna rapport syftar till att utreda vilka hinder och problem som finns i samarbetet mellan studenter, nÀringsliv och universitet samt om bristande ekonomistyrning Àr en kritiskt begrÀnsande faktor för detta. Bakgrunden Àr tecken pÄ att elektronikbranschen i Norr- och VÀsterbottenregionen inom kort riskerar att lida brist pÄ adekvat kompetens och dÀrför har behov av att arbeta mot studenter och universitet för att pÄ sikt, bygga en stadig bas för rekrytering. En fallstudie har genomförts mot en samarbetsorganisation för elektronikföretagen i regionen och nÄgra av dess anslutna företag. Arbetsmetoden har varit kvalitativ och intervjuer har genomförts med personer i ledande befattningar. Resultaten innefattar att ekonomistyrningen generellt Àr relativt outvecklad i företagen.

Bakgrund: Teknikkonsultbranschen Àr idag en mÄngmiljardindustri, men trots det finns det en brist i forskningen inom omrÄdet. Vidare medför ingenjörsbristen i Sverige att det Àr kamp om ingenjörerna. Teknikkonsulter utför sitt arbete för företag som inte Àr deras arbetsgivare, vilket vÀcker frÄgor om hur teknikkonsultföretagen kan agera för att konsulterna ska kÀnna motivation och lojalitet till arbetsgivaren.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vad teknikkonsultföretag kan arbeta med för att teknikkonsulterna ska vara företaget lojala samt vara motiverade att prestera i sitt arbete.Genomförande: Elva teknikkonsulter pÄ Ätta olika teknikkonsultföretag har intervjuats.Resultat: Uppdragets natur, utveckling av kompetenser och fÀrdigheter samt belöningssystem vars utfall Àr pÄverkbart Àr viktiga motivationsfaktorer för teknikkonsulter. Vidare pÄverkas konsulternas lojalitet av det psykologiska kontraktet, vilket bestÄr av nÀmnda motivationsfaktorer samt hygienfaktorerna lön, formella kurser och belöningssystem vars utfall ej kan pÄverkas samt företagets vÀrderingar och gemensamma aktiviteter..

Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

Kapitalanskaffningen Àr central för entreprenörskap och för detta Àr entreprenörer ofta hÀnvisade till riskkapitalister. DÄ ingen tidigare har studerat helheten av vad som fÄr riskkapitalister att investera gör detta vÄr studie till ett unikt bidrag. Tidigare forskning saknar Àven kopplingen mellan vad riskkapitalister efterfrÄgar och hur de definierar entreprenörskap. Syftet har varit att undersöka vad riskkapitalisternas investeringsbeslut grundar sig pÄ och vad, kopplat till individen, som kan fÄ dem att investera. Studien svarar Àven pÄ hur riskapitalisterna definierar entreprenörskap och redogör kortfattat för vad de anser att skolan kan göra för att öka antalet entreprenörer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka styrkor och svagheter ett undersökt företag inom verkstadsindustrin lönesystem har för att sedan anvÀnda denna vetskap som utgÄngspunkt för ett nytt lönesystem. Tyngdpunkten Àr att precisera vilka kriterier som bör vara till grund för lönen för att nÄ företagens mÄl. UtifrÄn teorin sammanstÀlls en modell som agerar som bedömningsgrund för de olika lönekriterierna som anvÀnds för företaget.Modellen och intervjuer visar att företagets lönesystem har tvÄ typer av brister i form av utformningsbrister och processbrister. Bristerna i lönesystemets utformning relaterar till dess knappa omfattning dÄ enbart breddkompetens belönas. Felen i lönesystemets process hÀrrörs ifrÄn dÄlig kontroll av medarbetarnas faktiska kompetenser och en dÄlig uppföljning av regler.

Att en individ har den rÀtta formella, sociala och emotionella kompetensen Àr nÄgot som lÀnge efterfrÄgats och ses idag som sjÀlvklart. Men det rÀcker inte lÀngre. En ny typ av kompetens har blivit allt mer efterfrÄgad pÄ arbetsmarknaden, vilket kallas estetisk kompetens. Med den estetiska kompetensen menas "looking good, sounding right", det vill sÀga att arbetstagarnas röst och utseende ska vara rÀtt för just det företaget de jobbar pÄ. Det handlar inte om att vara ful eller snygg, utan att se rÀtt ut.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur medvetna studenter Àr om att det förekommer estetiska krav i arbetslivet, om de anpassar sig efter dem och vilka upplevelser de har av dem.

Falska minnen förklaras teoretiskt med bl.a. implicita associationer, och svÄrigheter att skilja mellan faktiska eller pÄstÄdda kÀllor. I denna studie undersöktes huruvida positivt respektive negativt innehÄll i en berÀttelse pÄverkar uppkomsten av falska minnen, enligt DRM-paradigmet. Deltagarna för studien (30 förskolebarn i Äldrarna 3-6 Är) delades in i tvÄ grupper dÀr ena gruppen hörde en positiv version av berÀttelsen, och andra gruppen en negativ version. Deltagarna genomgick sedan tre minnestest med cirka en veckas mellanrum, dÀr de svarade pÄ allmÀnna frÄgor om berÀttelsen, genomgick igenkÀnningstest med bilder, samt svarade pÄ tvÄ suggestiva frÄgor.

Tidigare studier har pÄvisat att kvalitetshotande beteende existerar inom the Big Four. Andra studier har Àven pÄvisat att revisioner hÄller lÀgre kvalitet inom mindre revisionsbyrÄer jÀmfört med större, dock har endast ett fÄtal forskat om kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyrÄer. Denna studie utreder ifall det gÄr att pÄvisa ett kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyrÄer och, om sÄ, pÄ vilket sÀtt detta skiljer sig mot större revisionsbyrÄer. För att undersöka om detta beteende finns har en jÀmförande studie genomförts med Sweeney & Pierce (2004b; 2005). Det empiriska materialet har inhÀmtats frÄn sju mindre revisionsbyrÄer, dÀr fyra partners och tre revisorer intervjuats.

Antalet asylsökande ensamkommande barn har ökat kraftigt de senaste Ären och kommer enligt prognosen för 2015 att fortsÀtta öka. Majoriteten av dem placeras pÄ ett HVB, hem för vÄrd eller boende. Syftet med denna studie var att undersöka hur ensamkommande barn upplevt vistelsen pÄ ett HVB-hem, med fokus pÄ betydelsen av deras relationer till personal och andra boende. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre ensamkommande barn med erfarenhet av att bo pÄ ett HVB-hem. Intervjumaterialet bearbetades med hjÀlp av en fenomenologisk analysmetod.

Studien genomfördes under vintern 2012 med syfte att ta reda pĂ„ hur personer med fysisk funktionsnedsĂ€ttning upplever och uppfattar bemötandet i vĂ„rden samt hur bemötandet kan förbĂ€ttras. Personer med funktionsnedsĂ€ttning Ă€r en stor grupp inom vĂ„rden och det Ă€r dĂ€rför av största vikt att ta deras upplevelser tas pĂ„ allvar. Narrativa intervjuer med sex personer, i Ă„ldern 18-54 Ă„r, lĂ„g till grund för datamaterialet. Materialet analyserades sedan med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). De slutgiltiga kategorierna blev Positiva upplevelser med sju underkategorier, Negativa upplevelser med 13 underkategorier och ÖnskvĂ€rt bemötande med tvĂ„ underkategorier som i sin tur delades in i tre underkategorier var.

Studien beskriver rangordningar utefter individers personliga preferenser. Syftet Ă€r att jĂ€mföra kommunens fördelning av bidrag till de utvalda evenemangen Örebro kommun erbjuder. Denna fördelning ska jĂ€mföras mot den rangordning gjorda av de utvalda intressegrupperna gĂ€llande evenemangen. En inbördes jĂ€mförelse mellan intressegrupperna angĂ„ende individernas personliga preferenser och rangordning samt en inbördes jĂ€mförelse mellan könen kommer Ă€ven att göras. Dessa jĂ€mförelser sker med hjĂ€lp av ?2-test.

I juli 2006 utbröt krig mellan Israel och Hizbollah i södra Libanon. Erfarenheterna frÄn historien visade pÄ att Israel borde kunna gÄ segrande ur kriget, men utgÄngen blev en annan. Hizbollah nÄdde framgÄng och Israel misslyckades med sin militÀra kampanj trots övertag i luften och i militÀra resurser.För att förstÄ hur Hizbollah nÄdde framgÄng i kriget utifrÄn militÀrteoretiskt perspektiv sÄ har denna uppsats till syfte att analysera det faktiska agerandet genom tre av krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskning, handlingsfrihet och doktrinen ?Hizbollahs 13 punkter för krigföring? genom krigföringens samtliga sju grundprinciper.Analysens resultat visar pÄ att genom sitt agerande sÄ uppnÄdde Hizbollah krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskningž handlingsfrihet och i sin doktrin finns samtliga sju av krigföringens grundprinciper representerade. Dessa visar att Hizbollahs framgÄng i kriget kan vara ett resultat av att de planerat och agerat efter krigföringens grundprinciper..

The Swedish dairy sector is facing several challenges the coming years. One big challenge is how they will secure the access of their raw material milk in the future. The number of milk producers has decreased for an extended period of time, but was for a long time partly compensated by an increased productivity among the remaining milk producers. From year 2000 that trend was broken and also the quantity of milk produced started to fall quickly. Milko is a dairy company with members from Dalsland in the south to JĂ€mtland in the north. During the first seven moths 2007, their number of members decreased by almost a fourth, from 1 272 to 974.