AnhörigvÄrdare Àr en grupp som varit förbisedd genom historien men som bör uppmÀrksammas inom politiken och omsorgssektorn. De utför ett osynligt och oavlönat arbete och saknar ibland stöd och förstÄelse frÄn den formella vÄrdapparaten. Syfte: Det övergripande syftet med litteraturstudien var att undersöka erfarenheter hos Àldre som vÄrdar sin partner i hemmet utifrÄn ett genusperspektiv. Metod: Litteraturstudien har genomförts under vÀgledning av Fribergs (2006) metodavsnitt om att göra en litteraturöversikt. Som teoretisk referensram har ett genusperspektiv anlagts.

Syftet med denna studie Àr att bidra med ökad kunskap om kompetensförsörjningsprocessen inom ÀldrevÄrden. Fokus ligger pÄ delarna som handlar om att attrahera, utveckla och behÄlla personal. VÄr avsikt Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar dessa delar samt om det finns nÄgon skillnad mellan de undersökta enheterna. Empirin samlades in genom en enkÀt som delades ut till undersköterskor och vÄrdbitrÀden pÄ tvÄ hemtjÀnstenheter och ett Àldreboende i en medelstor svensk kommun.Resultaten visar att en önskan att fÄ arbeta med mÀnniskor Àr den frÀmsta anledningen till att söka sig till ÀldrevÄrden. Vi fann dock att en bra lön inte Àr nÄgon stor anledning till att söka sig dit.

Syftet med studien var att beskriva och förstÄ kvinnor med lÄngvarig smÀrtproblematiks erfarenheter av hur de förÀndrat sina aktiviteter. Undersökningsgruppen bestod av 12 kvinnor i Äldrarna 30 till 62 Är. 4 fokusgruppsintervjuer genomfördes. Intervjuutskrifterna analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Dataanalysen resulterade i tre kategorier: Att hitta nya vÀgar för att utföra aktiviteter, Hantering av en förÀndrad situation samt Planering och prioritering av vardagen.

I och med info?randet av International Accounting Standards Boards (IASB)redovisningsregler - International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), fo?r att fra?mja fo?r en harmonisering av redovisningen har medlemsstaterna i Europa bo?rjat na?rma sig en alltmer likriktad redovisning. I arbetet mot en mer global och ja?mfo?rande marknad har de olika medlemsstaterna tvingats a?ndra pa? kulturellt trygga och betingade ramverk. I det fo?ra?ndringsarbete som sker har det blivit no?dva?ndigt med laga?ndringar fo?r att se till att en snabb samt regelra?tt redovisning sker.

Befintliga sjÀlvskattningsinstrument avseende mÀtning av stress Àr ofta teoretiska konstruktioner och sÀllan baserade pÄ empiriska undersökningar av mÀnniskors faktiska upplevelser. Instrumenten Àr i allmÀnhet validerade genom tvÀrsnittsstudier mot liknande skalor eller tangerande dimensioner som t ex Ängest. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn mÀnniskors beskrivningar av stressupplevelsen utveckla ett nytt sjÀlvskattningsinstrument för upplevd stress. Studien Àr indelad i tre delar. Den första delen Àr en intervjustudie (16 personer med blandande bakgrunder) dÀr de ord och uttryck som anvÀnds för att beskriva upplevelsen av stress tematiskt analyseras.

I ett litet företag finns en risk att ledningen fokuserar sÄ mycket pÄ kÀrnverksamheten att övriga administrativa verksamheter ÄsidosÀtts. Exempelvis finns det risk att företaget inte har full kontroll pÄ sina lager.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och analysera vÀrderingen och styrningen av lagret hos ett litet handelsföretag med butik och i förekommande fall ge förbÀttringsförslag.Vi har dels studerat lagar och rekommendationer avseende hantering av lager samt litteratur inom omrÄdet lagerstyrning i handelsföretag. Dessutom har vi intervjuat företrÀdare för ett typiskt litet handelsföretag.Det undersökta företaget uppfyller gÀllande lagar och rekommendationer, men inte sÄ mycket mer. Vidare anvÀnder sig företaget mestadels av kÀnsla och erfarenhet i sin lagerstyrning. Förtaget anvÀnder alltsÄ inte formella analyser och metoder i nÄgon större utstrÀckning, om ens nÄgon.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur en börsintroduktion pÄverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes pÄ företaget Waterjet i Ronneby med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med anstÀllda pÄ ledande positioner i organisationen. Slutsatser: BÄde internt och externt ser vi skillnader jÀmfört med hur det var före introduktionen. Den största förÀndringen Àr i den externa kommunikationen, dÀr företaget nu mÄste hantera fler Àgare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras pÄ bÀsta vis.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur det Àmnesövergripande samarbetet fungerar i arbetslagen pÄ en gymnasieskola. Vi vill Àven synliggöra och jÀmföra lÀrarnas och rektorns visioner inom detta omrÄde. Inledningsvis ges en litteraturöversikt angÄende arbetslagsarbete och Àmnesövergripande samarbete. Genom en enkÀtundersökning av lÀrarna pÄ den aktuella gymnasieskolan samt genom en intervju med skolans rektor vill vi belysa det faktiska förhÄllandet i frÄgeomrÄdet för vÄrt arbete. Sammanfattningsvis pekar vÄra resultat pÄ att det hos lÀrarna finns bÄde ambition och kompetens att arbeta Àmnesövergripande, men att det praktiska utförandet bromsas av olika omstÀndigheter. Den faktor som frÀmst visar sig försvÄra detta samarbete Àr tidsbrist.

Aggression Replacement Training (ART) Àr en multimodal behandlingsmetod som riktar sig till barn och ungdomar med aggressivt och antisocialt beteende. ART bygger pÄ kognitiv beteendeterapi (KBT). Metoden bestÄr av tre kompo-nenter. Social fÀrdighetstrÀning, ilskekontrolltrÀning och moraltrÀning. Syftet Àr att se hur tvÄ klassförestÄndare, en elevassistent och tre ART-trÀnare upplever elevers utveckling av fÀrdigheter i och med ART-trÀning, samt se hur informan-terna upplever att klassen dÀr den enskilda eleven ingÄtt har förÀndrats i och med den ART-trÀning som denne erhÄllit.

Alla företag stöter nÄgon gÄng pÄ behov av nytt kapital. I Sverige Àr det vanligt att detfinansieras med hjÀlp av krediter. Banklagen och det formella sÀkerhetskravet bestÀmmer ihög grad kreditmarknadens struktur, hur kreditgivningen ser ut i Sverige och pÄverkar Àvenkreditvolymen. Under Är 2008 drabbades vÀrlden av en finanskris vilket medfördeförÀndringar pÄ marknaden. Bankerna drabbades av högre kreditrisker och kreditförlusternaökade.

Enligt vÄra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i nÀrmiljön, förstÄ grundlÀggande matematiska begrepp och kunna anvÀnda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattning om nÀr, hur och varför de anvÀnder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i Är 2 undersöker vad matematik Àr för elever, om elever vet varför man ska lÀra sig matematik och slutligen nÀr anvÀnder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns nÄgot samband mellan undervisning och arbetssÀtt och elevernas förhÄllningssÀtt till matematik.Resultat visar att, förutom pÄ lektionerna sÄ anvÀnder eleverna matematik som ett redskap för att fÄ svar pÄ sina frÄgor. Ibland anvÀnder de matematik genom sina jÀmförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. LÀraren kan hjÀlpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Kommunikation kan definieras pÄ en mÀngd olika vis, men brukar vanligen delas upp itvÄ typer; formell och informell kommunikation. BÄde den formella och informella kommunikationen förekommer i en organisation. Syftet med denna studie Àr att inbördes jÀmföra de tvÄ typerna av kommunikation samtundersöka hur den informella kommunikationen pÄverkar beslutsprocesser i enorganisation.Studien baseras pÄ litteraturstudier samt empiri i form av kvalitativa intervjuer med trechefer vid tre stora tekniska verksamheter i StockholmsomrÄdet.Efter genomförd studie framgÄr det att teorin och praktiken Àr generellt enade i frÄganom vilka för- respektive nackdelarna Àr med formell samt informell kommunikation.Vidare Àr Àven synen pÄ den informella dialogens pÄverkan i en organisation enad ilitteraturen, medan de intervjuer som genomförts pekar pÄ en mer varierad syn ipraktiken. Informell kommunikation kan pÄverka en organisation bÄde positivt och negativt, sÄledes bör det ligga i ett företags intresse att ta hÀnsyn till den informellakommunikationen för att kunna utnyttja den till företagets fördel..

Det hÀr examensarbetet inriktar sig pÄ att försöka förstÄ hur samhÀllsplanering Àr tÀnkt att fungera och varför det fungerar som det gör. Avsikten Àr att olika aktörer verksamma inom samhÀllsplanering skall fÄ en djupare förstÄelse för det system de agerar i. Examensarbetet fokuserar sÀrskilt pÄ begreppen system och systemperspektiv.Examensarbetes syfte Àr att undersöka förutsÀttningarna för att anvÀnda ett bredare system-perspektiv inom samhÀllsplanering. Konkret innebÀr ett brett systemperspektiv att kunna identifiera vad ett system bestÄr av och att förstÄ hur systemet fungerar. En sÄdan förstÄelse skulle ge bÀttre förutsÀttningar att förutse effekter av olika beslut samt att kunna förstÄ orsaken till varför saker blir som de blir.Genom en intervjustudie och en litteraturstudie har vi försökt analysera och förstÄ systemet samhÀllsplanering.

Studien undersöker hur fysisk gestaltning i pedagogiskt drama formas under ett lÀrotillfÀlle i skolmiljö. Studien anvÀnder sig av ett socialsemiotiskt synsÀtt och en multimodal ansats för att undersöka eleven som utövare av fysisk gestaltning. Fysisk gestaltning betraktas som ett medium och sammanhanget analyseras utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv pÄ lÀrande. TvÄ grupper elever i 10 Ärs-Äldern har filmats och observerats. Resultaten visar att pÄverkan frÄn regler i skolan, instruktioner och pedagogen beskriver elevernas formella design.

Studien fokuseras pÄ skolor som Àr med i timplanedelegationens försöksverksamhet utan timplaner. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ramfaktorteorin. Begreppet ?ram? betyder att man mÄste se vad som Àr pedagogiskt möjligt i undervisningsprocessen inom vissa faktiska ramar. Syftet med studien Àr att belysa pedagogers uppfattningar i arbetet utan timplaner.