Kan de olika förestÀllningar om vad det innebÀr att tillhöra Europa, och dÀrmed ocksÄ underförstÄtt Europeiska unionen, synliggöras av Turkiets medlemsförhandlingar? Turkiet antas inte sjÀlvklart vara Europeisk vare sig geografiskt eller vÀrderingsmÀssigt. Jag vill visa att Turkiet kan vara den ?rumsprovocerarande? aktören som synliggör oförenliga uppfattningar om EU:s sjÀlvbild. Jag utgÄr frÄn tvÄ aspekter; dels en geografisk och dels en vÀrderingsaspekt pÄ unionens medlemskrav.

Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars vÀldigt oupmÀrksammad genre, den amerikanska Andra VÀrldskrigs-stridsfilmen. UtifrÄn den mall som Basinger beskriver i boken har jag hÀr diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan hÄller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen bestÄr i korthet av en mÀngd element som anvÀnds genomgÄende i genren; sÄsom gruppen, hjÀlten, mÄlet och fienden. Dessa element förekommer frÄn den första andra vÀrldskrigs-stridsfilmen Bataan frÄn 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att Àven om SPR blivit kÀnd som en nydanande och orginell film sÄ Àr hÄller den sig nÀstan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite frÄn andra filmer i genren Àr det ursprungliga mÄlet, det Àr inte vanligt att ha ett sÄpass politiskt inkorrekt mÄl som att rÀdda en enda man..

Syfte med detta arbete Àr att undersöka vilken betydelse lÀrare anser att svenska sprÄket har för elevens matematiska förstÄelse. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt i matematik som de intervuade lÀrarna anser fungerar bÀst för elever med brister i svenska sprÄket. En kvalitativ metod i form av intervuer anvÀndes och totalt intervjuades sex pedagoger som jobbar pÄ en 7-9 grundskolan. Alla de intervjuade lÀrarna Àr medvetna om sprÄkets stora betydelse i matematikundervisningen. De efterfrÄgar mer matematiksamtal pÄ lektionerna men upplever att matematikundervisningen har tradionellt lÄst sig i modell:"genomgÄng, enskilt arbete i matematikboken, diagnos och prov".

Syftet var att undersöka om förÀldrars förutsÀttningar för att utöva sitt förÀldraskap förÀndrades efter behandling för missbruksproblem. Ett delsyfte var att analysera hur dessa förÀldrars uppvÀxtvillkor sett ut och om förutsÀttningarna i förÀldraskapet skilde sig beroende av om man var mamma eller pappa. Metod: via kvantitativ forskningsmetod har ett DOK-material (utvÀrderings- och dokumentationssystem inom missbruks- och beroendevÄrden) frÄn ett behandlingshem statistiskt analyserats. Resultatet: visade att förÀldrarnas faktiska situation inte hade förÀndrats men att upplevelsen av förÀldrarollen stÀrktes. Mellan könen uppvisades mer likheter Àn skillnader avseende förutsÀttningarna i förÀldraskapet.

Jag har gjort en intervjustudie med utgÄngspunkt ien sociokulturell syn pÄ lÀrande. Syftet var att studera hur fritidspedagoger beskriver lÀrande, hur de uppfattar lÀrande pÄ fritidshemmen samt vilken roll de uppfattar att kvalitetsmÀtning har i fritidshemmens och fritidspedagogernas verksamhet.I min bakgrundsdel beskrev jag fritidshemmets historia. Jag gav ocksÄ en bild av hur det ser ut idag. I teoridelen redogjorde jag i korthet för lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt för teori om lÀrande i fritidshem.Jag valde en kvalitativ ansats och en halvstrukturerad intervju som redskap. Tanken med den halvstrukturerade intervjun med öppna frÄgor var att fÄ berÀttande svar.Intervjupersonerna var ovana att tÀnka pÄ sin verksamhet utifrÄn lÀrandebegreppet.

Individuell planering och dokumentation Àr ett omfattande begrepp. Det innefattar redskap som loggbok, portfolio och individuell utvecklingsplan och det förutsÀtter tolkning av lÀroplans- och kursmÄl. Dokumentation har ett nÀra samband med utvecklingssamtal, ÄtgÀrdsprogram, kvalitetsarbete och stödjer varje elevs lÀrande. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur dokumentation i skolan kan lyfta fram och synliggöra elevers lÀrande. Arbetet har Àven avsett att utvÀrdera ett projekt inom omrÄdet dokumentation och titta pÄ vilka lÀrdomar som tagits.

Denna uppsats behandlar synen pĂ„ kultur inom utvecklingsprojektet tusenet. Tusenet Ă€r ett projekt mellan Sverige och Turkiet och en del av Turkietprogrammet, som syftar till att underlĂ€tta och frĂ€mja Turkiets medlemskap i EU samt att fördjupa de svensk-turkiska relationerna. DĂ„ denna uppsats bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer vill vi skapa förstĂ„else snarare Ă€n att komma fram till nĂ„gra absoluta sanningar. Studien Ă€r baserad pĂ„ sex stycken kvalitativa intervjuer med representanter frĂ„n de svenska deltagarna i tusenet. Även en mindre omfattande telefonintervju för att utreda projektnamnet har utförts.

Den europeiska internationella privatrÀtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillÀmpar för att faststÀlla en juridisk persons nationalitet Àr inte harmoniserad. Inom EU stÄr följaktligen inkorporerings- och sÀtesprinciperna mot varandra. De lÀnder som tillÀmpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den ocksÄ kallas, avgör frÄgan om bolagets rÀttsliga hemvist utifrÄn var bolaget Àr registrerat. I de andra staterna som utgÄr ifrÄn sÀtesprincipen, avgörs istÀllet frÄgan utifrÄn var bolaget har sitt faktiska sÀte.Den europeiska internationella privatrÀttens relation till EU-rÀtten Àr genomgÄende stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla förenlighet mellan tillÀmpliga bestÀmmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, sÀrskilt nÀr det Àr nödvÀndigt för att den inre marknaden ska fungera vÀl.

Ekonomisk teori bygger pÄ antagandet att mÀnniskor Àr ekonomiskt rationella trots att modern psykologisk forskning visar pÄ att detta inte Àr en deskriptiv bild av mÀnniskors faktiska handlade. Denna studie jÀmförde ekonomer, matematiker och humanister i början samt i slutet pÄ sin utbildning för att undersöka tvÄ hypoteser; Dels om ekonomisk rationalitet Àr nÄgot inlÀrt som pÄverkas av normativ ekonomisk utbildning, dels ifall ekonomisk rationalitet snarare beror pÄ graden av matematiska fÀrdigheter. Denna studie pÄvisade en signifikant interaktionseffekt mellan utbildning och studietid pÄ ett sÄdant sÀtt att studenter inom ekonomi och matematik verkar öka sin grad av ekonomisk rationalitet pÄ grund av sin utbildning samtidigt som studenter inom humaniora inte gör det. Detta tyder pÄ att trÀning i matematiskt tÀnkande ökar graden av ekonomisk rationalitet..

Den europeiska internationella privatrÀtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillÀmpar för att faststÀlla en juridisk persons nationalitet Àr inte harmoniserad. Inom EU stÄr följaktligen inkorporerings- och sÀtesprinciperna mot varandra. De lÀnder som tillÀmpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den ocksÄ kallas, avgör frÄgan om bolagets rÀttsliga hemvist utifrÄn var bolaget Àr registrerat. I de andra staterna som utgÄr ifrÄn sÀtesprincipen, avgörs istÀllet frÄgan utifrÄn var bolaget har sitt faktiska sÀte.Den europeiska internationella privatrÀttens relation till EU-rÀtten Àr genomgÄende stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla förenlighet mellan tillÀmpliga bestÀmmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, sÀrskilt nÀr det Àr nödvÀndigt för att den inre marknaden ska fungera vÀl.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om det gÄr att skapa en balans mellan litteratur och medier i undervisningen. I litteraturgenomgÄngen redogörs för teorier som Àr aktuella för den empiriska undersökningen. En beskrivning görs av medier och litteraturens stÀllning, samt hur dessa begrepp kan integreras i undervisningen för elever i Äldrarna 9-12 Är. Vidare presenteras en inblick i undersökningar som redogör för hur konsumtionen av litteratur och medier ser ut. För att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgan genomförs dels intervjuer med lÀrare och dels enkÀtundersökningar med elever i grundskolans tidigare Är.

Syftet med studien var att undersöka det lÀrande som sker i fritidshemmet, hur det sker samt elevernas uppfattningar om skillnaderna kring lÀrandet i skolan gentemot fritidshemmet. För att fÄ ökad förstÄelse av lÀrandet i fritidsverksamheten sökte vi svar pÄ frÄgorna: 1. Vad uppfattar/upplever eleverna pÄ fritidshemmet att de lÀr sig under sin vistelse dÀr? 2. Hur uppfattar eleverna att det lÀrande som sker i fritidshemmet gÄr till? 3.

Uppsatsen redovisar en studie vars syfte Àr att studera pedagogers instÀllning till lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt deras föresatser nÀr det gÀller att ge leken utrymme och anvÀnda den som redskap för lÀrande. Dessutom undersöks hur pedagogernas förklarade föresatser i detta Àmne överensstÀmmer med den faktiska situationen i en barnskoleklass, samt vilka möjligheter och hinder som pÄverkar lekens utbredning i denna verksamhet. Intervjuer av de fyra pedagoger som arbetar i denna klass har tillsammans med observationer av verksamheten anvÀnts som kvalitativ forskningsmetod. Resultaten av intervjuer och observationer har kopplats samman och analyserats utifrÄn problempreciseringen. Slutresultatet av studien visar att pedagogerna Àr vÀl medvetna om lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt att deras strÀvan Àr att ge lek och lekfulla aktiviteter utrymme, men olika hinder begrÀnsar möjligheterna till detta..

I de flesta fall Àr diagnosen en vÀlkommen orsaksförklaring till individens symtom men den kan ocksÄ komma att bli en mall med förvÀntningar som individen anpassar sig efter. Det finns risk att individen lÄter sig pÄverkas negativt av diagnosen. Syftet med studien var att undersöka hur terapeutiskt verksamma personer upplever att patienten pÄverkas av att fÄ diagnosen depression. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare som valdes mÄlinriktat utifrÄn följande kriterium: kliniskt verksamma terapeuter med minst fem Ärs erfarenhet inom utredning och/eller behandling av patienter med depressionstillstÄnd. Resultaten visade att den formella diagnosen enligt terapeuterna sÀllan upplevdes negativt av patienten utan att den istÀllet normaliserade och förklarade individens tillstÄnd.

ABSTRAKTDet hÀr Àr en sammanfattning av den formella delen av vÄrt projektarbete. Under hösten 2007 och vÄren 2008 har vi pÄ uppdrag av Egon Nilsson överhalat en hjÀlpmaskin ombord pÄ Calmare Nyckel. Maskinen var i stort behov av en renovering, det lÀckte bÄde kylvatten och smörjolja pÄ olika stÀllen. Det har varit mycket vÀntetid pÄ reservdelar eftersom maskinen Àr ovanlig och tillverkas i England. Mot slutet av arbetet rÄkade vi pÄ bekymmer med vattenlÀckage i smörjoljan som gjorde att jobbet blev försenat nÄgra veckor.