Jag har alltid har varit intresserad av den demokratiska processen, och i och med att skolans styrdokument betonar vikten av elevdelaktighet, bestÀmde jag mig för att undersöka om eleverna i den skola jag arbetar i, upplevde att de hade inflytande i sin vardag i skolan. Syftet med uppsatsen var bÄde att ta reda pÄ om eleverna upplevde att de hade formellt inflytande och att ta reda pÄ om de hade inflytande i sin undervisningsprocess. För att ta reda pÄ detta utgick jag ifrÄn tvÄ frÄgeomrÄden: 1. Upplever elever i undersökningsgruppen att de har formellt inflytande i skolan?2.

Syftet med studien Àr att undersöka hur införandet av ett nytt IT-stöd upplevs inverka pÄ styrning och praktik inom kontoren som beslutar om insatser till personer med funktionsnedsÀttning. Studien tar sin utgÄngspunkt i nyinstitutionell teori och idéer om förÀndringar i offentlig sektor i linje med teoribildningen New Public Managemnt. Med hjÀlp av New Public Management vill vi förstÄ styrningen inom kontoren och hur den fungerar. Denna teoribildning Àr inspirerad av nÀringslivets struktur och har kommit att pÄverka den offentliga sektorn frÄn 1980-talet och framÄt. Skaparna hÀvdade att dessa idéer ökar legitimiteten och effektiviteten.

UMAS Àr i nuvarande organisation en kombination av professionell byrÄkrati, divisionalisering och en liten del innovativ organisation. En decentraliserad organisationsstruktur gör det möjligt att styra med ekonomiskt ansvar, men stÀller ocksÄ ökade krav pÄ kontroll och uppföljning. De formella styrsystem som anvÀnds pÄ UMAS Àr framför allt enheter med kostnads- och resultatansvar, internpriser och budget. Budgeten Àr ett effektivt styrmedel i en anslagsfinansierad verksamhet som UMAS, genom att ansvar förtydligas och kontroll och uppföljning möjliggörs. Det Àr ocksÄ viktigt att det i styrsystemen och organisationsstrukturen skapas incitament för att fÄ medarbetarna till att arbeta för verksamhetens bÀsta, för att dess mÄl och visioner ska uppnÄs.

AllemansrÀtten Àr vagt reglerad i den svenska lagstiftningen och det Àr dÀrför svÄrt att utlÀsa vad som Àr tillÄtet genom att enbart lÀsa lagstiftning. FrÀmst regleras allemansrÀtten genom sedvanerÀtt vilken kan skilja sig nÄgot beroende pÄ var i landet man befinner sig. AllemansrÀtten medför inte bara rÀttigheter för utövaren utan ocksÄ faktiska skyldigheter att förhÄlla sig till. I min studie har jag undersökt vad som menas med allemansrÀttens olika rÀttigheter och skyldigheter, vad renskötselrÀtt innebÀr och ifall det uppstÄr nÄgra problem emellan dessa parter. Avslutningsvis har jag undersökt vad markÀgaren har för begrÀnsningar i sin ÀganderÀtt och skyldigheter gentemot bÄde allemansrÀtten och renskötselrÀtten..

Detta arbete undersöker det muntliga interimsprÄket hos tvÄ f.d. illitterata L2-inlÀrare av svenska. Informanternas sprÄksystem analyseras utifrÄn Klein och Perdues teori om basvarietet som slÄr fast att kortutbildade inlÀrare som tillÀgnar sig ett L2 informellt utvecklar ett sprÄksystem som prÀglas av förenklade strukturer och ett begrÀnsat ordförrÄd, men som fungerar vÀl i kommunikativa syften. Arbetet syftar till att pröva om teorin Àr tillÀmpbar Àven pÄ f.d. illitterata inlÀrare som deltagit i formell undervisning och uppnÄtt kursmÄlen för SFI 1A.

I denna uppsats undersöks, utifrÄn 23 nationella prov i svenska B, formella aspekter som ortografi, ordbildning och lexikon pÄ gymnasieelevers skrivande. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka typer av stavfel, ordbildningsfel och lexikala problem som Àr mest förekommande bland gymnasieelever idag.Resultaten visar att felaktig dubbeltecknad/enkeltecknad konsonant och reduktion hör till de vanligaste ortografiska feltyperna medan felaktig vokal och felaktig konsonant/konsonantkombination Àr mindre förekommande. NÀr det gÀller ordbildning Àr sÀrskrivningar vanligast förekommande, medan felaktiga sammanskrivningar och egna ord Àr ovanligare. PÄ lexikal nivÄ Àr det vanligast med felaktiga ordval som t.ex. och istÀllet för att men Àven med felaktiga idiomatiska uttryck och kollokationer..

Svenska kommuner har i viss mÄn samverkat med varandra sedan de första svenska kommunerna bildades. Under senare Är har dock samverkan lyft fram som en lösning pÄ mÄnga av de problem som den offentliga sektorn idag stÀlls inför. Syftet med uppsatsen var att undersöka varför kommuner samverkar och om de tÀnkta fördelarna med samverkan uppnÄs, vad det finns för pÄverkansfaktorer för kommunal samverkan och vad har informell samverkan för roll vid bildandet av formell. UtifrÄn insamlad information kan vi dra slutsatserna att samverkan sker efter tryck frÄn omvÀrlden och i samarbetena uppnÄs fördelar sÄsom kompetenshöjningar och stordriftfördelar. Genom arbetet framkommer det ocksÄ att informell samverkan ofta verkar som grogrund för upprÀttande av formell samverkan.

Det hÀr Àr ett examensarbete som undersöker skillnader i verbala interaktionsmönster mellan ett sfi-klassrum och ett diskussionsforum i en kommun i södra Sverige. Med avstamp i resultatet och analysen av undersökningen förs ocksÄ en diskussion kring hur den sprÄkutvecklande potentialen i informella lÀrandemiljöer kan tillvaratas inom den formella undervisningssituationens ram. Interaktionsmönstren har kartlagts genom kvantitativa observationsstudier med avseende pÄ lÀrar-/ledaryttranden, inlÀraryttranden, lÀrar-/ledarinitiativ, inlÀrarinitiativ, sprÄkstöttning mellan lÀrare/ledare och inlÀrare samt sprÄkstöttning inlÀrare emellan. Det finns Àven en kvalitativ aspekt pÄ undersökningen dÀr interaktionsturer som Àr representativa för de olika aktiviteterna redogörs för och tolkas. Resultatet analyseras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, med förankring i Vygotskijs teori, framför allt rörande interaktionens betydelse för sprÄkutveckling.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt beskrivningar frÄn relevant litteratur om holistisk syn pÄ lÀrande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssÀtt och vikten av meningsfulla sammanhang stÀmmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen, bÄde som lÀrare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete bestÄr av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lÀrarna anvÀnder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns lÀs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga lÀromedel och skolans traditioner. LÀrarnas arbete prÀglas oftast av en formaliserad och fÀrdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, lÀsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt beskrivningar frÄn relevant litteratur om holistisk syn pÄ lÀrande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssÀtt och vikten av meningsfulla sammanhang stÀmmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen, bÄde som lÀrare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete bestÄr av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lÀrarna anvÀnder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns lÀs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga lÀromedel och skolans traditioner. LÀrarnas arbete prÀglas oftast av en formaliserad och fÀrdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, lÀsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Att undersöka andrasprÄkspedagogers attityd till uttalstrÀning. Ett underliggande syfte var ocksÄ att utröna om det fanns nÄgot samband mellan lÀrarnas formella utbildningsnivÄ i Àmnet svenska som andrasprÄk och det antal lektioner som avsÀttes för uttalstrÀning. Undersökningen utfördes vid tvÄ skolor i Norrbotten och omfattade lÀrare som undervisade pÄ gymnasienivÄ. MÀtmetoderna jag anvÀnde var enkÀter och intervjuer. Litteraturstudier har anvÀnts för att ge mig djupare insikt i Àmnet.

VÄrt syfte var att undersöka hur medias bild av BiskopsgÄrden pÄverkar identitets-skapandet hos ungdomar som bor dÀr. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forsknings-metod och genomförde sex individuella intervjuer med ungdomar mellan 15 och 18 Är. Efter en genomförd meningskoncentrering och tematisering av vÄra data, analy-serade vi dem med hjÀlp av Jenkins teori om identitet, Goffmans stigmatiseringsteori, samt med Bourdieus begrepp fÀlt, habitus och kapital. Vi fann att vÄra informanter inte tycktes identifiera sig med medias bild av BiskopsgÄrden, utan att de tyckte att media överdriver eller förvrÀnger bilden av stadsdelen. Det var Àven tydligt att de separerade medias bild frÄn sina egna bilder, som prÀglades av gemenskap och en positiv identifikation.

?Det finns en chans att man hittar ett unikt plagg som ingen annan har.?(Kommentar frÄn undersökningen)Idag anvÀnds second hand klÀder flitigt av trendsÀttare och kÀndisar och Àr ofta ett Äterkommande tema i modetidningar och styling jobb. KÀnda personer som skÄdespelerskan Josephine Bornebusch och artisten Agnes Carlsson föresprÄkar second hand och har alla second hand- klÀder i sina garderober. TvÄ detaljhandelsföretag som Àr vÀlkÀnda inom second hand- branschen Àr företagen Myrorna och Beyond Retro. Trots att de Àr verksamma inom samma bransch, andrahandsklÀder, har de enligt oss fokuserat pÄ olika element som gör dem konkurrenskraftiga.

Riksdagens 15 nationella miljökvalitetsmÄl har utvecklats för att kunna sÀkra de hot som finns för att uppnÄ en ekologisk hÄllbar utveckling. Myndigheter, kommuner och statliga organ ska arbeta aktivt med dessa miljöfrÄgor i planeringsobjekt för att bidra till att pÄ sikt uppnÄ dessa miljömÄl. Idag finns kritik och problem gÀllande miljömÄlen dÄ mÄnga mÄl anses vara svÄrtolkade och diffusa. MÄlen blir dÀrför svÄra att hantera och i planeringsobjektet. Eftersom arbetet med de nationella miljömÄlen inte finns reglerat idag finns en debatt gÀllande vilken status miljömÄlen har i dagens samhÀlle.

Bakgrund: Interorganisatoriska relationer har pÄ senare tid fÄtt en ökad uppmÀrksamhet inom forskningen och vikten av relationerna har blivit mer tydlig. Vidare finns det ett flertal kvalitativa studier inom IOR och omrÄdet Àr sÄledes redo för en kvantitativ studie.Problemformulering: Hur ser styrningen av leverantörerna ut hos svenska företag och vilken inverkan har transaktionsvariablerna samt beroendeförhÄllandet?Syfte: Att vidareutveckla och stÀrka forskningen av sambanden inom interorganisatoriska relationer. Vidar Àmnar uppsatsen att ge en bÀttre bild över hur svenska företag styr mot sina leverantörerMetod: Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i aktuell ekonomistyrningsforskning av interorganisatoriska relationer. Uppsatsen har ett positivistiskt förhÄllningssÀtt dÄ hypoteser först formuleras och sedan genom empirisk prövning testas.