Sök:

Sökresultat:

1574 Uppsatser om Medverkansansvar för faktiska och formella företrädare - Sida 22 av 105

Icke-vÀsterlÀndsk historia i det gymnasiala klassrummet. : LÀrares syn pÄ den icke-vÀsterlÀndska historians plats i undervisningen och vad som pÄverkar den platsen.

Syftet med denna studie var att analysera lÀrares hur lÀrare förhÄller sig till den icke-vÀsterlÀndska historians plats i det gymnasiala klassrummet. FrÄgestÀllningen delades upp i fyra frÄgor.Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade samtalsintervjuer av tre historielÀrare. Detta gjordes med en fenomenografisk ansats för att undersöka lÀrarens syn pÄ icke-vÀsterlÀndsk historia. Bearbetningen av texten gjordes genom en interaktiv process och analysen som amvÀndes i studien var en meningskoncentrerad analys, med sjÀlvförstÄelse som tolkningskontext. I diskussionen diskuteras resultatet och analysen genom den eurocentriska dikotomin.I resultatet beskrivs den icke-vÀsterlÀndska historian som inte lika viktig som den vÀsterlÀndska.

Hur strukturen pÄverkar utfallet: en studie av genuspedagogers implementering av jÀmstÀlldhets- och genusfrÄgor i nio kommuner

NÀr skollagen reviderades 1995 fick jÀmstÀlldhet en mer framtrÀdande plats. Skolverket bedriver tillsyn av skolorna i Sverige och de har redovisat att skolornas förutsÀttningar att bedriva jÀmstÀlldhetsarbete Àr mycket olika. Staten har uppmÀrksammat detta i Budgetpropositionen 2002. De har avsatt medel för att utbilda pedagogiskt kvalificerade resurspersoner i jÀmstÀlldhet och genuskunskap. MÄlet var att det Är 2004 skulle finnas minst en utbildad lÀrare/pedagog i varje kommun.

Taylor-regelns aktualitet och tillÀmpbarhet : En jÀmförelse av Taylor-skattningar i Brasilien, Kanada, Polen, Sverige och Sydafrika för Ären 2000-2013

John B. Taylor, professor i nationalekonomi vid Stanford University, presenterade Är 1993 en penningpolitisk regel som syftade till att vara ett hjÀlpmedel för centralbanker vid rÀntebeslut. Taylor-regeln Àr mycket enkel i sitt uförande och baseras pÄ att styrrÀntan bör sÀttas efter tvÄ variabler: BNP-gapet och inflationsavvikelsen. Denna styrrÀnteregel fick genomslag inom den vetenskapliga vÀrlden men spreds Àven till makroekonomisk praktik och medförde stora förÀndringar för penningpolitiken.Flera empriska studier har publicerats sedan Taylor-regeln tillkom och det rÄder det delade meningar om hur vÀl Taylor-regeln presterar för olika typer av ekonomier och hur anvÀndbar den Àr idag. Det har Àven uppkomit nya teorier angÄende trögheten i effekterna av styrrÀnteförÀndringar och vid vilken tidpunkt dessa fÄr en inverkan pÄ inflationstakten.Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra hur vÀl den ursprungliga Taylor-modellen och en tidslaggad modell förklarar centralbankernas historiska styrrÀntesÀttning i fem lÀnder med inflationsmÄl under tidsperioden 2000-2013.

Nya bibliotekarier pÄ stadsbiblioteket. En kvalitativ studie av nÄgra biblioteks- och informationsvetares syn pÄ sin formella kompetens utifrÄn deras arbete som bibliotekarier vid Stockholms stadsbibliotek

This paper addresses the need to review the modern presentation of textile archaeology in museums. It is time to look at textiles in archaeology with new eyes. The reality behind archaeological textilestudy is holistic, embracing many different aspects of society. The presentation of textiles has in my opinion become old-fashioned. I will show in my paper that Jonathan Adams? `seven constraintsÂŽ model, developed for research on ancient ships, can also be applied to textile research.

Miljöredovisning i stÄl- och pappersindustrin : Företagens syn pÄ miljöredovisning

MiljöfrÄgan Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i samhÀllsdebatten och det gÀller för företagen att följa med utvecklingen. Detta har medfört att miljöredovisningarna har ökat stadigt frÄn dess pÄ början pÄ 90-talet fram till idag. Miljöredovisning kan fungera som ett sÀtt att kommunicera företagets miljöprestationer eller som ett marknadsföringsverktyg. Oavsett vilken anledning företagen har att miljöredovisa sÄ Àr det viktigt att ta hÀnsyn till intressenternas krav sÄ att informationen blir anvÀndbar.Syftet med uppsatsen Àr att studera företagens syn pÄ deras miljöredovisning men Àven hur de arbetar för att möta intressenternas krav. Företagen mÄste veta hur de ska presentera informationen pÄ ett sÄdant vis att intressenterna kan anvÀnda den.

Symbolik i Det gÄr an : Ett mellanting mellan realism och romantik

Syftet med denna studie Àr att bidra till ökad kunskap om kommunikationsbrister inom en utbildningsförvaltning och hur man kan synliggöra dem. I denna uppsats har valet av genomförande grundat sig pÄ den kvalitativa metoden genom intervjustudie. UtifrÄn de elva intervjuer har i resultatet kommit fram att kommunikations begrepp Àr svÄrt att definiera men att en rak kommunikation och öppenheten mellan parterna Àr vÀsentlig för en god kommunikation. Mejl Àr den kommunikationskanalen som anvÀnds mest men det finns Àven andra kanaler sÄsom formella och informella möte, telefon och anslagstavla. Kommunikationen inom utbildningsförvaltningen kan alltid bli tydligare.

VÀlkommen till biblioteket : En kvalitativ utvÀrdering av lÀsfrÀmjande verksamhet för förstaklassare

Den hĂ€r utvĂ€rderingen undersöker den lĂ€sfrĂ€mjande verksamheten Ettorna pĂ„ Östersunds stadsbibliotek. Ettorna tar emot besök av förstaklassare med mĂ„let att vĂ€lkomna dem till biblioteket. Syftet med utvĂ€rderingen Ă€r att undersöka frĂ€mst barnens upplevelser av besöket och dĂ€rigenom fĂ„ en förstĂ„else förom verksamheten verkar lĂ€sfrĂ€mjande. Syftet med utvĂ€rderingen Ă€r ocksĂ„ att undersöka verksamhetens genomförande gentemot de mĂ„l verksamheten har och se om den skulle kunna förĂ€ndras och/eller förbĂ€ttras med hjĂ€lp av en utveckling av mĂ„l och styrning.UtvĂ€rderingen har genomförts genom observationer av tre besök, intervjuer med tolv av de barn som medverkat pĂ„ besöken, intervjuer med de tre ansvariga lĂ€rarna för de aktuella besöken samt intervjuer med den ansvariga bibliotekarien. Resultaten av utvĂ€rderingen har visat att barnen och lĂ€rarna varit överens om vad som Ă€r positivt och negativt med besöket.

Attityder och vÀrderingar i lÀrarutbildningen ur ett studentperspektiv

LÀraryrket handlar bl.a. om fostran. Eleverna skall omfatta samhÀllets gemensamma vÀrderingar. Uppdraget att undervisa Àr komplext och lÀraren tvingas i professionen till upprepade etiska val. I Bolognaprocessen infördes vÀrderingsförmÄga och förhÄllningssÀtt i examensordningen.

PÄverkansfaktorer pÄ nybilsförsÀljning : En ekonometrisk modell för nybilsförsÀljningen i USA

Analyser och prognoser av företag och deras aktier utgÄr ofta frÄn försÀljningen för att sÄ smÄningom nÄ fram till ett prognostiserat eller uppskattat vÀrde. För att kunna göra goda prognoser mÄste man veta vilka makroekonomiska faktorer som pÄverkar försÀljningen. Denna uppsats syftar till att med hjÀlp av en ekonometrisk modell undersöka vilka faktorer som pÄverkar försÀljningen av nya bilar i USA. De data som anvÀnds tÀcker perioden 1976-2004 och Àr pÄ mÄnadsbasis. Vidare görs en undersökning av huruvida sÀsongseffekter existerar i nybilsförsÀljningen eller inte.

Kommunikation och kommunikationsbrister inom en kommunal utbildningsförvaltning : Ur en arbetslivspedagogisk synvinkel

Syftet med denna studie Àr att bidra till ökad kunskap om kommunikationsbrister inom en utbildningsförvaltning och hur man kan synliggöra dem. I denna uppsats har valet av genomförande grundat sig pÄ den kvalitativa metoden genom intervjustudie. UtifrÄn de elva intervjuer har i resultatet kommit fram att kommunikations begrepp Àr svÄrt att definiera men att en rak kommunikation och öppenheten mellan parterna Àr vÀsentlig för en god kommunikation. Mejl Àr den kommunikationskanalen som anvÀnds mest men det finns Àven andra kanaler sÄsom formella och informella möte, telefon och anslagstavla. Kommunikationen inom utbildningsförvaltningen kan alltid bli tydligare.

Vad vill Sverige och EU med sitt bistÄnd till de baltiska staterna?

Uppsatsen omfattar en analys och jÀmförelse av EU:s och Sveriges mÄlsÀttningar,strategier och faktiska bistÄnd för de tre baltiska staterna i tidsperioden 1998/99. Somteoretiskt ramverk har det vidgade sÀkerhetsbegreppet med Barry Buzans tolkning frÄnboken People, States and Fear: an agenda for international security in the post- coldwar era. Ur teorin sÄ anvÀnds de fem sektorerna politiska, ekonomiska, sociala, miljöoch militÀra detta som ett analytiskt sorteringsverktyg för att sedan överskÄdligt kunnajÀmföra och prioritera sektorerna och dess innehÄll med varandra. Genom detta sÄ skaett resultat vara möjligheten att se om Sverige koordinerar sitt bistÄnd med EU:s..

REVISORNS ANMÄLNINGSPLIKT : Hur hanterar mindre revisonsbyra?er denna?

Myndigheterna info?rde revisorns anma?lningsplikt som en del av lo?sningen fo?r att beka?mpa ekonomisk brottslighet. Revisorn ska rapportera in brott som de ?kan missta?nka? till a?klagaren. De sto?rre byra?erna hanterade anma?lningsplikten genom att rekrytera experter.

FastighetsmÀklarens upplysningsplikt :  Avseende omfattningen av upplysningsplikten gentemot köparen, med inriktning pÄ fysiska missförhÄllanden hÀnfört till fastigheten

Vid en fastighetsöverlÄtelse Àr det mycket information som ska utbytas pÄ kort tid, mellan köpare, sÀljare och mÀklare vad betrÀffar fastighetens fysiska skick och standard. I egenskap av en lojal, opartisk och sakkunnig person avseende fastighetsförsÀljningar, har mÀklaren Älagts en upplysningsplikt avseende sÄdant kring fastighetens skick som denne iakttagit, kÀnner till eller annars har anledning att misstÀnka, som kan antas ha betydelse för köparen. RÀckvidden av mÀklarens upplysningsplikt gentemot köparen, avseende fysiska missförhÄllanden enligt FML 16§ 3st. kommer att utgöra uppsatsens brÀnnpunkt. I detta inryms att söka klar-göra vilka typer av fysiska missförhÄllanden som en mÀklare förvÀntas informera en köpare om, för att inte riskera att drabbas av nÄgon typ av pÄföljd.

Betydelsen av personlig kundservice : Finns det skillnader i förhÄllande till butikschefens uppfattning om kundens förvÀntningar och vad kunden har för förvÀntningar av personlig kundservice? Finns det skillnader mellan kundens förvÀntningar och den fakti

Vi kan alla lÀsa i media att det blir större utbud av butiker och varor pÄ marknaden och det bÄde pratas och skrivs om hur kraven ökar hos kunderna och att kunder krÀver mer av personlig kundservice Àn förut, nÀr de Àr i butikerna och ska handla. DÀrför mÄste varje butik med butikschef och anstÀllda göra nÄgot utöver den dagliga försÀljningen, för att locka till sig kunder men ocksÄ för att försöka behÄlla de befintliga kunderna. I dagens lÀge dÄ konkurrensen hÄrdnar i butikerna har vi valt att ta upp i denna uppsats, vikten av personlig kundservice i en butik. Vi har besökt de olika butikerna för att undersöka skillnader mellan kunders förvÀntningar och den faktiska upplevelsen i butiken, men Àven i förhÄllande till butikschefens uppfattning om kundens förvÀntningar och vad butiken levererar av personlig kundservice. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva sambandet mellan det som butikscheferna uppfattar som personlig kundservice i deras butik, och vilka förvÀntningar och faktiska upplevelser, kunderna har pÄ personlig kundservice i butiken.

VÄrdnadsöverflyttning i svensk rÀtt -förenligt med artikel 8 i Den europeiska konventionen angÄende skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och grundlÀggande friheterna?

UtgĂ„ngspunkten för följande uppsats Ă€r dynamiken mellan FörĂ€ldrabalken, FB, 6:8 och artikel 8 Den europeiska konventionen angĂ„ende skydd för de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna och de grundlĂ€ggande friheterna, EKMR. FB 6:8 innebĂ€r ett ingrepp i familjen dĂ„ vĂ„rdnaden om ett barn flyttas över pĂ„ nĂ„gon utanför familjen. Detta ingrepp i familjen som FB 6:8 medför innebĂ€r inte enkom att den faktiska vĂ„rdnaden överflyttas utan stadgar om överflyttning av den rĂ€ttsliga vĂ„rdnaden. Överflyttning av vĂ„rden baseras inte pĂ„ bristande omsorg i sig utan grundar sig frĂ€mst pĂ„ att barnet kan ha bott i ett familjehem under en lĂ€ngre period och rotat sig dĂ€r. I uppsatsen utreds huruvida FB 6:8 Ă€r förenlig med artikel 8 i EKMR och motiveringen bakom reglernas tillĂ€mpning.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->