Det hÀr arbetet handlar om hur barns lek pÄverkas av den omgivande miljön utifrÄn ett genusperspektiv. Arbetet utgick ifrÄn en teori om att naturlika miljöer frÀmjar genusneutral lek, jÀmfört med formella miljöer. Eftersom barn spenderar en stor del av sin tid i skolan genomfördes en jÀmförelsestudie mellan tvÄ skolgÄrdar, en med inslag av naturlika miljöer och en som var formellt utformad. Fokus har legat pÄ lÄg- och mellanstadiet. MÄlet med arbetet var att undersöka om genusskillnader i barns lek pÄverkas av den fysiska miljöns gestaltning. Undersökningen var menad att visa pÄ eventuella skillnader i flickors och pojkars lek pÄ en formell skolgÄrd och eventuella skillnader i flickors och pojkars lek pÄ en skolgÄrd med naturlika miljöer.

Denna uppsats undersöker huruvida vi med hjÀlp av Gustav von Schmalensees modifikation av Lanchesters kvadratiska N2-Law kan bestyrka eller falsifiera teorin att en kustflotta med hjÀlp av en amfibisk miljö kan slÄ en pÄ pappret överlÀgsen motstÄndare. Den komplexa miljö som en kustremsa eller skÀrgÄrd utgör pÄverkar en högsjöflottas kapacitet att utgöra ett hot mot en kustflotta vars taktik Àr anpassad för terrÀngen och de synergieffekter som den ger. Uppsatsen försöker pÄvisa hur stor inverkan variabeln geografi har i sammanhanget.Vidare undersöker uppsatsen huruvida det Àr möjligt att förbÀttra von Schmalensees modifikation av Lanchesters N2-Law med hjÀlp av den faktiska sannolikheten för trÀff med sjömÄlsrobot inomskÀrs respektive utomskÀrs. Med hjÀlp av Försvarshögskolans sjökrigsspel Simple Surface Warfare Model (SSM) genomförs ett experiment dÀr teorierna testas empiriskt.Resultaten visar en förbÀttring i prediceringen av stridsutfall med sjömÄlsrobot om koefficienten för den faktiska sannolikheten för trÀff rÀknas in i ekvationen. Vidare konstateras att en stark korrelation kan ses i en mindre kustflottas överlevnad i amfibisk miljö dÄ de möter en pÄ pappret överlÀgsen motstÄndare..

Studiens syfte var att belysa och jÀmföra förskollÀrares respektive förÀldrars perspektiv pÄ hur samverkan mellan förskola och hem fungerar i praktiken. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie och bÄde förskollÀrare och förÀldrar intervjuades. Den datainsamlingsmetod som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samverkan mellan förÀldrar och personal sker genom att aktörerna möts i olika typer av formella och informella möten. Det finns mÄnga likheter i deras upplevelser av dessa samverkansformer.

Denna uppsats undersöker hur den skriftliga sprÄkkÀnslan manifesterar sig hos en grupp sprÄkbrukare. Syftet Àr att studera om den anvÀnda metoden i studien Àr gÄngbar för att kunna ge en inblick i begreppet sprÄkkÀnsla. Som utgÄngspunkt för begreppet stÄr Margareta Westmans uppdelning av sprÄkkÀnslan i tre nivÄer, vilket bildar det tredelade normbegreppet, som innefattar hur man anser att man borde skriva, hur man uppfattar att man skriver och hur man faktiskt skriver. Den övergripande frÄgestÀllningen i uppsatsen Àr: Vad kan studien sÀga om sprÄkkÀnslan hos informanterna? Uppsatsen omfattar tvÄ delstudier som utgÄr frÄn kvalitativ respektive kvantitativ metodik.

En skolas organisering anses idag vara viktigare Àn organisationen, det Àr i handlingsnÀten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssÀtt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mÄl fÄr betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlÀttas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mÄl Àr tydliga.

In my essay the dilemmas originate from what I have experienced. I have observed myself and some of my colleagues, how we meet children who are lacking the qualifications which school and most pedagogues expect them to have. Focus, in my written experiences, is on children who live in poverty, but how we meet and act toward them is often quite the same independent of what qualifications they are lacking. With the support from literature and theories I reflect and analyse the dilemmas. Through essaywriting I investigate my practical knowledge and I examine how we as pedagogues handle the complex situations encounter when in school and how it is possible to understand why we act the way we do.I think that the knowledge which essaywriting gives me will strengthen me as a person and in my work as a teacher for after-school-center.

SammanfattningNÀr informationssamhÀllet avlöste det gamla industrisamhÀllet krÀvdes en ny sorts grundskoleutbildning i Sverige. En mÄlstyrd lÀroplan (Lpo94) utarbetades och infördes med start lÀsÄret 1995/1996. Elevernas demokratiska fostran Àr en av de centrala frÄgorna i Lpo94.Lpo 94 sÀger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhÀllslivet. Skolan ska alltsÄ fostra demokratiska medborgare som kÀnner till och kan engagera sig i hur samhÀllet Àr uppbyggt och hur det styrs. Syftet med denna uppsats har varit att titta pÄ hur intentionerna i Lpo 94 uppfylls vad gÀller det formella elevinflytandet pÄ svenska grundskolor?Den hÀr uppsatsen undersöker det formella elevinflytandet pÄ tre svenska grundskolor.

Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

Uppsatsen ?Who you know becomes what you know? Àr en nÀtverksteoretisk mixedmetodstudie med syfte att kartlÀgga enskilda aktörers nÀtverk samt besvara frÄgestÀllningarna vilka förutsÀttningar för informationsspridning och group performance som gÄr att hÀrleda ur enskilda aktörers formella- och informella sociala nÀtverk. Studieobjektet för uppsatsen Àr MTR Stockholm som pÄ uppdrag av Storstockholms lokaltrafik driver Stockholms tunnelbana. Organisationen har uppmÀrksammat att verksamhetsomÄrdet lokalvÄrden klarat sina uppdrag med bravur senaste Äret efter att vissa organisatoriska förÀndringar har gjorts. Kommunikationsavdelningen tillsammans med uppsatsförfattaren kom dÀrigenom fram till att en mikroundersökning av lokalvÄrden vore intressant för att eventuellt kunna utveckla andra verksamhetsomrÄden.Genom ett snöbollsurval har fem respondenter pÄ olika positioner i organisationen inkluderats i studien.

Att Ästadkomma en önskvÀrd styrning mot gemensamma mÄl Àr ett stÀndigt pÄgÄende arbete inom samtliga organisationer. De styrmedel som studeras Àr informella och formella styrmedel samt organisationsstruktur. I denna uppsats studeras de ovan nÀmnda styrmedlen utifrÄn de anstÀlldas perspektiv vid tvÄ institutioner inom Uppsala universitet. För anstÀllda vid institutionerna finns tre arbetsuppgifter; forskning, undervisning och administrativt arbete. Enligt Ouchi pÄverkas valet av styrmedel bland annat av organisationens storlek, dÀrför skiljer sig institutionerna Ät i storlek, bÄde vad gÀller antalet anstÀllda samt antal helÄrsstudieplatser.Vi har inte funnit nÄgra skillnader mellan institutionernas formella styrmedel.

Att mÀta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna Àr vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella sprÄk samt krav pÄ formalitet pÄverkar kommunikationen..

Att mÀta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna Àr vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella sprÄk samt krav pÄ formalitet pÄverkar kommunikationen..

SyfteSyftet med denna studie har varit att, med elever ur tvÄ klasser i skolÄr tre, jÀmföra pojkars och flickors sjÀlvförtroende kopplat till prestation i idrottsundervisningen. Vi har behandlat huruvida det finns nÄgra skillnader mellan könen i den uppskattade respektive upplevda prestationsförmÄgan gentemot den faktiska prestationen. DÀrtill har elevernas förestÀllningar om det motsatta könets prestation undersökts.MetodVi undersökte elevers sjÀlvförtroende genom att mÀta deras tilltro till sin prestation samt upplevelsen av denna. Respondenterna besvarade tvÄ sjÀlvskattningsformulÀr, före samt efter genomförandet av ett motoriskt test. FörestÀllningarna om det motsatta könets prestationer mÀttes dessutom i det andra sjÀlvskattningsformulÀret.

I mitten av 1990-talet formulerade Utbildningsdepartementet en vÀrdegrund som skulle gÀlla för skolans verksamhet. VÀrdegrunden placerades i styrdokument som fastslog hur centralt arbetet med elevers rÀttigheter och studiemiljö Àr. UtifrÄn denna bakgrund Àr det intressant att se hur skolans praktik ser ut idag och ifall vÀrdegrunden fÄr det genomslag i verkligheten som den enligt styrdokumenten ska ha.Genom att undersöka hur pedagoger i skolan kommunicerar med eleverna gÄr det att se i vilken grad de lever upp till den vÀrdegrund de Àr satta att förmedla. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen har baserats pÄ hur vÀrderingarna kommuniceras till eleverna och ifall det skiljer mellan formella och informella sammanhang. Lever vi som vi lÀr?Resultatet visar en i mÄnga delar god överensstÀmmelse mellan pedagogernas ansats och det faktiska utfallet.

SammanfattningNÀr informationssamhÀllet avlöste det gamla industrisamhÀllet krÀvdes en ny sorts grundskoleutbildning i Sverige. En mÄlstyrd lÀroplan (Lpo94) utarbetades och infördes med start lÀsÄret 1995/1996. Elevernas demokratiska fostran Àr en av de centrala frÄgorna i Lpo94.Lpo 94 sÀger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhÀllslivet. Skolan ska alltsÄ fostra demokratiska medborgare som kÀnner till och kan engagera sig i hur samhÀllet Àr uppbyggt och hur det styrs. Syftet med denna uppsats har varit att titta pÄ hur intentionerna i Lpo 94 uppfylls vad gÀller det formella elevinflytandet pÄ svenska grundskolor?Den hÀr uppsatsen undersöker det formella elevinflytandet pÄ tre svenska grundskolor.