Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att studera lÀrares attityder till skrivregler, undervisningen om skrivregler och mÄlen i kursplanen som rör skrivregler. Jag har ocksÄ analyserat resultatet pÄ Àmnesprovet i syfte att utforska samband mellan lÀrares attityder till sin utbildning, undervisningens innehÄll och elevers resultat. Specifikt vill jag ta reda pÄ vad fem lÀrare har för uppfattning om sin undervisning i skrivregler och elevernas resultat i stavning och interpunktionsmomentet pÄ nationella Àmnesprovet i Äk3.Hur ser lÀrare pÄ sin egen utbildning i skrivregler?Vad berÀttar lÀrare om undervisningen i svenska i allmÀnhet och utifrÄn aspekterna formella och funktionella moment i undervisningen?Vad berÀttar lÀrare vars elever gjort proven angÄende elevernas resultat i relation till sin undervisning i skrivregler?Metod Jag har anvÀnt kvalitativa samtalsintervjuer för att samla in mina data. Fem svensklÀrare med olika yrkeserfarenhet i Äk3 pÄ fyra olika skolor har intervjuats.

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Syftet Àr att undersöka om regelverket enligt IFRS har pÄverkat koncernernas resultat. Vidare undersöker vi om dessa regler i samband med nya regler i ABL pÄverkat moderföretagens utdelningsbara medel, faktiska utdelning eller utdelningspolicy.Arbetet har en positivistisk prÀgel och utformningen Àr deskriptiv. Vi har en deduktiv ansats. Vi har genomfört en kvalitativ studie med öppna, semistrukturerade intervjuer med Ätta företag och tvÄ revisionsbyrÄer. Samtliga av oss valda företag följer de internationella reglerna.

Bakgrund och problem: Verksamheter som genomgÄr företagsrekonstruktion befinner sig i en ekonomisk kris med allvarliga betalningssvÄrigheter. För att hjÀlpa företagsledningen att byta riktning och finna de effektivaste lösningarna, anlitas en rekonstruktör. Rekonstruktören Àr den part som ska vÀgleda företaget under processen och bidra med lösningar som ska fÄ företaget att nÄ sitt mÄl med att lösa betalningssvÄrigheterna. I samrÄd med företagsledningen framstÀlls en rekonstruk-tionsplan som ska innehÄlla de ÄtgÀrder som Àr mest lÀmpade för företaget. Detta har lett oss fram till följande frÄgestÀllning: Vilka ÄtgÀrder vidtar rekonstruktören under en företagsrekonstruktion och vilka styrmedel förekommer under processen?Syfte: Vi vill kartlÀgga och analysera företeelsen ur rekonstruktörens perspektiv.

I mitten av 1990-talet formulerade Utbildningsdepartementet en vÀrdegrund som skulle gÀlla för skolans verksamhet. VÀrdegrunden placerades i styrdokument som fastslog hur centralt arbetet med elevers rÀttigheter och studiemiljö Àr. UtifrÄn denna bakgrund Àr det intressant att se hur skolans praktik ser ut idag och ifall vÀrdegrunden fÄr det genomslag i verkligheten som den enligt styrdokumenten ska ha.Genom att undersöka hur pedagoger i skolan kommunicerar med eleverna gÄr det att se i vilken grad de lever upp till den vÀrdegrund de Àr satta att förmedla. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen har baserats pÄ hur vÀrderingarna kommuniceras till eleverna och ifall det skiljer mellan formella och informella sammanhang. Lever vi som vi lÀr?Resultatet visar en i mÄnga delar god överensstÀmmelse mellan pedagogernas ansats och det faktiska utfallet.

Denna uppsats belyser nyanlÀnda gymnasieelevers möte med programtypiska lÀromedelstexter. Syftet med undersökningen var att undersöka elevernas faktiska upplevelse av svÄra ord i en text och jÀmföra det med lÀrares antaganden om vilka ord som de tror utgör svÄrigheter i samma text. I en studie fick elever i Äk 1 och 2 markera ord som de inte förstod i utvalda lÀromedelstexter. Elevernas lÀrare lÀste samma texter och markerade de ord de förmodade att eleverna inte kÀnde till eller förstod. Resultatet tyder pÄ att en lÀromedelstext pÄ gymnasienivÄ innehÄller mÄnga ord som Àr okÀnda för elever med kort tid i Sverige.

Syftet Àr att undersöka hur pedagogernas faktiska arbetssituation ser ut under den pedagogiskamÄltiden i förskolan dÄ Falu Kommun ser den pedagogiska mÄltiden som en kostnadsfrÄgamedan BorlÀnge Kommun ser pedagogerna som viktiga förebilder för barnen under mÄltiden.Vilken Àr pedagogernas arbetssituation i samband med den pedagogiska mÄltiden? Vilka direktivföljer pedagogerna i arbetssituationen under mÄltiden?Resultatet visar, genom observationer och intervjuer, att den faktiska mÄltidssituationen Àr enkomplex arbetssituation för pedagogerna dÄ den bÄde innebÀr pedagogiska moment somsprÄkutveckling, socialisering och hur man för sig vid matbordet samt praktiska moment somberör vÄrd och omsorg. Dessutom ska pedagogerna Àta sjÀlva och se till att de fÄr i sig mat pÄ ettsÄdant sÀtt att de orkar arbeta resten av dagen. Direktiven som följs Àr vaga. Den pedagogiskadelen hÀmtar pedagogerna frÄn förskolans styrdokument LÀroplanen för förskolan, Lpfö98, mende praktiska förvÀntas ske av sig sjÀlv.Genom analys av resultatet drar vi slutsatsen att den pedagogiska mÄltiden förvisso Àr en förmÄnom man enbart ser till att pedagogerna fÄr mat att Àta utan att behöva betala för den men det Àrinte nÄgon mat eller nÄgon mÄltidsituation som pÄ nÄgot sett gynnar dem personligen.

Att Ästadkomma en önskvÀrd styrning mot gemensamma mÄl Àr ett stÀndigt pÄgÄende arbete inom samtliga organisationer. De styrmedel som studeras Àr informella och formella styrmedel samt organisationsstruktur. I denna uppsats studeras de ovan nÀmnda styrmedlen utifrÄn de anstÀlldas perspektiv vid tvÄ institutioner inom Uppsala universitet. För anstÀllda vid institutionerna finns tre arbetsuppgifter; forskning, undervisning och administrativt arbete. Enligt Ouchi pÄverkas valet av styrmedel bland annat av organisationens storlek, dÀrför skiljer sig institutionerna Ät i storlek, bÄde vad gÀller antalet anstÀllda samt antal helÄrsstudieplatser.Vi har inte funnit nÄgra skillnader mellan institutionernas formella styrmedel.

Detta examensarbetes syfte Àr att klarlÀgga de formella krav som stÀlls pÄ lÀrares klassrumsledarskap, att belysa sÄdana faktorer som lÀrare sjÀlva kan pÄverka för att uppnÄ ett gott ledarskap i klassrumssituationen samt att diskutera huruvida dessa krav och faktorer Àr förenliga med varandra. Ett ramfaktorteoretiskt resonemang utgör teoretisk grund för vad lÀrare kan pÄverka i sitt ledarskap och en teoretisk tolkning av begreppet classroom management utgör definition av begreppet klassrumsledarskap. Examensarbetet Àr en textbaserad, komparativ undersökning, utförd med kvalitativ, hermeneutisk metod. Efter en inledande litteraturgranskning har en kvalitativ innehÄllsanalys av lÀroplanstexter genomförts för att klarlÀgga styrdokumentens krav pÄ lÀrares klassrumsledarskap. En forskningsöversikt betrÀffande begreppet klassrumsledarskap har genomförts med mÄlsÀttningen att Ästadkomma allmÀngiltiga generalisationer och söka praktiska tillÀmpningar inom omrÄdet.

Denna uppsats Àr en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frÄgestÀllningar har formulerats: - Hur ser tillgÀngligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och pÄ vad sÀtt inverkar hörselskadan?Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berÀttat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation.

I mitten av 1990-talet formulerade Utbildningsdepartementet en vÀrdegrund som skulle gÀlla för skolans verksamhet. VÀrdegrunden placerades i styrdokument som fastslog hur centralt arbetet med elevers rÀttigheter och studiemiljö Àr. UtifrÄn denna bakgrund Àr det intressant att se hur skolans praktik ser ut idag och ifall vÀrdegrunden fÄr det genomslag i verkligheten som den enligt styrdokumenten ska ha.Genom att undersöka hur pedagoger i skolan kommunicerar med eleverna gÄr det att se i vilken grad de lever upp till den vÀrdegrund de Àr satta att förmedla. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen har baserats pÄ hur vÀrderingarna kommuniceras till eleverna och ifall det skiljer mellan formella och informella sammanhang. Lever vi som vi lÀr?Resultatet visar en i mÄnga delar god överensstÀmmelse mellan pedagogernas ansats och det faktiska utfallet.

Uppsatsen har skrivits i syftet att jÀmföra pedagogers avsikter i sin sprÄkliga kommunikation med pojkar och flickor med deras faktiska agerande i klassrummet. Tanken var Àven att med denna jÀmförelse synliggöra den eventuella diskrepansen mellan pedagogers avsikter och deras handlingar. För att undersöka detta har systematiska observationer och semistrukturerade intervjuer med tre pedagoger, som undervisar i skolÄr 4-6, genomförts. DÄ bÄde observationer och intervjuer gjordes gavs ett nyanserat resultat till bearbetningen av problemformuleringen: Hur tÀnker pedagoger om sin interaktion med elever ur ett genusperspektiv? Hur kommunicerar pedagoger med elever ur ett genusperspektiv? Hur förhÄller sig ovanstÄende tvÄ frÄgestÀllningar till varandra? Resultatet av observationsstudien visade pÄ relativt stora skillnader mellan de tre observerade pedagogernas kommunikation med pojkar och flickor.

This qualitative study is about the differences and similarities between the organization Friends and schools? methods to prevent bullying. Aggression, bullying and discomfort in schools result in that many students do not dare to go to school because of their fear that they might get attacked and become systematically bullied. Bullying is a universal and persistent problem. In this study the reader will receive a better understanding and get an insight into the problems that teachers and students experience and struggle with every day in dealing with bullying in schools.

Ledarskapsrollen utvecklas och effektiviseras stÀndigt, vilket ofta leder till störreansvarsomrÄden för ledaren. NÀr en chef eller ledare fÄr fler uppgifter som ska lösas och bearbetas finns det en risk att vissa grundlÀggande uppgifter inte fÄr samma fokus, till exempel ledarskapet och relationen mellan chef och dennes medarbetare. Denna studie har som fokus att studera ett företag i Sverige som inte anvÀnder sig av ett rent ledarskapsprogram utan ett chefsprogram dÀr en del av programmet berör ledarskapsutveckling.Syftet med studien Àr att studera ledarskapet i företaget, bÄde utifrÄn vad företagsledningenföresprÄkar och hur anstÀllda uppfattar det. Det ger oss ett underlag som kan besvara vÄr frÄgestÀllning kring om det finns skillnader i det faktiska ledarskapet och det som ledningen vill bedriva.För att kunna uppnÄ vÄrt syfte har vi studerat material som vi fÄtt genom företaget samt kompletterat det med en intervju med en person som varit med och utformat programmet. För att fÄ en uppfattning om hur det faktiska ledarskapet fungerar har en enkÀt lÀmnats ut till chefer och deras medarbetare.

Denna uppsats handlar om att studera varför den faktiska prisförÀndringen pÄ utdelningsdagen skiljer sig frÄn det som teoretiskt borde infalla om privata investerare Àr de som till sist pÄverkar prisförÀndringen. Tidigare studier har gjorts pÄ andra marknader, dÀribland USA och har grundats pÄ ett progressivt skattesystem. I Sverige kan vi dock observera ett platt skattesystem under den studerade tidsperioden. I jÀmförelse med tidigare studier kan vi ocksÄ observera en större variation i skatteregimer.För att genomföra denna studie formulerar vi tvÄ modeller, dÄ vi misstÀnker att den första modellen kan vara missvisande eftersom att en variabel har mÄnga missing values. I bÄda modellerna anvÀnder vi oss av samma beroende variabel, som visar skillnaden mellan den faktiska prisförÀndringen pÄ aktiers utdelningsdag och det som teoretiskt borde gÀlla vid respektive skatteregim.