Vårt intresse för Medling väcktes andra terminen vid polisutbildningen i Umeå. Vi valde att skriva om Medlingsverksamheten i Umeå och belysa den ur ett problem- och framtidsorienterat perspektiv. Medling vid brott är ett möte mellan brottsoffer och gärningsman, som tillsammans med en opartisk medlare försöker skapa förståelse för vad som hänt och varför. Medling bygger på rättviseformen reparativ rättvisa och används som ett komplement till det straffrättsliga systemet. Vi har tagit del av relevant material samt intervjuat verksamma personer.

Syftet med detta examensarbete var att, utifrån Victim-Offender-Mediation, differentiell skam, modelling, självförverkligande och emotionell intelligens, undersöka effekten av reparativ rättvisa på gärningspersonen i ett brottmål och på det svenska rättssystemet genom Medling vid brott. En litteraturöversikt innefattande tre artiklar och en licentiatuppsats, vilka behandlar ämnet reparativ rättvisa och Medling vid brott genomfördes. Resultatanalysen visade att reparativ rättvisa genom Medling vid brott har en preventiv effekt på återfallsfrekvensen för gärningspersoner pga. upplevelsen av skam. Föräldrarnas inverkan på barnen är av största vikt.

År 2006 tillkom en ny paragraf i föräldrabalken, 6 kap. 18 a §, som gjorde det möjligt för domstolar att förordna om Medling i tvister gällande vårdnad, boende och umgänge. Denna ändring gjordes för att lagstiftaren ville markera vikten av att föräldrar når en samförståndslösning i vårdnadstvister. Detta för att en överenskommelse mellan föräldrar anses vara det bästa för barnet.Vid en konflikt mellan föräldrar gällande frågor om vårdnad, boende och umgänge av barnet, är det vanligt att föräldrar går i samarbetssamtal innan de vänder sig till domstol för att väcka talan. Även domstolen kan uppdra åt Socialnämnden att anordna samarbetssamtal mellan föräldrar när en tvist har startat i domstol.

Syftet med min studie är att belysa och lyfta upp medlarens roll och försöka visa på vad det är för olika "verktyg" de använder sig av i rolluppbygganden. Hur sker rollutvecklingen för medlare i den praktiska verksamheten? De medlare som har intervjuats hade alla en förhållandevis lång erfarenhet av Medling och hade under denna tid lärt sig vad som fungerar och inte. Data har insamlats genom att jag har intervjuat 3 medlare. Dessa har bearbetat utifrån fyra områden, intake - när ärendet kommer in, throughput - där Medlingen görs, output - vad hände sedan och återkopplingen - till vem och varför, och hur de utformar sin roll.

Huvudsyftet med detta arbete var att utreda innebörden av reparativ rättvisa och förlåtelse inom Medling vid brott. Arbetet skulle även utreda hur Medling vid brott kan underlätta bearbetningen av den kriminella handlingen för de berörda parterna. Vidare skulle arbetet förklara vilka psykiska och fysiska följder som kan uppstå på grund av en kriminell handling som har drabbat den brottsutsatte. Uppsatsen bygger främst på en rättsvetenskaplig utredning vilken grundas på litteratur gällande Medling vid brott, reparativ rättvisa och förlåtelse. Arbetet behandlar främst hur reparativ rättvisa påverkar de berörda parterna samt förlåtelsens innebörd vid Medling vid brott.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ungdomspoliser i ett antal stadsdelar i Göteborg ser på Medling vid brott och vad de förväntar sig av det. Jag vill ställa deras syn på Medling vid brott i relation till medlares syn för att se vad det finns för skillnader och likheter dem emellan. Jag vill också undersöka vilken roll ungdomspoliserna har i samverkan kring Medling vid brott. Detta syfte uppfyller jag genom att besvara mina tre frågeställningar:? Hur ser ungdomspolisernas roll ut i samverkan kring Medling vid brott?? Hur ser ungdomspoliser kontra medlare på syftet med Medling vid brott?? Hur ser ungdomspoliser kontra medlare på Medlingens konsekvenser för gärningsperson respektive brottsutsatt?För att få svar på dessa frågeställningar har jag intervjuat två medlare från Medlingsverksamheten i Göteborg samt fyra ungdomspoliser från fyra olika distrikt i Göteborg.

Syfte och frågeställningar. Studien syftar till att undersöka Medling som social fostran och dess effekter för elevers identitet. Frågeställningar: Hur positioneras barns identiteter i Medling som konflikthanteringsmodell? Vilka identiteter erbjuds? Vilken värdegrund vilar Medling som konflikthanteringsmodell på? Vad har Medling som konflikthanteringsmodell för funktion och betydelse ur ett makt- och styrningsperspektiv? Metod. Diskursanalytiskt angreppssätt med Laclau & Mouffes analysverktyg.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett antal brottsoffer och gärningspersoner upplevde deltagandet i ett Medlingsmöte, samt hur Medlingen har påverkat dem.  För att uppfylla syftet valde vi att använda en fenomenlogisk ansats samt en kvalitativ forskningsmetod i form av sju halvstrukturerade intervjuer, i syfte att förstå respondenternas livsvärld. Resultaten av intervjuerna överensstämmer till stor del med den tidigare forskningen. De slutsatser vi kunde dra var att parterna upplevde Medlingsmötet som positivt samt att de ansåg att Medling var en bra metod. Parternas deltagande tycktes påverka dem på olika sätt, där möjlighet till insikt, hjälp att gå vidare samt Medlingens brottspreventiva effekter uppfattades som vanligt förekommande konsekvenser.

This paper deals primarily with the developmental potential and use of court -based mediation in Swedish law, and its relation to court-based conciliation and the judicial procedure as means to end a conflict.  In Chapter 42, Section 17 of the Swedish Code of Judicial Procedure, a judge, before the parties have their main hearing, can act as a mediator between the parties to settle the dispute. The judge should, according to the law, always try to make the parties come to an agreement before the main hearing. This obligation can be fulfilled either through the use of court-based conciliation, or court based mediation. Mediation as such is rarely used in Sweden, and one of the goals of this essay is to try to provide a tentative answer to why that might be the case.  The second goal is to try to find a consistent, yet flexible notion, of the concept of ?jurisdiction?, and to provide an explanation for the relation between mediation as an alternative method for dispute resolution and the judicial procedure.                                                                                                                                            .

Den 1 augusti 2011 trädde lagen (2011:860) om Medling i vissa privaträttsliga tvister (Medlingslagen) i kraft. Medlingslagens ikraftträdande förde med sig en reglering om Medling och en reglering om verkställande av Medlingsöverenskommelser som tidigare saknats i Sverige. Till grund för Medlingslagen ligger Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG av den 21 maj om vissa aspekter på Medling på privaträttens område (Medlingsdirektivet).För att förklara en Medlingsöverenskommelse verkställbar krävs enligt Medlingslagen att parterna når en Medlingsöverenskommelse och att samtliga parter samtycker till ansökan om verkställbarhetsförklaring. En Medlingsöverenskommelse som förklarats verkställbar genom dom kan även förklaras verkställbar i en annan medlemsstat med stöd av Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen).Inhemska och vissa utländska Medlingsöverenskommelser kan förklaras verkställbara med stöd av Medlingslagen. En inhemsk Medlingsöverenskommelse är en Medlingsöverenskommelse som ingåtts i Sverige.

Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, förskollärare använder sig av olika metoder vid konflikthantering i arbetet på förskolan. Bakgrunden är uppbyggd av forskning och litteratur, där Medling och öppna relationer är de viktigaste metoderna vid konfliktlösning. För att få en bild av hur konflikter hanteras i verkligheten har intervjuer med förskollärare genomförts. Genom dessa framkom att studiens respondenter använder sig av olika metoder beroende på situation. Den metod som samtliga använder sig av är Medling och öppna frågor.

Problembakgrund: Organisationer upplever ständigt tvister när de agerar i en konkurrensutsatt miljö. Tvister kan behandlas på en mängd olika sätt, till exempel kan parterna ta hjälp av någon utomstående, de kan lösa tvisten på egen hand eller gå till domstol. I Sverige tenderar vi att lösa konflikter på likartade sätt oavsett tvistens karaktär. Alternativa tvistelösningsmetoder såsom Medling används endast i begränsad omfattning. Jag anser att tvistelösning blir mer ändamålsenlig om den anpassas efter den ifrågavarande tvisten.

Introduktion: Medling med anledning av brott har funnits i Sverige sedan 1980- talet då ungdomsbrottsligheten betraktades som ett ökande samhällsproblem. År 1997 fick Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag av regeringen att stötta och främja olika Medlingsprojekt runt om i Sverige och idag är Medling lagstadgat, bland annat ska alla kommuner i Sverige sörja för att kunna erbjuda Medling till samtliga lagöverträdare under 21 år. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och utfördes genom åtta semistrukturerade telefonintervjuer med Medlingssamordnare i Sverige. Respondenterna representerade fyra olika kommunstorlekar och intervjumaterialet analyserades genom en deduktiv innehållsanalys. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsättningar och begränsningar med att bedriva Medlingsverksamhet i svenska kommuner.

Syftet med denna kandidatuppsats är att utifrån en teoretiskt underbyggd studie av relationen mellan identitetsskapande processer och konflikter analysera den transformativa Medlingsmetoden i anslutning till identitetsteori och specifikt undersöka vad Margaret Archers teoribildning kan tillföra förståelsen.Hur definieras konflikter, och konflikters mekanismer och möjliga lösning enligt transformativ Medling? Hur utvecklas identiteten hos individer och vilken roll har konflikter för människors identitetsskapande processer?Vilken förståelse och teoretiska underbyggnad finns i den transformativa Medlingens metod när det gäller förståelse av människors identitetsskapande processer i samband med konfliktupplevelser?En analytisk retroduktion utifrån Margaret Archers (2002) teoribildning gällande identitetsskapande processer och Goffmans (1955, 1967) teoribildning gällande begreppet face, i relation till Transformativ Medlings teoribildning av Joseph P. Folger och Robart A. Baruch Bush (2010)., samt informativa intervjuer med tre professionellt verksamma medlare som använder sig utav transformativ Medling.Transformativ Medlings teoribildning bygger på ett identitetsarbete men har inte utvecklat teorin i anslutning till identitet. Studien visar att denna del kan stärkas genom att tillföras förståelse gällande identitetsskapande processer och konflikt utifrån Archer (2002) och Goffman (1955, 1967)..

Uppsatsen handlar om Medling i familjerättsliga tvister och består av en genomgång av gällande rätt på området. Uppsatsen består också av en undersökning om hur ofta Medling används i familjerättsliga tvister.Konflikter som uppstår i en familj där föräldrarna har separerat kan innebära att familjen behöver hjälp ifrån samhället för att kunna skapa en vardag som fungerar. Om föräldrarna inte kan lära sig att hantera sina konflikter på ett konstruktivt sätt så är det skadligt för barnen. Det är inte förenligt med något barns bästa att behöva leva i en konfliktfylld vardag och om föräldrarna inte lyckas hålla barnen utanför konflikten kan barnen få men för livet. Kan föräldrarna själva hitta en lösning i frågor om vårdnad, boende och umgänge anses det överlag vara till barnets bästa.