Syftet med examensarbetet var att studera hur skolmedling går till praktiskt och vad eleverna lär sig genom att använda metoden skolmedling. Medling är en metod som används i olika konfliktsituationer i samhället och metoden har nu även anammats inom skolan, så kallad skolmedling. Vi har genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger och 15 elever vid den kommunala grundskolan samt projektledaren för skolmedlingsprojektet i Norrbotten studerat skolmedling som konflikthanteringsmodell. Av litteraturstudien kan vi konstatera att skolmedling är ett bra verktyg att använda sig av för att hantera konflikter i skolan. I vår empiriska studie kunde vi se indikatorer på att skolmedling bidrog till att elever lärde sig konfliktkompetens genom att de visade stort engagemang för skolmedling och var kunniga inom området.

En individ som utsätts för ett traumatiskt brott påverkas på många sätt. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever tillitssvårigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvårigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrån det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey från 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvårigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fåtal brottsoffer professionellt stöd.

Studien använder ett explicit test och jämför ungdomar (14-16 år) och vuxna gällande deras riskbedömning av brott, attityder kring brott och moralnivå. Dessa faktorer förväntas ha ett samband med varandra och kan ge en förklaring till varför ungdomar begår fler brott per capita än vuxna (Ahlberg, 1996). Samplet som utgjorde ungdomsgruppen (N=101) togs från fyra högstadier och vuxensamplet (N=101) bestod av studerande vid Komvux. Testet var ett egenkonstruerat frågeformulär och visade på flera signifikanta skillnader mellan vuxengruppen och ungdomsgruppen där vuxengruppen rapporterade högre riskbedömning, strängare attityder kring brott samt en generellt högre moralnivå. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som visat på en diskrepans mellan ungdomars och vuxnas riskbedömning.

Ekonomisk brottslighet (ekobrott) leder till stora skador, dels kapitalmässigt men även för förtroendet av det ekonomiska systemet. Ekobrotten innefattar en mängd brott. Gemensamt för dessa är att de är vinningsbrott i näringsverksamhet. De brott som bildar kärnstrukturen i ekobrottsligheten är skattebrott, bokföringsbrott, brott mot borgenärer, insiderbrott samt brott mot aktiebolagslagen. Ett stort antal andra brott förekommer i kombination med ?vanliga? ekobrott tex mutbrott, brott mot miljöbalken och bedrägeribrott.

Frågan om namnpublicering i media i samband med brott är alltid lika aktuell. Det finns tunga argument både för och emot publicering. Dessa är ofta beroende av sammanhanget och det enskilda fallet. I de allra flesta fall är det allmänintresset som avgör om det anses motiverat med en namnpublicering. Syftet med denna undersökning är att genom en enkätundersökning studera vad allmänheten anser om namnpublicering i samband med brott.

Studiens syfte är att undersöka hur några utvalda pedagoger i barnomsorgen beskriver att de hanterar och förebygger konfliktsituationer emellan barn och mellan barn och pedagoger.Vad upplever/bedömer pedagogerna vara orsaker som kan leda till konflikter?Hur förebyggs och löses konflikter?Vad har pedagogerna för barnsyn när det gäller konflikthantering?Metoden är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Fyra pedagoger med barnskötarutbildning eller förskollärarutbildning och som arbetar i barnomsorgen har deltagit.Resultatet visar hur respondenterna löser konflikter med domarroll, medling, avledning eller genom att avvakta och ge barnen tid att lösa konflikterna själva. Respondenterna uppfattar att barnen löser konflikter genom medling och avledning. Samtliga respondenter anser att konflikter är nödvändiga.

Uppsatsens sociologiska problem är ungdomsbrottslighet. Varför begår ungdomar brott och vilka faktorer påverkar dem att begå brottsliga handlingar. Syftet besvaras utifrån ett sociologiskt och kriminologiskt perspektiv och genomförs av en litteraturstudie. Ungdomsbrottslighet betraktas som ett allvarligt samhällsproblem där utvecklingen har blivit grövre, från stöld till våldsbrott. Vilket till stor del beror på ungdomars liberala attityd gentemot kriminalitet.

Konflikter är inget man kan undvika. De har nämligen alltid funnits, och kommer alltid att vara en del av vår vardag. De är vanligt förekommande i hemmet, med vänner, mellan grannar och på arbetsplatsen. Men de existerar även mellan företag, och på grund av dagens internationalisering sker det även över landsgränserna. Där möts inte bara två olika viljor utan även olika kulturer, miljöer, språk och stil, vilket gör det ännu viktigare att hitta ett rätt verktyg för att hantera konflikten på bästa möjliga sätt.

I en tid då allt fler röster höjs angående FN:s ineffektivitet har vi valt att undersöka hur organisationen behandlar medlingsuppdrag i mellanstatliga konflikter. Utifrån den pågående konflikten på Cypern och kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet ser vi hur FN som tredje part har agerat dels utifrån ett systemperspektiv och dels på medlingsnivå. De valda konflikterna grundar sig i liknande frågor om nationell identitet, etnicitet och gränsdragning. För att täcka flera problemområden använder vi oss av realism, socialkonstruktivistisk organisationsteori samt erkända medlingsteorier.Efter att ha analyserat konflikterna har vi sett att FN är i behov av reformer som stärker möjligheterna att medla fram lösningar i konflikter, då rådande omständigheter gör FN beroende av stöd från andra aktörer och egna medlemsländer..

Syftet med fördjupningsarbetet är att belysa den byggda miljöns betydelse för brottsligheten i ett bostadsområde. Arbetet har haft en utgångspunkt i att brottslighet kan förebyggas. För att ett brott ska kunna äga rum krävs att tre faktorer är uppfyllda; en motiverad gärningsman, ett objekt eller offer samt tillfälle att begå brottet. Utifrån det talar man om två typer av brottsförebyggande. Dels så kallad social prevention, det vill säga att påverka människor genom olika sociala åtgärder, dels situationell prevention, exempelvis genom att utforma miljöer och bostadsområden som gör det svårare att begå brott.

Upplevelsen av att vistas på offentliga platser i större städer är olika. De plats er som upplevs obehagliga och med oro för att utsättas för brott är inte alltid de platser där det statistiskt sätt sker flest brott. Stockholm är en av de städer som jag har tittat på och på vilka platser i storstaden som upplevs på vilket sätt.Risken för att utsättas för brott på offentliga platser har ökat och våldsbrott på offentliga platser står för 18 % av antalet anmälda brott och där ingår även misshandel och sexualbrott. Jag har titta närmare på hur man upplever sin trygghet i vardagen och på vilket sätt man kan hindra eller förändra de utsattas beteenden och beslut.Mitt arbete har lett fram till en produkt som är personbunden och har som uppgift att visa anhöriga vart man befinner sig och hur man mår för att snabbt kunna ta kontakt med någon om otryggheten ökar och förstärka upplevelsen av kontroll och trygghet. Det resulterade i ett armbandskoncept som har en tjänst kopplat i sig i form av en applikation..

The object of this study was to meet with offenders and victims of crime who recently participated in victim-offender-mediation, in order to explore their experiences and feelings about it. The method of research was individual qualitative interviews with two offenders and two crime victims. The main questions aimed to find out how the participants felt about the mediation process, what experiences they had about the person they had to face during the meeting, and finally what thoughts they had about the crime and its consequences. In helping to analyze the results of the interviews,Reintegrative Shaming Theory and Theories of attribution were used. The former was used to try to explain the feelings resembling shame that emerged during the meeting, while the latter was helpful in order to understand the descriptions the participants used when they talked about the other person.

En granskning av polisen i Göteborg. De första minuterna efter att polisen får in ett larm är av avgörande betydelse. För möjligheten att lösa brott, för möjligheten att rädda liv. Trots det bemannar Göteborgspolisen för dåligt de tider när flest brott begås. Det innebär att brottsoffer får vänta extra länge, framför allt på kvällstid..

Studiens syfte var att undersöka om och hur skiljer sig personligheter av personer som är intagna i fängelse, rehabiliterade personer och personer som inte har begått något brott. Personlighetsundersökning baserades på femfaktorsmodell och en enkät som bestod av 50 frågor. Samtliga faktorer jämfördes genom alla tre grupper. Vidare gjordes en jämförelse av vilken typ av brott har de intagna och rehabiliterade personer begått, vilka drivkrafter hade dem och vad de tyckte var viktigt i deras liv för att inte begå brott vilken realiserades genom en konstant komparativ metod. Personlighetsskillnaderna undersöktes genom Kruskal-Wallis test.

This paper is a critical evaluation of the Swedish system with special mediation. The district court has the opportunity, in cases that are amenable to out-of-court settlements, to refer the dispute to special mediation. However, this is extremely rare, even though the legislature expressed a desire to increase the use of alternative dispute resolution. In 2011, a series of measures were taken to increase the use of mediation and strengthen mediation attractiveness. What effect can be inferred from these actions today, over three years after their introduction? This study analyses the main reasons offered for why mediation is not used more, and what should be done to increase the use of mediation.