Genom analys av tre kvalitativa intervjuer med tre butikskontrollanter har man sökt svar på hur de intervjuade butikskontrollanternas arbetsmetoder kan förstås utifrån hur de reflekterar om, motiverar och vad de berättar om dem. Frågeställningarna behandlar vad intervjudeltagaren grundar sina arbetsmetoder på, hur de framställer och reflekterar över sina arbetsmetoder och om man kan tolka arbetsmetoderna som proaktiva eller reaktiva. I analysen förutsätts att de tvingas rationalisera och välja ut några få personer att bevaka, något man får stöd för i intervjuerna. Utifrån en tolkande reflexiv analys framkommer att de antingen anser att arbetsmetoder utvecklas utifrån samtal med kollegor och egen erfarenhet alternativt att man har hittat ett väldigt grundläggande drag som man söker efter för att finna gärningsmän. Det framkommer att det finns flera sätt att reagera på ett brott, där en reaktion är att gripa gärningsmannen.

Syftet med denna undersökning är att studera skillnader mellan pojkar och flickors anknytning till signifikanta andra i relation till okonventionellt beteende, utifrån Hirschis kontrollteori (1969). Anknytningen utvecklas tidigt i livet och styrs av hur stor känslighet inför andras ogillande individen har. Den formas av föräldrars tillrättavisning, kommunikation och övervakning av barnet. Okonventionellt beteende innefattar i denna undersökning ett sammanslaget mått på våldsbrott, egendomsbrott, stöldbrott, skadegörelse och drogrelaterat beteende men även skolk, mobbing och rökning. Samplet består av 407 flickor och 440 pojkar mellan 15-16 år.

Sanningskommissioner inrättas för att dokumentera brott mot mänskliga rättigheter. På senare år har dessa blivit allt mer förekommande. Därför har detta fenomen väckt vår nyfikenhet. Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur sanningskommissioner kan vara ett medel för ett land att gå vidare efter en konflikt samt vad som påverkar deras följder. Vår undersökning har en teoriutvecklande ambition där vi har utfört jämförande fallstudier av sanningskommissionerna i Argentina, Sydafrika och El Salvador.

I Sverige är det förbjudet att både anordna och främja deltagande i hasardspel om inte tillstånd har meddelats. Genom att kontrollera spelverksamheten, eftersträvas en sund och säker spelmarknad utan privata vinstintressen, där de bakomliggande skyddsintressena (att skydda konsumenter, att förhindra brott, att motverka sociala och ekonomiska skadeverkningar samt att styra överskottet) ska tillgodoses. I Sverige är det endast Svenska Spel och ATG som har tillstånd att tillhandahålla hasardspel över internet, men trots det både tillhandahåller och främjar spelleverantörer som är etablerade i andra medlemsstater hasardspel över internet på den svenska marknaden, vilket aktualiserar frågan huruvida EU-rätten ger något stöd för sådant gränsöverskridande hasardspel.Hasardspel faller in under bestämmelserna om fri rörlighet för tjänster förutsatt att spelleverantören är etablerad i en annan medlemsstat än mottagaren av tjänsten. Denna frihet kan begränsas på grund av tvingande skäl av allmänintresse såsom exempelvis konsumentskydd, uteslutande av privata vinstintressen och förhindrande av brott. Med anledning av de kulturella och moraliska skiljaktigheter som föreligger mellan medlemsstaterna, har EU-domstolen tillerkänt de nationella myndigheterna ett stort utrymme att själva avgöra vad som krävs för att skydda medborgarna.

Under slutet av 1970-talet började det hållas debatter angående den dåliga redovisningskvalitén samt den ökade ekonomiska brottsligheten. I och med detta började debattörer även diskutera revisorns roll och funktion. Detta medförde att man först införde en upplysningsplikt som senare utvecklades till en anmälningsplikt som lagstadgades den 1 januari 1999. Tystnadsplikten som sedan länge varit förankrad i revisorns yrkesroll kom nu i konflikt med den nya lagen. Däribland revisorerna själva, som menade att de inte ville agera som en moralisk polis.

Denna studie undersöker om det finns någon skillnad i impulsivitet mellan de ungdomar som begår brott och dem som inte gör det. Andra faktorer som undersöks är skillnader i spänningssökare personlighet och empati hos laglydiga och lagöverträdande ungdomar. Detta har undersökts genom en kvantitativ studie med laglydiga och lagöverträdande ungdomar. Ungdomsbrottslingars resultat från självskattningsformulär har jämförts med högpresterande och andra laglydiga ungdomar. Resultaten som kommit fram stöds inte av tidigare forskning då det finns inte någon skillnad i grad av självskattat impulsivitet mellan en grupp ungdomsbrottslingar och högpresterande eller andra laglydiga ungdomar.

Arbetet syftar till att uppmärksamma om en gängrelaterad, organiserad ungdomsbrottslighet börjat få fäste i Skåneregionen och vill i så fall belysa karaktären på brottsligheten och gängen. Vidare belyses offren, lokalisation och tidpunkter samt om polisen uppmärksammar det eventuella problemet och tar fram strategier. Material på området visar att den brottsaktive ungdomen är mellan 15-17 år och företrädesvis en pojke av utländskt ursprung. Han umgås i gäng med interna hierarkier där gängen märker ut områden som sina. Brotten är främst stöld/skadegörelse, våldsbrott, narkotikabrott och vapen är vanligt förekommande.

The purpose with this study is to examine what kind of support there is for school libraries at the selected independent upper secondary schools and how these schools ensure that libraryservices is available to their students and their teachers. The purpose is also to examine what attitudes the administrators of the schools have to school libraries and teaching in information seeking. A qualitative method with interviews was used to fulfil the purpose. As a theoretical basis of the study Loertschers taxonomies of the school library media program and Limbergs three levels of pedagogic research were used and the interviews were analysed with these two theoretical frameworks as a background. The result of the study showed that neither one of the three examinated schools has a school library which means that they use the public library instead.

Syftet med detta arbete är att fördjupa våra kunskaper om terrorism samt att ge läsaren en inblick i ämnet och få lite kunskap om hotbilden i Sverige samt vad Sverige har för resurser att möte terrorism. Första delen av arbetet försöker vi definiera vad terrorism är, beskriva olika organisationer redogöra för Sveriges definition av ordet terrorism. Därefter försöker vi förklara olika typer av terrorism som nationell, internationell, vänster, höger, stats, och religiös terrorism. Nästa del av arbetet handlar om Sverige, där vi berör terroristdåd som utförts i Sverige samt hotbilden i Sverige nu och i framtiden. Därefter berör vi Sveriges beredskap och de olika myndigheter som är ansvariga i Sverige för arbetet mot terrorism.

Klassisk kriminologisk forskning fokuserar på antingen individbaserade eller miljörelaterade förklaringar till brottsliga handlingar. Situational Action Theory avser att föra samman dessa två synsätt för att bilda en integrerad kriminologisk handlingsteori. Vad får Situational Action Theory för stöd i den kriminologiska forskningen? Vad finns för kritik? Och vad bör forskningen fokusera ytterligare på när det kommer till att testa teorin? Den forskning som finns tillgänglig och som jag presenterar i denna litteraturgenomgång visar att teorin får stöd i empirisk forskning. De flesta studier visar att teorin får bra stöd, några visar stöd för vissa delar av teorin medan andra delar av teorin inte får något stöd.

Med ett belopp på ca 130 miljarder kronor per år i oredovisade intäkter och en så stor påverkan på samhället gör sig ekobrott och därmed bokföringsbrott till ett av landets mest kostsamma brott. Då endast vinst är i syfte, gör många allt för att tjäna så mycket de bara kan. Detta medför då att de som handlar oredligt skaffar sig fördelar gentemot andra som inte bryter mot bestämmelserna. På så sätt uppstår det en obalans mellan dessa som i slutändan kan leda till att de som följer reglerna konkurreras bort av dem som inte gör det.En central fråga som uppstår vid åsidosättande av bestämmelserna är om det finns tillräckliga skäl för att anse att bokföringsbrott föreligger. Lagstiftningen anger att bokföringsbrott föreligger när det inte går att bedöma företagets resultat eller ställning med ledning av bokföringen.

Pettersbergsskolan har sedan början av ?90 talet år tillbaka varit att betrakta som en problemskola. Oro, skadegörelse och våld har kommit och gått i vågor. Så vad kan man göra åt problemet. Kan man genom en djupare förståelse av bakomliggande faktorer arbeta mer effektivt mot det beteende som ungdomar med svaga sociala band och låg självkontroll visar upp? En del av skolans problembild hör samman med det bostadsområde som den får sina elever från.

De flesta långtgående undersökningar som är gjorda, vad det gäller motsättningar mellan polis och invandrarungdomar har gjorts i USA och England på sextio- och sjuttiotalet. Man kan tydligt se att polisen behandlar människor olika. Emellertid kan man dra vissa paralleller och lärdomar och således placera dem i ett svenskt sammanhang. Man kan även se i undersökningar som är gjorda i Sverige på nittiotalet att invandrare har känt kränkningar när de haft något att göra med polisen. Bl a visar olika undersökningar vilket problem det kan vara om man inte känner till svensk lagstiftning.

Syftet med denna studie är att studera två olika rattfylleriprojekt i landet, SMADIT samt trafiknykter Kronoberg. Skellefteåmodellen som varit inspiratör till projekten beskrivs också kort. Studien syftar till att undersöka effekterna av de olika projekten. Hur det har påverkat antalet anmälda rattfylleribrott samt antalet återfall i rattfylleri. I studien kan man tydligt se behovet av att förfina de statistiska mätmetoderna.

Sedan nätets begynnelse har regleringen och styrningen av Internet präglats av en västcentrisk och teknomeritokratisk diskurs som i mångt och mycket har exkluderat en stor del av världen från att aktivt delta i informationssamhällets utformning. I denna ordning har den amerikanska staten haft en priviligierad ställning genom dess indirekta kontroll över de s.k. strategiska resurserna, dvs. IP-adresser och ?roten? i domännamnsystemet, via kontraktet mellan "Department of Commerce" och organisationen "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN).