Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Syfte Det övergripande syftet med denna studie är att synliggöra pedagogers livsvärld i relation till fenomenen hur pedagoger hanterar utmaningen med utagerande barn i sin grupp samt hur pedagogers erfarenhetsbaserade lärande tar sig uttryck i arbetet med utagerande barn. Studien söker svar på följande frågor:? Vilka faktorer kan leda fram till en vändning i arbetet med utagerande barn?? Vad är det som medverkar till att pedagoger utvidgar sin handlingsrepertoar i arbetet med utagerande barn?? Vilka strategier och pedagogiska redskap upplever pedagogerna bidrar till att utveckla förmågan till samspel hos barn med utagerande beteende?MetodStudien tar sin ansats ur livsvärldsfenomenologin. Livsvärlden kan beskrivas som den värld i vilken vi lever och är involverade i. Människans livsvärld synliggörs genom dess handlingar och vardagsliv.

Handledning och dess effekter har tidigare belysts inom såväl utbildnings- som yrkesprofessionella sammanhang. Handledning innebär reflektion över personligt upplevda arbetsrelaterade situationer och tidigare forskning inom området har visat att handledning kan stimulera till professionell och personlig utveckling. Vid bearbetandet av reflektioner i handledningen kan Orlandos omvårdnadsteori utgöra en lämplig grund. Teorin är en interaktionsteori, vilket innebär reflektion över vad som händer i det enskilda mötet mellan sjuksköterska-patient och den grundar sig på frågor som berör upplevelse, tanke, känsla och handling. Reflektion är ett centralt begrepp även i handledningsprocessen och likartade frågor bearbetas i mötet mellan handledare-handledda och kan väckas i mötet mellan chefmedarbetare. Syftet med detta arbete var att belysa huruvida handledning kan utgöra ett redskap som stärker och utvecklar ledarskapet hos första linjens chefer.

ABSTRAKT Fack, Jeanette & Linderum, Maria (2010). Läsförståelseundervisning och samverkan ? att utmana det invanda (Reading comprehension teaching and interaction ? to challenge the inherent) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med detta arbete är att kartlägga hur lärare beskriver läsförståelseundervisning i år 3. Ur en specialpedagogisk synvinkel vill vi kartlägga lärarnas uppfattningar om gynnsamma metoder för elever med svårigheter i läsförståelse samt hur lärare med specialpedagogisk kompetens och klasslärare samverkar kring läsförståelseundervisning. Undersökningen är kvalitativ och vi använder oss av halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med vårt examensarbete är att öka kunskapen om hur pedagoger använder sig av skönlitteratur i förskola och förskoleklass. Vi är dessutom intresserade av vilken målsättning de har i sitt arbete med skönlitteratur. Vi vill stärka medvetenheten om skönlitteraturens betydelse för förskola och förskoleklass. I vår litteraturdel nämner vi författare som Simonsson, Chambers, Öhman, Sörenson m.fl. Resultatet av vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass.

Arbetet handlar om att skapa en bättre stämning kring medicinering av barn mellan 0-3 år med astma.    Produkten fungerar som en distraktion för barnet då barnet ska medicineras, den tar bort barnets fokus på själva medicineringen. Produkten ger barnet möjlighet att vara med och bestämma över situationen och tillsammans med sina föräldrar skapa en trevlig rutin.    I mitt arbete har jag även undersökt hur man kan förbättra informationsflödet mellan sjukvården och föräldrarna. Ett effektivt informationsflöde är en grundläggande förutsättning för att medicineringen ska bli så effektiv och trevlig som möjligt, med trygga föräldrar har man ett tryggt barn.?.

Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i förskolan uppfattar den nya läroplanen, och konsekvenserna för verksamheten, med en avgränsning till kvalitet och dokumentation. Metoden som användes var en kvalitativ intervju, med 4 förskollärare från 3 olika förskolor. Resultatet visar hur pedagogerna uppfattat dokumentation som ett kvalitetshöjande redskap och att den nya revideringen av läroplanen för förskolan för med sig att de behöver tänka om sitt sätt att arbeta, samt att de behöver få mer kompetensutveckling. I studien framkommer det att pedagogerna anser att dokumentation är nödvändigt, men att de än inte är säkra på rätt sätt att genomföra det. Det går även att skönja förändringar i pedagogernas tankar, som en konsekvens av läroplanens nya formuleringar..

Munkesjö, Maria: "Okej, jag kan sitta och lyssna på musik men jag tänker inte äta!" En kvalitativ intervjustudie om musikens funktion för patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik. Uppsats 15 hp inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik upplever och använder sig av musik. Frågeställningarna har handlat om vilken funktion musik har i deltagarnas liv och om detta har förändrats av musikterapi. I uppsatsen presenteras en genomgång av relevant litteratur och tidigare forskning inom områden som: musikterapi, musik och hälsa och ätstörningsproblematik.Sex kvinnliga patienter (medianålder 25 år) som genomgått musikterapeutisk behandling (i snitt 2,6 år) för sin ätstörningsproblematik intervjuades med hjälp av semistrukturerade dialogintervjuer.

Det sägs att gymnasieskolan i Sverige är en skola för alla, där elever oavsett vilket gymnasieprogram de läser förväntas nå upp till samma mål i sin utbildning, via de målrelaterade betygssystemen. Samtliga elever som läser kursen Naturkunskap A följer således samma kursplan, med samma mål och betygskriterier. Trots detta finns en uppdelning av läromedel för kursen, som är anpassade och avsedda för de två olika huvudtyperna av gymnasieprogram som finns.I den här uppsatsen görs en analys och jämförelse av två anpassade läromedel för kursen Naturkunskap A. Läromedlen är anpassade på så sätt att de är avsedda för de två olika huvudtyperna av gymnasieprogram ? de studieförberedande och yrkesförberedande programmen.

Denna studie syfte var att undersöka hur synen på funktionshinder och sexualitet ger uttryck i Sverige bland personer som arbetar med individer med funktionshinder samt hos individer med funktionshinder. För att ta reda på dessa synsätt har en diskursanalys använts som både ett metodologiskt angreppssätt samt ett analytiskt redskap. Studiens empiriska material består av tre stycken semistrukturerade intervjuer med fyra personer som arbetar direkt med individer med funktionshinder samt med personer som arbetar med frågor som rör ämnet funktionshinder och sexualitet. Empirin i studien består även av internetobservationer på internetforumet funktionshinder.se..

Bakgrund Idag spenderar barn mycket tid inomhus eller på schemalagda aktiviteter. I och med barns rättighet till ett hälsosamt liv har förskolan i uppgift att se till att barn får vara ute och där också få en positiv upplevelse av utomhusmiljön så att barnen som vuxna får en bra relation till naturen.Teori Studien utgår från teorier som åskådliggör positiva effekter av utomhusvistelse för barn. Lek i utomhusmiljö bidrar i hög grad till att utveckla motoriska och kognitiva färdigheter och väderväxlingar berikar barnens stimulans av olika sinnen. Teorier visar även att vatten är en stor källa till inspiration och experimentslust.Syfte Syftet är att undersöka hur tre förskolor i Stockholm använder sin förskolegård i nederbörd samt att studera hur redskap på gården är utformade för att kunna användas i nederbörd på hösten. Meningen är att studien ska ge inspiration till andra förskolor att se möjligheter i dagar med nederbörd.Metod Arbetet utgår från observationer på förskolor samt kvalitativa interjuver med en pedagog från varje förskola.Resultat Resultatet visar att redskap finns på alla gårdar men att de överlag inte är utformade speciellt för lek i nederbörd.

Detta examensarbete bygger på en undersökning gjord i en år sju samt  en år nio i grundskolans senare del. Syftet för arbetet har varit att utifrån ett elevperspektiv undersöka vilka sociala medier ungdomar använder idag. Främst Facebook som ligger i tiden just nu med över 4 miljoner medlemmar bara i Sverige. Om lärare i sin undervisning kan utnyttja och använda  Facebook som ett pedagogiskt redskap eftersom det är något som eleverna naturligt ändå använder. Detta är en intressant fråga eftersom sociala medier tycks få en allt större plats i vårt allt mer digitaliserade samhälle där mycket information finns att tillgå på internet..

In this study, I examine how educators are working with gender. My focus has been on gender and literature. The questions I asked is how educators choose the books that are read in the preschools and if they discuss literature from a gender perspective? I used two methods in this study, observations and interviews. My main base of theory is Lev Vygotskijs? sociocultural theory.

Syftet med denna undersökning är att reda ut den syn på retorik som ligger bakom återinförandet av retorik i svenskämnet på gymnasiet. I och med gymnasiereformen Gy 2011 har nya kursplaner i svenska implementerats. Bland nyheterna finns bl.a. en fordran att eleverna skall lära sig den retoriska arbetsprocessen och använda den för att framföra intressanta och övertygande skriftliga och muntliga framställningar som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dessutom ska de elever som läser Svenska 3 kunna använda den retoriska arbetsprocessen som ett redskap för analys.

Denna uppsats består av två delstudier och syftar till att undersöka hur faktorer som påverkar skolans möjligheter att arbeta med frågor om miljö och klimathot kan förstås. Syftet besvaras utifrån delfrågorna 1) hur uttrycks riktlinjer kring miljö i läroplan och kursplaner, 2) hur förhåller sig lärarna till frågor om miljö och miljöpolitik 3) hur kan lärarnas professionella förhållningssätt till undervisning kring miljö förstås.Materialet utgörs av dels läroplan och kursplaner för gymnasieskolan likväl som 244 enkätsvar från lärare inom en variation av ämnen. Enkätstudien fokuserar på lärares professionella och privata preferenser. Studien utgår ifrån tidigare forskning inom lärande och miljöengagemang såväl som klimatforskning. Materialet analyseras utifrån begreppet ekologisk modernisering och teorin om risksamhället.