Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur förskollärarna arbetar och resonerar kring barns språkutveckling i förskolan. Syftet var även att utforska estetiska redskaps betydelse för barns språkutveckling. För att få svar och nå syftet med denna uppsats gjordes fem intervjuer från två olika förskolor och undersöktes med observationer förskollärarnas arbetssätt i två barngrupper. Det vi kom fram till i intervjuer och observationer kopplades sedan till olika referenser, detta för att komplettera den information som togs fram. I resultatet framkom det att alla intervjupersoner var ense om att barn utvecklar språket när de lekar, detta då leken leder till fantasi, kommunikation och dialog.

Undersökningens syfte är att utröna vilka hinder elever på högstadiet möter när de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gå tillväga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta även bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgår från elevernas texter och som pågår mellan lärare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig på Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolämnena och i dialogen. Undersökningen utfördes på två högstadieskolor i år 8.

Undersökningens syfte är att utröna vilka hinder elever på högstadiet möter när de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gå tillväga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta även bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgår från elevernas texter och som pågår mellan lärare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig på Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolämnena och i dialogen. Undersökningen utfördes på två högstadieskolor i år 8.

Bakgrunden till denna studie grundade sig i problematiken om föreningsidrottens svårighet att hålla kvar barn i föreningen under en längre tid samt hur barn på sin fritid blir mer och mer stillasittande. Syftet med denna undersökning är således att studera hur lärandemiljöer för fotbollsspelande barn kan skapas inom ramen för en träningsverksamhet vars inriktning är att ta hänsyn till varje barns utveckling. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv och teorin förhandling av mening som grund vill vi studera interaktionen mellan tränare och barn, och interaktionen mellan barn. Ansatsen var fältforskning, och utifrån detta genomfördes observationer och fältanteckningar. En kvalitativ metod användes tillsammans med en interaktionsanalys ianalysarbetet.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

I uppsatsens inledning påtalas att medier influerar samhället och därigenom människors sätt att vara och känna. För att utveckla arbetsmetoder som svarar mot samhällets syn på text framhålls att dagens bibliotekarier bör ta detta i beaktan. Syftet med undersökningen är att studera bibliotekariers arbetsmetoder i samband med lässtimulerande arbete i ett samhälle som ses stå inför ett nytt textlandskap. Resultatet är en kvalitativ fallstudie som undersöker bibliotekarierna i tvärgruppen Unggruppen på Uppsala Stadsbibliotek och deras upplevelser av fenomenet. I kapitlet ?Bakgrund och tidigare forskning? presenteras forskning om samtida text, lässtimulerande arbete för barn och unga och bibliotekariers arbete mot unga på folkbibliotek.Det teoretiska ramverket består av ett sociokulturellt perspektiv så som det beskrivs av Roger Säljö.

Under de senaste decennierna har användandet av matriser som ett betydelsefullt redskap i bedömningsarbetet, vuxit fram inom den svenska skolan. En konstruktivistisk kunskapssyn har ställt krav på nya redskap för att möta förändringar i undervisningens innehåll och kunskapskrav. Syftet med detta examensarbete är att undersöka på vilka sätt lärare i grundskolan arbetar med bedömningsmatriser i slöjdämnet samt varför denna form av bedömningsarbete sker. Tre lärare har intervjuats med utgångspunkt från en kvalitativ forskningsansats med målsättningen att få en så mångsidig och djupgående uppfattning som möjligt om deras uppfattningar, erfarenheter och upplevelser av problemområdet. Utifrån sina referensramar uppfattar och tolkar lärarna en del av sin yrkesmässiga verklighet.

Etiska frågor griper in i varje människas liv och det blir allt viktigare för individens självkännedom att få bearbeta dessa frågor. För att klara av det behövs kunskap och redskap att utveckla vår förmåga till kritiskt tänkande. Osäkerheten är stor idag och det är inte lika självklart vilka värderingar och normer vi ska leva efter. Forskning visar också att barns intresse för etik och livsfrågor ökar, samtidigt som de känner en växande vilsenhet. Vi lärare blir allt viktigare personer som tillsammans med hemmet ska påverka och ansvara för elevernas framtid.

Detta examensarbete handlar om hur berättandedrama kan stimulera till samspel och kommunikation mellan barnen och om hur barns lärande kan uppstår under dessa omständigheter. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, som ser lärande som socialt och kontextuellt betingat. Av särskilt intresse är hur barnen samspelar och kommunicerar med varandra under berättandedramats tre områden: berättande, bokskapande och drama. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av videoobservationer vid nio aktivitetstillfällen. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framträder fyra utmärkande drag som de som i huvudsak kännetecknar kommunikation och samspel mellan barnen under berättandedrama, nämligen barnens tendens att: använda konkreta föremål och egen kropp vid samspelet, ge och söka bekräftelse, stötta varandra och förhandla med varandra.  Sammantaget präglas barns samspel och kommunikation under berättandedrama av konkretisering, bekräftelsebehov, stöttning och förhandling.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Vårt syfte med denna uppsats är att som blivande förskollärare få mer kunskap om pedagogens åsikter på hur skönlitteratur kan fungerar som metod inom ämnet döden. Döden är en naturlig del i livet, liksom skönlitteratur är en naturlig del i förskolan. Vilka åsikter har pedagoger om skönlitteratur som behandlar ämnet döden? Litteraturen behandlar olika aspekter kring skönlitteratur, döden, barnet och pedagogen. Författarna lyfter fram svårigheterna med ämnet döden samtidigt som de belyser möjligheterna med skönlitteraturen för att skapa en naturligare inställning till ämnet.

Denna uppsats syftar till att få en inblick i hur frilansande folkmusiker i Sverige gör för att lansera sig själva som artister, vilka redskap som används samt vilken funktion dessa redskap fyller. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra frilansmusiker inom den folkmusikaliska genren. Musikbranschens förändrade förutsättningar, ställda i relation till Lundberg, Malm & Ronströms (2000) begrepp görare, vetare och makare, utgör de teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen. Dessa begrepp har i uppsatsen omformats till de tre nya begreppen individen, arenan och branschen. Resultatet visar att respondenternas artistlansering är en medveten process som består av många komponenter.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka matematiklärares syn på modern teknik samt på vilket sätt de använder sig av den i undervisningen. För att undersöka detta användes kvalitativ intervju som metod. Intervjuundersökningen inkluderar 4 matematik- och naturvetenskapslärares synpunkter och tankar om modern teknik och internetanvändande i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna använder den moderna tekniken som belöning, där datortid används för att locka elever att färdigställa uppgifter. De använder även modern teknik som samlingspunkt vid uppstartande av projekt eller ämnesdel, exempelvis genom en projektor som visar upp filmklipp eller experimentinstruktioner.

Denna studie handlar om datoranvändande på förskolan och är baserad på fyra kvalitativa intervjuer på tre förskolor i södra Sverige. Fyra förskolepedagoger intervjuades och alla intervjuer spelades in. Syftet med detta arbete är att undersöka användningen av datorer som ett pedagogiskt redskap på förskolor. Studiens frågeställningar är: Hur planeras och organiseras aktiviteter med datorer på förskolan?, Vilka innehåll har de datorprogramvarorna som barnen har tillgång till?, Vilka möjligheter och hinder finns gällande datoranvändande för pedagogerna? Studiens teoretiska del har sin grund i ett sociokulturellt synsätt.

Under polisutbildningens ungdomsmoment stötte vi på Polislagens tolfte paragraf, vilken vi spontant såg som ett utmärkt redskap för polisen att använda för att hjälpa ungdomar i olämpliga miljöer genom att slå larm till föräldrar och socialtjänst. Dock fick vi genom våra lärare reda på att denna lag ska användas mycket restriktivt, vilket vi inte förstod syftet med. Vi upplevde det som att det skulle krävas extrema förhållanden för att den skulle vara tillämplig, och undrade hur ofta dessa situationer uppstod i verkligheten. Vår önskan var att med denna rapport undersöka hur det egentligen stod till med användandet av PL § 12. Vi hade en hypotes om att den var för restriktivt formulerad, och därmed alltför sällan använd.