Övervikt och fetma bland barn är ett stort folkhälsoproblem. Sjuksköterskan möter barnet i primärvården och inom skolhälsovården. Syftet med studien var att undersöka vad som kan påverka sjuksköterskans preventiva arbete mot övervikt och fetma bland barn i åldern 6-12 år. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet framkom fyra kategorier av redskap som kan påverka sjuksköterskans preventiva arbete mot övervikt och fetma bland barn.

Syftet med detta arbete har varit att få större insikt i hur en hälsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrån studiens huvudsakliga frågeställning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer med två förskollärare från olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag använt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstånds- eller kampstrategier samt problem- och känslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress..

Being an immigrant in a Swedish school today might not be easy. It´s quite difficult to be accepted and becoming a part of an already functioning group. Difficulties with the Swedish language doesn´t make it easier. Besides that the requisites of the school curriculum program are very demanding and Swedish students are often in advantage already being a part of the system for many years.By following five immigrant boys in grade 6 during ten ensemble lessons, one concert and individual interviews with the boys as well as with their teacher, this study aims to investigate how ensemble playing can function as a social tool and promote interaction as well as integration.The results in this study show that ensemble playing in fact can function as a social tool. The boys developed abilities in playing an instrument as well as cooperating and analyzing by using the social tool of ensemble playing.The results even show that ensemble playing can promote interaction as well as integration.Above everything was the concert where the boys acted in front of their classmates and were treated with great respect and acceptance..

Syftet med detta examensarbete har varit att genom intervjuundersökning undersöka, beskriva och analysera webblärares uppfattning och upplevelser av det interaktiva lärandet på en vuxenutbildning. Vi har undersökt vad som utmärker arbetet som webblärare och vad begreppet interaktivt lärande innebär. Vidare har vi undersökt vilka möjligheter och hinder webblärarna upplever och även under vilka förutsättningar det interaktiva lärandet sker. En intervjuundersökning har genomförts med sju webblärare vid ett och samma utbildningsföretag som erbjuder vuxenutbildning. Utifrån teorin och resultat har vi funnit att webblärarens roll skiljer sig från den traditionella lärarrollen framför allt genom att den fysiska interaktionen uteblir.

Rototilt är ett företag i Vindeln som tillverkar och säljer tiltrotatorer samt tillhörande redskap. En tiltrotator är ett tillbehör för grävmaskiner och grävlastare som gör det möjligt för maskinföraren att tilta och rotera redskapet som monteras på grävaggregatet. Gripmodulen är ett redskap som sitter integrerad i tiltrotatorn. Att ha en gripmodul integrerad i tiltrotatorn gör det möjligt för maskinföraren att bära med sig och kunna använda två redskap samtidigt och därför kunna effektivisera arbetet.   Detta examensarbete omfattar en förstudie kring att förstärka och anpassa gripmodulen mot spårgående grävlastare.

I den här studien tillfrågas föräldrar till elever i årskurs 6-9 hur de upplever portfoliometodiken på deras barns skola. Syftet är att öka kunskapen om hur föräldrar kan uppleva portfoliometodiken och därigenom förhoppningsvis kunna bidra till en förädling av metoden på sikt. Studien är genomförd i form av en enkätundersökning på en skola där man använder portfolion som pedagogiskt redskap sedan 2004. Resultatet visar att föräldrarna i huvudsak är positiva till portfoliometodiken. Majoriteten svarar att de tittar i sitt barns portfolio ungefär en gång per termin i samband med utvecklingssamtalet.

Syftet med detta arbete är att diskutera förhållandet mellan historisk spelfilm och historieundervisningen i den svenska skolan idag. Spelfilm har blivit en del av elevers vardag och historiker diskuterar i allt högre grad hur historia används i spelfilmer och hur detta påverkar vårt historiemedvetande. Möjligtvis är det så att detta bruk av historia leder till ett nytt historiemedvetande. Film kan ses som ett pedagogiskt redskap, en upplevelse som leder fram till intresse och kunskap. Vad detta arbete strävar mot är att undersöka om man kan lära sig något om det förflutna genom historisk spelfilm samt om historisk spelfilm kan utveckla elevers historiemedvetande. Arbetet tar sin utgångspunkt i ett projekt om historisk spelfilm genomfört med högstadie- och gymnasieelever på två skånska skolor. Med avstamp i visandet av två filmer om medeltiden; Robin Hood- Prince of Thieves och En riddares historia, diskuteras faktakunskap, förståelse och historiemedvetande..

I uppsatsen analyseras lättlästa myndighetstexter utifrån skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som ställs på läsarna och hur den övergripande situationen påverkar den språkliga utformningen. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om lättlästa myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lättlästa myndighetstexterna språkligt sett är både lättare och svårare att läsa och tolka än motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta är mer svåråtkomliga än normalversionerna. Litteraturgenomgången visar att begreppet lättläst används allmänt och opreciserat med associationer till ?svårigheter?.

Vi som blivande förskollärare upplever att pedagoger i förskolan har en betydelsefull roll i att stödja barn i deras sociala utveckling och samspel. Barn i förskolan behöver få ta del av olika redskap som skapar en förståelse och hjälper dem med de sociala spelreglerna. Med redskap menar vi att barnen får lära sig uttrycka sig och ta hänsyn till andra samt reda ut situationer själva. Syftet med studien är att få förståelse för hur pedagoger arbetar med de sociala situationerna för att stödja barns samspel. Ett sociokulturellt perspektiv kommer genomsyra vår studie och synliggöra hur den sociala utvecklingen påverkas av andra och omgivningen.

Vår projektredogörelse handlar om utarbetandet av ett material för läs- och skrivinlärning. Vi har ställt oss frågan; Hur skapar man ett undervisningsmaterial för läs och skrivinlärning som med hjälp av det vidgade textbegreppet kan fånga eleverna och fasthålla intresset/motivationen att lära? Vi kom snabbt fram till att materialet, om det ska ha dessa kvalitéer måste utgå från elever. Vi har därför pratat med en grupp om tio elever för att få veta mer om deras fritidsintressen. Dessa har vi sedan vävt in i vårt material som vi döpt till Cirkusäventyret. Materialet består av tre övergripande rubriker som är drama, musik och bild, dessa resulterade sedan i ett väggalfabet, bok med tillhörande dramakort, sång och sandpapperbokstäver.

Studien tar sin utgångspunkt i barns användande av musik och dess effekter på språkutvecklingen. Vidare handlar studiens syfte om att lyfta fram hur förskollärare ser på barns möjligheter att utveckla språket genom att använda musik som ett kulturellt verktyg. Intentionen med studien är att undersöka vilka möjligheter förskolan kan erbjuda för att främja barns språkutveckling genom musik. Denna studie är en kvalitativ undersökning där vi valt att intervjua fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Den sociokulturella teorin är central och genomsyrar denna studie.

Tidigare forskning visar att matematikundervisning i väldigt stor utsträckning domineras av tyst arbete i lärobok. Nu rådande läroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om läromedel i matematik kan bidra till att elever i årskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska språk och sin kommunikativa förmåga. Studien baseras på tre läromedel i matematik för årskurs 1-3, ett läromedel per årskurs. Med hjälp av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys granskades materialet utifrån de teoretiska utgångspunkterna ramfaktorteori och läroplansteori samt med en socio-kulturell syn på lärande. Resultaten visar att läroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt läroplanens mål.

Studien behandlar lärares förhållningssätt till den interaktiva skrivtavlan som artefakt i matematikundervisningen. Syftet är att, genom videobservation och intervju med tre lärare, se vilka potentiella nya möjligheter den interaktiva skrivtavlan genererar till och varför lärarna väljer att arbeta med den under matematiklektioner. Vårt fokus ligger på artefaktens relation till lärandet samt tidsaspekten. Materialet bearbetades utifrån ett sociokulturellt perspektiv där fokus låg på lärares och elevers samspel med den interaktiva skrivtavlan som artefakt. Vi har även sett till lärarnas användande i relation till begreppet meningserbjudande, affordance.

Uppsatsen belyser förhållningssätt till kognitiva och kommunikativa hjälpmedel hos skolpersonal i särskolan och gymnasiesärskolan. Datainsamlingen har skett via en webbenkät. Analyser av resultatet är gjorda enligt kvantitativ metod med inslag av kvalitativa tolkningar.Den teoretiska ramen är i huvudsak färgad av ett sociokulturellt tolkningsperspektiv, i vilket ett pro-blematiserande av hjälpmedel, artefakter, redskap och den medieringen av kunskaper som dessa kan bidra till förankras. Efter en inledning med ett normkritiskt förhållningssätt till funktionshinder och samhällsanpassningar redogörs för hur elever dirigeras till särskola och gymnasiesärskola. Sedan följer en redogörelse av kognitiva och kommunikativa hjälpmedel som leder in i frågan om bedömning av förmågor inför anpassningar.Materialet från webbenkäten visar på ett relativt godtyckligt bruk både vad gäller kognitiva och kom-munikativa hjälpmedel hos skolpersonalen.

LEKÖ är en förvaringslösning för leksaker och redskap för utomhusbruk inom barnomsorgoch skola. Förvaringen av leksakerna och redskapen sker i en förvaringsbänk på ergonomiskhöjd för barnen. Konceptet för lösningen baseras på att nära och lättillgänglig förvaringförenklar användning. LEKÖ är ett redskap för fri lek. Den fria leken är en förutsättning förmognad hos barn och bidrar till gynnsam miljö för lärande.