Sök:

Sökresultat:

2688 Uppsatser om Medier och lärande - Sida 13 av 180

Sociala medier, en resurs för lÀrande? : En litteraturstudie

DÄ skolans styrdokument gör gÀllande att informations- och kommunikationsteknik (IKT) ska integreras pÄ olika sÀtt i undervisningen ville jag undersöka dess potential för lÀrande. OmrÄdet avgrÀnsades till att omfatta sociala medier som en digital lÀrresurs och syftet formulerades till att mer generellt beskriva hur sociala medier i undervisningen kan anvÀndas som en resurs för lÀrande. Syftet Àr ocksÄ att mer specifikt att beskriva hur detta kan anvÀndas som en resurs för lÀrande i svenskÀmnet. Följande frÄgestÀllningar formulerades:-          Vilka möjligheter till lÀrande och kunskapsutveckling ger sociala medier om de integreras i undervisningen?-          PÄ vilka sÀtt kan sociala medier anvÀndas i svenskundervisningen för att stimulera lÀrande?Metoden som anvÀnts för att svara pÄ syftet Àr en allmÀn litteraturstudie.

Förekomst av dyssynkroni hos patienter med förtjockade hjÀrtvÀggar

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Djurförsöksetiska nÀmnder ? handlÀggning ur ett legalitets- och objektivitetsperspektiv

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Popul?rkultur i f?rskolan som m?jligheter eller hinder: Hur resonerar f?rskoll?rare?

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

LÄt inte gÀsten fÄ sista ordet. : En kvalitativ studie om hur tjÀnsteföretag inom besöksnÀringen arbetar och skulle kunna arbeta med Sociala medier, WOM och eWOM

Internet har utvecklats snabbt de senaste Ären och med utvecklingen har sociala medier blivit en stor del av Internet. Sociala medier innebÀr all form av kommunikation som sker pÄ Internet sÄ som exempelvis Tripadvisor, Facebook, Twitter, Booking.com eller Instagram. Konsumenter som vÀljer att kommentera upplevelser och produkter pÄ sociala medier ökar. Enligt forskning sÄ litar framtida konsumenter mer pÄ andra konsumenters kommentarer Àn vad de litar pÄ företagets marknadsföring över deras produkt/tjÀnst. Kommentarer som skrivs pÄ olika sociala medier lÀmnas ofta obesvarade av tjÀnsteföretagen.

Bland sociala medier : en uppsats om mobiloperatörers kommunikation i sociala medier för att skapa lojala kunder.

Den hÀr uppsatsen handlar om sociala medier som konkurrensmedel i telekombranschen för att skapa lojala kunder. Telekombranschen har under det senaste decenniet utvecklats snabbt i takt med mobiltelefonins genomslag. Kommunikationen via mobiltelefon har blivit en del av det vardagliga livet. InternetanvÀndningen har fÄtt en större betydelse. Fler mÀnniskor Àr aktiva inom internet och att googla, blogga, skicka snabbmeddelande, anvÀnda Twitter/Facebook har blivit en vardagssyssla för mÄnga.

"Vi fattar inte det dÀr tror jag" : En studie om hur personalen uppfattar skolans arbete för att motverka mobbning pÄ sociala medier

I studien studeras hur en personalgrupp som Àr engagerade i antimobbningsfrÄgor pÄ olika skolor uppfattar den egna skolans arbete för att motverka mobbning pÄ sociala medier. För studien har semi-strukturerade intervjuer anvÀnts som metod. TvÄ skolor har deltagit i studien och fyra personer ur personalen pÄ vardera skola har intervjuats. En tematisk analysmetod med semantiska teman har genomförts, vilket innebÀr att valda teman tydligt sammanfattar och svarar pÄ studiens frÄgestÀllningar.I resultatet framgÄr att skolorna inte arbetar pÄ nÄgot speciellt sÀtt för att förebygga eller ÄtgÀrda mobbning pÄ sociala medier. Personalen pÄ en av skolorna menar att eleverna bör fÄ undervisning om etik pÄ internet men att skolan inte har tagit nÄgot beslut om att sÄdan undervisning ska bedrivas.

"Ingen kom till min begravning" : En kvalitativ studie av identitet vid lÀmnande av sociala medier

Sociala medier och anvÀndningen av dessa a?r enormt utbredd, mÄnga Àr anvÀndare av de olika sociala nÀtverk som finns att tillgÄ. Men vad hÀnder med individen nÀr man vÀljer att la?mna sociala medier och den interaktion som de erbjuder? Denna C-uppsats syftar till att undersöka individens arbete med det egna jaget, i samband med ett avhopp ifrÄn sociala medier. Det reflexiva projektet som jaget utgör omförhandlas stÀndigt och undersökningen söker förstÄelse kring hur detta projekt tar sig form nÀr en individ aktivt vÀljer att lÀmna de sociala mediernas vÀrld.

Det vidgade textbegreppet i teori och praktik

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka hur anvÀndningen av det vidgade textbegreppet ser ut i praktiken hos nÄgra aktiva lÀrare som arbetat i skolan cirka 20 Är. Jag fann det vara av intresse att undersöka hur mer erfarna lÀrare hanterat de nya medierna i sin pedagogiska verksamhet. I litteraturgenomgÄngen presenteras ett antal artiklar och undersökningar om nya medier och det vidgade textbegreppets relevans för att motivera eleverna i skolarbetet. Följande frÄgestÀllningar har varit ledande i undersökningen: Vilka olika medier anvÀnder lÀrarna i sin undervisning; i vilket syfte anvÀnder de olika medier; hur tycker pedagogerna att eleverna reagerar nÀr lÀrarna och de sjÀlva anvÀnder olika medier i undervisningen? Jag har intervjuat tre pedagoger som undervisar i svenska pÄ högstadiet och gymnasiet.

AnvÀndningen av sociala medier i den svenska trÀdgÄrdsbranschen

Sociala medier anvÀnds allt oftare som en plattform för smÄ företag för att nÄ ut till sina nuvarande och önskade kunder. Samtidigt blir det allt lÀttare för konsumenterna att nÄ de sociala medierna vart man Àn Àr, vilket gör det lÀttare för företagen att snabbare nÄ ut till sina kunder. AnvÀndandet av sociala medier ökar för varje dag som gÄr. Genom att sociala medier för det mesta Àr kostnadsfritt Àr detta ett perfekt forum för mindre företag, som inte har sÄ stor budget, att lÀtt marknadsföra sig. Genom denna studie ska man se vad företagen har för uppfattning om de största riskerna, kostnaderna och möjligheterna som finns med sociala medier och dÄ frÀmst Facebook, samt Àven se varför vissa men inte andra anvÀnder sig av sociala medier. Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och anvÀndaregenererat innehÄll, till exempel chatfunktioner, bloggar och diskussionsforum.

En ytlig nödvÀndig glÀttighet : En kvalitativ studie av hur medieanvÀndare i Äldrarna 40-69 ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier med sÀrskild tonvikt pÄ Facebook.

AbstractTitel: En ytlig nödvÀndig glÀttighet ? En kvalitativ studie av hur medieanvÀndare i Äldrarna 40-69 ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier med sÀrskild tonvikt pÄ Facebook.NivÄ: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoÀngFörfattare: Fanny Lindholm och Elin HolmHandledare: Gabor BoraExaminator: Anna EdinSyfte: Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur medieanvÀndare i Äldrarna 40-69 Är ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier med sÀrskild tonvikt pÄ Facebook, samt hur de ser pÄ sin omgivnings anvÀndande av sociala medier. Det undersöktes Àven om eller hur dessa personers sÀtt att kommunicera med vÀnner och bekanta har förÀndrats i och med att sociala medier blev aktuellt.FrÄgestÀllningar:Hur ser medieanvÀndare i Äldrarna 40-69 pÄ sitt anvÀndande av sociala medier med sÀrskild tonvikt pÄ Facebook?Upplever dessa personer att deras sÀtt att kommunicera med sina vÀnner har förÀndrats i och med att sociala medier blev aktuellt?Metod och material: I uppsatsen har kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har bestÄtt av tre fokusgrupper indelat i Äldrarna 40-49, 50-59 och 60-69.

Territoriellt begrÀnsade licensavtal - och dess förenlighet med EU:s konkurrensrÀtt.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Pars sÀtt att interagera pÄ sociala medier : En studie utförd ut ett performativt genusperspektiv

Denna studie visar hur kÀrlekspar skiljer sig i interaktion och presentation av relationen/partnern pÄ socialamedier. Skillnaderna tycks bero pÄ att mÀnnen och kvinnorna interagerar utifrÄn förestÀllningar om maskulinitet och femininitet. Studien visar att kvinnorna Àr mer aktiva Àn mÀnnen pÄ sociala medier, samt att de uttrycker ett större behov av att presentera relationen online. De tolkas dÀrför i enlighet med den rÄdande genusordningen som relations-orienterade i sin interaktion. MÀnnen framstÄr som oberoende och autonoma i deras anvÀndande av sociala medier och tycks inte visa nÄgot intresse för att presentera relationen.

Hur marknadsför sig fastighetsmÀklarbranschen genom sociala medier idag och hur skulle detta kunna utvecklas?

Titel: Hur marknadsför sig fastighetsmÀklarbranschen genom sociala medier idag och hur skulle detta kunna utvecklas? NivÄ: B-uppsats   Författare: Jeanette Malmström Handledare: Jonas Molin, Lecturer, Ph.D. candidate Examinator: Akmal Hyder, Professor Datum: 2011 augusti Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur fastighetsmÀklarbranschen kan utveckla sin marknadsföring och kundkommunikation via sociala medier för att nÄ befintliga och nya kunder. Metod: Information har hÀmtats genom webbsidor och böcker. Intervjuer har gjorts med fastighetsmÀklare, potentiella köpare/sÀljare och med Hemnets controller. Resultat & slutsats: För att kommunicera med kunderna blir det mer och mer viktigt att veta vad kunderna vill ha, kunderna stÀller högre krav pÄ vilken information de vill ha och hur de vill ha informationen, för att fÄ reda pÄ vad kunderna vill ha Àr det bÀsta sÀttet att ta reda pÄ detta genom relationsmarknadsföring. Vissa fastighetsförmedlingar har kommit lÀngre Àn andra nÀr det gÀller att marknadsföra sig genom sociala medier men det har visat sig att det fortfarande finns mycket kvar att göra för mÄnga av dem. Förslag till fortsatt forskning: Att ta reda pÄ hur andra företag, universitet och myndigheter som finns pÄ toppen och botten nÀr det gÀller uppfattning om dess varumÀrke i sociala medier (enligt Tendens Special 2011), hur de arbetar och vad deras strategier Àr för sociala medier i dag och för framtiden. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen beskriver sociala medier och hur fastighetsmÀklarbranschen skulle kunna anvÀnda det i större utstrÀckning för att utvidga relationsmarknadsföringen mellan kund och mÀklare. Nyckelord: FastighetsmÀklarbranschen, fastighetsmÀklare, sociala medier.

NÀr liten blir stor : En kvalitativ studie av den svenska kultur- och musikindustrins mindre aktörers anvÀndning av sociala medier i sin marknadsföring

Denna uppsats diskuterar marknadsföring genom sociala medier och hur detanvÀnds inom kultur- och musiksverige. Sociala medier Àr en av de plattformar dÀr man kanse större och mindre aktörer som likvÀrdiga, dÄ en stor budget inte nödvÀndigtvis ger förtur.Jag vill dÀrför se nÀrmare pÄ hur och om mindre aktörer utnyttjar de sociala medierna och hurdet kan pÄverka större aktörers makt inom kultur- och musiksverige.Det Àr möjligt att det har skett ett maktskifte dÀr vikten har flyttats frÄn att ha tillrÀckligt storbudget till att kÀnna rÀtt personer. Att kontakter och nytÀnk Àr det som vÀger starkast. Det kanverka till synes svÄrt att veta vad som egentligen krÀvs för att fÄ en effektiv spridning av ettbudskap och om de tekniska förutsÀttningarna underlÀttat eller försvÄrat möjligheten föraktörer att etablera sig pÄ marknaden.Detta kommer att diskuteras utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Vilka sociala medier fungerar idag som effektiva och nödvÀndiga kanaler i mindreaktörers marknadsföring inom i svensk musik- och kulturindustri?Hur utbrett ochutvecklat Àr deras anvÀndande?Vilken roll spelar relationer och kontaktnÀt i anvÀndningen av sociala medier sommarknadsföringskanaler?Hur lyckas man med sin marknadsföring genom sociala medier?Hur har de sociala medierna pÄverkat stora respektive smÄ aktörers positionering inomkultur- och musiksverige?.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->