Att lagerföra produkter med begränsad hållbarhet kan skapa problem för det lagerförande företaget. Problematiken ligger i att inte lagra för mycket produkter, så hållbarhetstiden hinner gå ut, samtidigt som man måste kunna mätta sina kunders behov. Ett välfungerande lagerstyrningsarbete kan hjälpa företag med denna problematik, vilket även skapade grunden för denna uppsats. Tre företag inom Stockholmsområdet studerades gällande deras respektive arbetssätt när det kommer till lagerstyrning. Det studieobjekten har gemensamt är att de lagerför livsmedel; produkter med begränsad hållbarhet.Studien tar reda på vilket sätt företag, som lagrar livsmedel, arbetar med lagerstyrning samt vilken eller vilka faktorer som ses avgörande för lagerstyrningens effektivitet.

Hype är inte ett nytt fenomen. Historiskt sett kan man identifiera flera produktlanseringar som lyckats skapa en hype bland människor. Vare sig det handlar om en spontan reaktion eller skicklig marknadsföring återstår det faktum att vissa produkter sprids betydligt mer än andra. Detta tycks leda till ett speciellt beteende hos konsumenterna..

Granngården AB är ett företag inom den kooperativa organisationen Svenska Lantmännen (SvL). Granngårdens affärsidé är att vara en närservicebutik till lantbrukare men har även ett sortiment som riktar sig till alla med ett intresse inom hus, djur och trädgård. Den första januari 2003 genomfördes en fusion av de lokala lantmannaföreningarna och Svenska Lantmännens Riksförbund (SLR) in i SvL. Efter fusionen blev de lokala föreningarna större och direktleveranser till lantbrukarna från leverantörerna ökade, med följden att kontakten mellan lantbrukarna och Granngårdsbutikerna har avtagit. Lantbruksprodukter som tidigare funnits i butikerna minskade inom vissa områden samtidigt som Granngården försökte hitta andra produkter för att ge ny service till lantbrukaren.

För företag i det moderna samhället är nyckeln till framgångsrik marknadsföring en förmåga att kunna sälja in produkter, tjänster och budskap och att kunna göra det på ett sådant vis att de sticker ut ur mängden bland andra företag som syftar till att göra samma sak. Ett sätt att uppnå detta är genom att använda sig av kända människor för att lyfta fram det som marknadsförs. Åtskillig forskning har bedrivits kring denna marknadsföringsmetod. Detta arbete har undersökt hur och om användandet av kändisar påverkar ett varumärkes status hos mottagarna. Den tidigare forskningen kring marknadsföring med hjälp av kändisar har mest kretsat kring effektiviteten av sådan marknadsföring.

Syftet med detta examensarbete var att utveckla en utrustning för test av larmsystem uppbyggda med CareTech?s Smart Call-produkter. Testutrustningen ska kunna upptäcka problem i kommunikationen mellan dessa enheter. Den ska också kunna mäta matningsspänningen till enheterna under en viss tid och visa om spänningen har varit lägre eller högre än tillåtna värden..

Författare:   Alexander Falck, Ekonomprogrammet inriktning marknadsföring Sebastian Ivarsson, Enterprise and Business DevelopmentHandledare:                      Kåre SkållerudExaminator:                      Frederic BillTitel: Att marknadsföra döden: en jämförande studie mellan tjänstemarknadsteori kontra begravningsbyråers arbetssätt.Bakgrund och problemdiskussion: Produkter och tjänster marknadsförs på olika sätt, för att marknadsföra tjänster så har den ursprungliga marknadsföringsmixen från Kotler utökats med ytterligare tre delar för att beskriva det som är viktigt i tjänstemarknadsföringen. Begravningsbyråer befinner sig idag i en efterfrågesituation som kallas negativ efterfrågan. Negativ efterfrågan innebär att kunden inte vill veta av företagens produkter. Denna situation skapar frågetecken till hur begravningsbyråer egentligen marknadsför sig då kunden inte är intresserade av företagets produkter. Vid vår förberedande forskning visade det sig att det hade författats väldigt lite på området.

Bakgrund: Många konkurrerande produkter liknar idag varandra och därför krävs ofta andra egenskaper än bra produkter för att övertala konsumenterna till köp. Ett sätt att förstärka associationskraften i ett varumärke kan vara att samarbeta med ytterligare ett varumärke. Detta kallas för co-branding och handlar om att man genom samarbete drar nytta av ett annat varumärke för att på så vis skapa fördelar som kan stärka det egna varumärket. Det tilläggsvärde som ett varumärke ger den märkta produkten betecknas av begreppet brand equity. Co- branding skulle kunna öka brand equity men det kan även innebära stora problem som skulle kunna minska brand equity.Syfte: Syftet med denna uppsats är att definiera och beskriva begreppet ?co- branding? ur ett svenskt marknadsperspektiv.

Att använda produktutveckling som konkurrensfördel har ökat dramatiskt de senaste tio åren. Anledningen till det kan spåras till att på 2000-talet har det skett en förändring till en mer kunskapsbaserad ekonomi, vilket har lett till att det även har blivit en förändring i när innovation typiskt sker i samband med produktutveckling. Numera sker innovation typiskt genom ständig förändring genom att kunderna får säga vad de tycker, istället för att ske vid produktionsanläggningen. Med hjälp av informationen från kunderna kan företaget sedan producera produkter som motsvarar precis kundernas behov. Därför kommer det företag som har mest kundanpassade produkter att ha störst framgång.För att involvera kunder finns det olika metoder som företagen kan använda sig av, där de metoder som tidigt involverar kunderna i produktutvecklingsprocessen förespråkas.

I denna uppsats undersöks huruvida image kan utgöra en värdeskapande faktor för mobiltelefonföretag. Dagens ekonomi drivs allt mer av högteknologiska branscher, dock har vi uppmärksammat bristen av branschspecifika marknadsföringsteorier, framförallt imageteorier, för högteknologiska företag eller produkter..

Titel: Ett placeringsrecept?- En kvalitativ studie om processen kring varumärkesexponering i ?Hela Sverige bakar?Författare: Elina Grothén och Julia RobertsonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Britt BörjessonSidantal: 60 sidor inklusive bilagorOrd: 17552Syfte: Vårt syfte med denna studie är att utforska och analysera hur placeringen av varumärken går till i det svenska tv-programmet ?Hela Sverige bakar?Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Totalt sju intervjuer. Sex samtalsintervjuer, varav tre personliga och tre på telefon.Ytterligare en intervju besvarades via mail.

Inledning: Den svenska allmänheten är idag mycket hälsomedveten, trots det blir landets befolkning allt mer överviktig. Som ett resultat av den ökande hälsomedvetenheten introducerades lightprodukter på livsmedelsmarknaden. Lightprodukter har en reducerad fetthalt jämfört med originalprodukter och konsumtion av produkterna marknadsförs som ett sätt att motverka övervikt. Forskning visar dock att lightprodukter snarare kan öka än minska konsumenters övervikt. Kritik har även riktats mot lightprodukters innehåll av livsmedelstillsatser.

SammanfattningFör svenska företag blir hållbarhetsfrågor, sustainability, allt viktigare. Idag är det inte längre en fråga om företag ska arbeta med det utan hur. Ett av de viktigaste verktygen för att kunna bedöma ett företags miljöpåverkan är livscykelanalys (Life Cycle Assessment, LCA). Det är en metod där man studerar miljöpåverkan av en produkt eller process genom hela dess livscykel. Om ett företag gör förbättring hos en produkt eller process med hjälp av LCA finns det ett stort intresse i att kunna kommunicera det till marknaden.

Våren 2011 beslutade Röda Korset i Sverige att sluta skicka skänkta kläder som bistånd till katastrofområden. Röda Korset ställdes nu inför frågan vad de ska göra med de skänkta klä-derna för att omvandla dem till en resurs.Uppdraget var att i samarbete med Zäntrumprojektet och Röda Korsets secondhandbutik Ku-pan förädla de skänkta kläderna på ett miljövänligt sätt. Tanken är att Zäntrumprojektet ska sy om de skänkta kläderna till nya produkter som sedan ska säljas i secondhandbutiken Kupan.Syftet med den här uppsatsen är att finna ett sätt att förädla de skänkta kläderna och skapa nya produkter av dem. Vidare ska de skänkta kläderna skapa bättre resurser till Röda Korset som de kan tillgodogöra sig i sitt välgörenhetsarbete. Produkterna ska vara skapade på ett sådant sätt att de avger minsta möjliga avfallsmängd, främjar hållbar utveckling samt är attraktiva för Röda Korsets secondhandbutiks kunder.

Denna studie fokuserar på materialåtervinning av polymera material i form av hårda termoplaster och gummi från uttjänta fordonsdäck. Med anledning av låg och begränsad materialåtervinning, hög energiutvinning och delvis deponering av hårda termoplastfraktioner respektive uttjänta däck har det funnits behov att studera förutsättningar för ökad materialåtervinning.Syftet med denna explorativa studie har varit att undersöka möjligheter och förutsättningar för ökad materialåtervinning av hårda termoplastfraktioner och uttjänta däck. Detta övergripande syfte har uppnåtts genom en intervjustudie med respondenter vars företag använder återvunnen termoplast samt gummi från uttjänta däck i tillverknings- och bearbetningsprocesser. Möjligheterna för ökad materialåtervinning har även betraktats från en termodynamisk synvinkel.Företagens anledningar till arbete med materialåtervinning grundas i ekonomiska incitament men även miljöhänsyn. Förutsättningarna för ökad materialåtervinning återfinns i sorterade och ickekontaminerade, termoplastfraktioner samtidigt som en marknad för produkter tillverkade av gummi från uttjänta däck behöver utvecklas.

Problemformulering:Hur påverkar stimuli från produktförpackningen och chokladens utformning konsumenternas smakupplevelse?Syfte:Syftet med detta examensarbete är att förstå hur konsumenternas sinnesintryck påverkar deras smakupplevelse av mjölkchoklad med hjälp av stimuli från förpackningen och utformningen på chokladen.Metod:Denna studie bygger på en kvalitativ undersökning där vi har pendlat mellan empiri och teori genom att använda abduktion som forskningsansats. Tack vare 15 chokladintresserade informanter har vi fått en förståelse för hur de äter choklad, vilka sinnesintryck de fått och hur dessa påverkar deras upplevelse av choklad. Denna förståelse bygger på personliga intervjuer av semistrukturerad typ. I intervjuerna ingick tre olika delmoment där informanterna fick provsmaka och utvärdera tre olika förpackningar med olika utformning av Karl Fazer mjölkchoklad.