Sökresultat:
457 Uppsatser om Medicinskt avfall - Sida 8 av 31
Det blir som det blir - Vi har inte tid att planera! : En studie om att utveckla Kolmårdens djurparks befintliga zooapplikation och dess användbarhet och skapa ett praktiskt planeringsverktyg
På vintern i de norra delarna av Sverige faller stora mängder snö på kort tid. Detta medför problem för kraftvärmeverken för avfall. Snöblandat bränsle förs in i pannan och bidrar till en högre fukthalt än vad pannan är dimensionerad för. Detta försämrar driften och kan t.o.m. orsaka driftstopp.
Palliativ vård: Läkarens tankar och känslor kring palliativ vård
WHO säger att palliativ vård utgör ett förhållningssätt med syfte att ?förbättra
livskvaliteten för patienten och de närstående.? Enligt Widell (2003) används begreppet
palliativ vård när vi pratar om patienter som har en obotlig sjukdom och befinner sig i
livets slut. Kärnan inom den palliativa vården är de fyra hörnstenarna: symtomlindring,
teamarbete, relation och kommunikation samt anhörigstöd. Den palliativa vården är
komplex och bygger till stor del på teamarbete mellan olika yrkeskategorier. När en
människa får beskedet att han/hon lider av en obotlig sjukdom medför det ångest och
lidande både för individen och dennes anhöriga.
Hydrologiska synpunkter på deponeringsplatser för fast avfall - Fältundersökning i Göteborgsområdet
This essay examines middle school students? understanding of a text read aloud to them in English and the connection between the degree of listening comprehension and the expected increase of vocabulary throughout middle school. The same listening comprehension test was carried out in grades 4, 5 and 6 in a middle school in order to survey differences in English listening comprehension in regard to the ability to reproduce the content of an oral text. The result shows that there was a progression from level to level when it comes to comprehension and the number of words reproduced and that this progression was most noticeable between grades 4 and 5..
Lokal lakvattenrening ? En utvärdering av reningstekniker samt teoretisk applicering av en reningsprocess
Vatten som har förorenats genom att det passerat genom en deponi kallas för lakvatten. Detta vatten behöver tas omhand för att undvika negativ påverkan på miljön. Lakvattnets karaktär beror till stor del på vilken typ av avfall som har deponerats.Deponin Tippa ska ta fram ett förslag på lokalt omhändertagande av sitt lakvatten. Tippas lakvatten har karaktäriserats utifrån 11 provtagningar tagna år 2009. Analysresultaten visar att de föroreningar som överskrider satta riktvärden är; organiskt material i form av BOD och COD, kväve i form av ammonium och totalkväve samt metallerna järn och koppar.För att kunna utforma en reningsprocess som skulle kunna hantera dessa föroreningar har en litteraturstudie utförts som ska ligga till grund för bedömning av vilken/vilka tekniker som lämpar sig för Tippas förutsättningar.
Undersökning av miljöstatusen i Gothemsån / Dalhem i anslutning till utsläpp av lakvatten från sopdeponi i Roma 2010
In October 2010 it was discovered that leach water had been released from a waste deposit directly into a ditch during a period from March until October 2010. The river Dalhemsån runs close to the waste deposit, just about 10 meters from the ditch. By studying the benthic fauna it was discovered that the environmental status of Dalhemsån is bad in this part of the river, but the discharges of leachate from the waste deposit does not seem to have deteriorated the water further since May 2010..
Laboratorieundersökning av filtermaterial för lakvattenbehandling - karakterisering och reningseffektivitet
Lakvatten har varierande föroreningsgrad och karaktär. Det bildas då regnvatten perkolerar igenom en deponi. I en deponiverksamhet är lakvattnet den huvudsakliga påverkan på den omgivande miljön. För att begränsa föroreningshalten i naturen behöver lakvattnet samlas upp och omhändertas. Olika tekniker har utvecklats för att rena lakvatten lokalt.
Framtidens återvinningscentral : - utveckling ur besökares och anställdas perspektiv
Den ökade konsumtionen i samhället gör att vi producerar allt större mängder avfall. För att minska avfallets negativa effekter på hälsan och den omgivande miljön behövs en god avfallshantering. Ett steg mot ökade möjligheter att återanvända och återvinna material togs under 1980-talet, då befintliga soptippar började utvecklas till återvinningscentraler.Syftet med detta examensarbete är att jämföra utformningen och arbetsmiljön vid två nya återvinningscentraler, och även jämföra dem med tidigare studerade återvinningscentraler i Sverige. Dessutom ska ett förslag på utformning av framtidens återvinningscentral tas fram.Genom intervjuer och enkäter till besökare och anställda, samt observationer av besökare och av anläggningarna, kunde skillnader identifieras. I jämförelse med besökarna på de tidigare studerade återvinningscentralerna, så ansåg besökarna på de två nya att det var lättare att veta vilken container avfallet skulle placeras i.
Grönlutslam och flygaska som tätskiktsmaterial för sluttäckning av sulfidhaltig anrikningssand: Utvärdering efter 5 års användning
Sverige har en stor gruvindustri sett i Europeiska sammanhang vilket resulterar i stora mängder gruvavfall som ska omhändertas på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Gruvavfall består av antingen gråberg, som är omineraliserat/oekonomiskt berg som måste brytas av praktiska skäl för att komma åt malmen, eller anrikningssand, som är en restprodukt från anrikningsprocessen. Den vanligaste malmen som bryts är metallsulfidmalm, av 13 aktiva metallgruvor i slutet av 2009 bröts det sulfidmalm i 11 gruvor. Sulfidmalmen har ofta metallhalter av några procent vilket resulterar i stora mängder anrikningssand. Anrikningssanden lagras i stora upplag på plats vid gruvan och när anrikningssanden utsätts för syre oxiderar sulfiderna i anrikningssanden.
Miljökonsekvenser av svensk avfallspolitik : fallstudie i två regioner
Svensk avfallshantering har förändrats mycket sedan början på 1990-talet. Andelenhushållsavfall som deponerats har minskat medan förbränning, biologisk avfallshantering ochmaterialåtervinning har ökat sina andelar. Samtidigt har den totala mängden hushållsavfallökat. För att kunna nå en hållbar och miljömässigt bra förändring i avfallssystemet kan detvara intressant att utvärdera vilka miljöeffekter som uppnåtts genom utvecklingen inomavfallsområdet.Syftet med examensarbetet har varit att titta på hur två olika regioner har utvecklat sinavfallshantering och studera hur utvecklingen har påverkat miljöpåverkanskategorierna;växthuseffekten, försurning, eutrofiering samt fotooxidantbildning. Olika scenarier för 1994,2004 och framtiden, 2014, har formulerats utifrån uppsatta politiska mål och styrmedel samtefter de studerade avfallsbolagens planer för respektives avfallshantering i framtiden.Resultaten i form av miljöpåverkan från respektive scenario fås och utvärderas med hjälp av Excel-applikationen WAMPS, som tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet och somutvecklats under arbetes gång.Resultaten visar att svensk avfallspolitik har styrt avfallshanteringen mot minskad påverkanpå miljön för i stort sett alla aktuella påverkanskategorier för de båda studerade regionerna,fram till 2004.
Medicinsk behandling av pyometra hos tik
Pyometra är namnet på en av våra vanligaste och allvarligaste hundsjukdomar.
Sjukdomen drabbar främst äldre tikar och innebär en varig och inflammerad livmoder. Den exakta patogenesen diskuteras fortfarande, men alla är överens om att sjukdomens utveckling beror på ett samspel mellan en hormonellt påverkad livmoder och opportunistiska bakterier. Tikar som drabbas blir ofta mycket snabbt nedsatta och tillståndet kräver akut behandling. Den vanligaste och säkraste metoden innefattar en operation där livmodern och äggstockarna opereras bort. De senaste 30 åren har emellertid en hel del studier gjorts av möjligheten att behandla pyometra medicinskt för att kunna bevara den reproduktiva förmågan hos tiken.
Kretsloppstänkande för flerbostadshus i stadsmiljö
Vi människor blir allt fler. Vi förbrukar allt mer. Elförbrukningen skjuter i höjden och soptipparna växer. Vattendragen växer igen allt mer. Miljöresurserna sinar och miljön har allt svårare att återhämta sig.
ABP - Animaliska biprodukter i butiker
Animaliska biprodukter (ABP) är ett kontrollområde inom livsmedelskontrollen i Stockholms stad. ABP är hela eller delar av djurkroppar och produkter av animaliskt ursprung som inte är avsedda som livsmedel och är indelade i tre kategorier baserat på risk för människors och djurs hälsa. Kontroller har hittills prioriterats för animalieanläggningar där den största risken finns och de utförs av veterinärer anställda på livsmedelskontrollen. Det har nu blivit aktuellt för kommunen att utöka kontrollområdet ABP systematiskt till alla objekt med start i butiker.
Syftet med det här arbetet var att kartlägga butikers ABP-problematik genom kontroller i fält samt att genom kontakter med statliga myndigheter och andra berörda instanser kunna föreslå en lämplig kontrollplan för ABP i Stockholms stad.
En litteratursökning utfördes för att få mer kunskap kring området animaliska biprodukter samt vilken lagstiftning och vilka problem det medförde. Kartläggningen utformades som en fältstudie genom intervjuer med butikschefer följt av en riskvärdering för ABP i butik.
Från avfall till mylla : En litteraturstudie om komposteringsprocesser
Syftet med studien handlar om att försöka förstå vilken betydelse trädgårdsmiljön har för människor som bor i bostadsrättslägenheter - ur ett hälsomässigt, estetiskt och skötselmässigt perspektiv. Framför allt handlar studien om att ta reda på hur medlemmarna använder sin trädgård och om den har någon hälsomässig betydelse. Studien ska undersöka hur de ser på utformningen av trädgårdsmiljön i sitt bostadsområde, samt hur de skulle föredra att ha den. Den ska också undersöka vilken syn medlemmarna har på skötselfrågan och hur föreningen valt att lösa skötseln av trädgården. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med representanter från bostadsrättsföreningar som fått besvara frågor om medlemmarnas syn på sina trädgårdsmiljöer..
Implementering av EU:s avfallsdirektiv i svensk lagstiftning : En kvalitativ studie
Det som avhandlas i denna uppsats är ett försök till att studera hur EU- direktiven införlivas in i den svenska avfallshanteringen i Östergötland samt om eventuella svårigheter kan uppstå med denna implementering. Studien har utförts genom intervjuer med berörda personer inom avfallshanteringsfrågan i Norrköping och Linköping samt en hermeneutisk textanalys av lagdokument från Europeiska Unionen och Miljöbalken. Fem delfrågor har framställts för att underlätta analysen av intervjuerna och lagtexterna vilka sedan har jämförts samt analyserats. Under utförandet av denna uppsats så har avfallsfrågans komplexitet och omfattning påvisats samt de åtgärder som genomförs i dagsläget för att förbättra avfallssituationen..
Ökad källsortering : En studie av hur man genom styrmedel och information kan öka privatpersoners källsortering
Jordens resurser är ändliga, om konsumtionsmönstret följer dagens utveckling kommer flera ta slut inom en överskådlig framtid. En åtgärd är att källsortera så att våra naturresurser kommer in i ett kretslopp där de återvinns eller återanvänds. Det här arbetet inriktar sig på hur man med god kommunikation kan åstadkomma en beteendeförändring som leder till ökad källsortering. Arbetet utgörs av en litteraturstudie för att finna goda exempel från EU och en enkätundersökning med frågor relaterade till källsortering/informationskanaler.Förordningen om deponering har bidraget till att en större andel avfall källsorteras men utvecklingen har stagnerat och i dag återvinns bara 2/3 av alla förpackningar från hushåll.Påverkan för en beteendeförändring kan ske genom regelstyrning, målstyrning och visionsstyrning. Enligt enkätundersökningen har visionsstyrningen störst inverkan för en ökad källsortering.För att få människor att ändra sitt beteende måste man veta vad som styr beteendet i dag särskilt om det är ett beteende som inte är gynnsamt för individen såsom rökning eller en hållbar utveckling såsom att vi tär på jordens ändliga resurser.