Bakgrund: Early childhood caries (ECC) är en kariesform som drabbar barn i tidig ålder. Sjukdomen karaktäriseras av ett snabbt progressionsförlopp och drabbar ofta släta ytor på de primära tänderna.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förekomsten och identifiera riskfaktorer till early childhood caries (ECC) bland barn mellan 0-6 år i Europa.Metod: Materialet som användes i litteraturstudien är vetenskapliga publikationer som huvudsakligen inhämtats från den medicinska databasen PubMed. Resultatet bygger på en sammanställning av 15 vetenskapliga artiklar som publicerats mellan 2000-2014.Resultat: Förekomsten av ECC varierade från 13.0-85.0 % i olika länder och populationer i Europa. Lägst respektive högst förekomst sågs hos barn i Sverige. ECC associerades med mat-och munhygienvanor samt med flera socioekonomiska faktorer, där föräldrars utbildning, arbetssituation och etnicitet var av störst betydelse.

Bakgrund: Sjukvården är i ständigt behov av blod och bloddonation har under senaste åren minskat. En viktig uppgift för blodcentraler är att rekrytera nya blodgivare. Forskning på gymnasieelevers inställning till blodgivning saknas. Syfte: Att undersöka gymnasieelevers inställning till blodgivning och deras anledningar till att donera och att inte donera. Könsskillnader ska också utredas.

Barnhälsovården i Sverige ska vara en resurs för alla familjer med barn upp till skolåldern. Syftet med studien var att undersöka hur adoptivföräldrar respektive biologiska föräldrar upplevde kontakten med barnhälsovården, vilka förväntningar de hade på barnhälsovården samt vilka olika insatser de blivit erbjudna. Dessutom undersöktes om föräldragrupperna hade olika behov när det gällde kontakten med barnhälsovården och hur de upplevde att deras behov uppfyllts. Studien är av kvalitativ design och intervjuer har genomförts både individuellt och i grupp med biologiska föräldrar och adoptivföräldrar.Resultatet visar att adoptivföräldrar förväntade sig och erbjöds färre insatser från barnhälsovården än biologiska föräldrar. En stor skillnad mellan grupperna var hur snart de träffade distriktssköterskan efter hemkomst med sitt barn, och hur ofta de besökte barnavårdscentralen.

Bakgrund: Många företag tillämpar olika metoder för att styra sin verksamhet. Det grundläggande för företags utveckling är att använda en ekonomistyrning som passar för företagets verksamhet samt att ekonomistyrningssystemet tillämpas på ett optimalt sätt för att uppnå de bestämda mål som företaget formulerat. För att företag skall kunna uppnå en ekonomistyrning som fungerar på ett optimalt sätt, krävs det att företag kan hantera balans och fokus i både tid, rum och aspekter. Problem: Det problem som fångat vårt intresse och som vi vill undersöka närmare är om företag kan hantera balans och fokus inom sin ekonomistyrning. I den dynamiska omgivning som vi lever i krävs det att företag har en fungerande ekonomistyrning. Det kräver bland annat en planering av verksamheten på både lång och kort sikt samt att det görs på ett sätt så att både balans och fokus kan hanteras inom deras ekonomistyrning.

Kejsarsnitt utförs numera dagligen på våra större svenska sjukhus. Upplevelsen av ett kejsarsnitt kan vara negativt för både modern och fadern och det finns ett behov av omvårdnad. Under kejsarsnittet har anestesipersonalen ett stort ansvar i att säkerställa familjens hälsa och välbefinnande. Utvecklingen kring det medicinska omhändertagandet vid kejsarsnitt går framåt. Det är angeläget att sjukhusen har riktlinjer som håller en god kvalité och som är uppdaterade efter den senaste evidensen.

Definitionen av intrauterin fosterdöd (IUFD) är ett barn som föds fram och inte andas ellervisar några livstecken efter 22 fullgångna graviditetsveckor. Tidigare studier har visat attvårdpersonalens omvårdnadsåtgärder var avgörande för de drabbade föräldrarnassorgeprocess. Syftet med studien var att undersöka om omvårdnadsåtgärder fanns beskrivnai PM/Vårdprogram på Sveriges förlossningskliniker i samband med IUFD och i så fall vilkaomvårdnadsåtgärder som beskrevs. Syftet var också att jämföra beskrivnaomvårdnadsåtgärder i PM/Vårdprogram med aktuell forskning inom området. Metoden varen deskriptiv studie med en kvantitativ ansats.

Denna uppsats handlar om översättning av personlig litterär stil och undersöker hur utvalda stildrag i romanen Special Topics in Calamity Physics har översatts till svenska. Romanen är skriven av den amerikanska författaren Marisha Pessl och gavs ut 2006. Den svenska översättningen Fördjupade studier i katastroffysik är gjord av Eva Johansson och gavs ut första gången 2007. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de två stildragen intertextualitet och figurativt språk har översatts från engelska till svenska och hur källtextens stil därigenom har överförts till måltexten.Materialet består av tre kapitel i källtexten och deras motsvarigheter i den svenska måltexten. I uppsatsen har exempel på intertextualitet i form av källhänvisningar till fiktiva litterära verk analyserats, liksom referenser till filmer, pjäser och annan populärkultur.

Studiens syfte var att bedöma omvårdnadsbehov hos patienter som vårdas på en medicinsk vårdavdelning och hur dessa kan beskrivas med hjälp av omvårdnadsdiagnoser enligt North American Nursing Diagnosis Association [NANDA]. NANDA är en internationell sjuksköterskesammanslutning som har skapat ett system med standardiserade omvårdnadsdiagnoser vilka inte finns översatta till svenska. Alla diagnoser är underbyggda av forskning och delas i domäner och klasser. Omvårdnadsdiagnoserna identifieras hos patienten genom karaktäristiska kännetecken, relaterade faktorer och riskfaktorer. Studien var en deskriptiv, kvantitativ studie med empirisk metod och kvalitativ ansats, där 25 patienter deltog.

Många studier beskriver att malnutrition hos patienter i vården är ett stort problem med stora konsekvenser för den som drabbas. Det kan bli både medicinska som sociala komplikationer samt även stora ekonomiska påföljder för samhället. Hur nutritionsomvårdanden fungerar i praktiken, personalens inställning till och kunskap om ämnet är avgörande för att malnutrition skall kunna förebyggas och åtgärdas. Uppsatsen beskriver vad personal inom vården har för inställning till nutrition och vilka kunskaper personalen har samt hur en del av nutritionsomvårdnaden fungerar i praktiken. För att uppnå syftet har metoden baserats på litteraturstudier och analys av kvantitativa artiklar.

Bakgrund: Organdonation ?r en betydande process som fr?mjar v?lbefinnande genom att r?dda liv och f?rb?ttra livskvaliteten f?r individer med sv?ra medicinska tillst?nd. D? nya lagar och donationsmetoder ?r i st?ndig utveckling f?r att optimera tillg?ngligheten av organ, beh?ver operationssjuksk?terskan h?lla sig uppdaterad inom fenomenet. Operationssjuksk?terskan ?r en nyckelperson inom donationsteamet och ansvarar f?r korrekt hantering av b?de tekniska s?v?l som omv?rdnadsetiska aspekter under processen.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har en lång tradition av att arbeta med familjer, där kunskap om barnet i samspel med familj och omgivning har varit vägledande. Under de senaste åren har det skett en kursändring mer mot det medicinska perspektivet och det finns en ökad tendens att förklara sociala svårigheter med psykiatriska diagnoser. Familjearbetet anses vara på tillbakagång på grund av ett allt mer individualiserat samhälle. Det spekuleras om att orsakerna till minskat familjefokus kan bero på att det upplevs tidkrävande och att behandlare saknar kompetens. Den här uppsatsen handlar om behandlarnas egna tankar om och erfarenheter av familjearbetet inom Barn- och ungdomspsykiatrins öppenvårdsmottagning.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi är ett ingrepp på den friska kroppen där inga medicinska skäl föreligger. Detta innebär att estetisk kirurgi har låg prioritering inom den offentliga sjukvården. Kvinnor står för merparten av de genomgångna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som råder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och därmed skapa en ökad förståelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv där såväl förväntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efteråt belyses.

Uppsatsen undersöker via fem intervjuer hur biståndshandläggare resonerar kring ett biståndsärende gällande hemtjänstinsatser i äldreomsorgen och hur de motiverar sina bedömningar och beslut. Intervjuerna har företagits på biståndsenheten i Östersund i Jämtlands län. En vinjett som beskriver ett påhittat biståndsärende har stått som utgångspunkt för alla intervjuer och en fenomenologisk hermeneutisk analysmetod har använts vid framtagandet och tolkandet av resultaten.Resultaten som framkommit i studien antyder att biståndshandläggarna i Östersund tenderar att se till både sociala, fysiska, medicinska och psykiska behov hos kunden vid biståndsbedömning. När det kommer till gränssättning av hemtjänstinsatsers omfattning tenderar handläggarna också att vara relativt generösa i sina bedömningar. Hur gränserna sätts verkar emellertid vara något otydligt, delvis eftersom de inte har hjälp av några fastställda riktlinjer och att begreppet skälig levnadsnivå är så pass svårdefinierat.Förslag på framtida forskning, som ges i uppsatsen, är dels att utreda om det stämmer att biståndshandläggarna i Östersund är lika bra på att se helhetsbilden vid biståndsbedömning som studiens resultat föreslår.

Barnhälsovården anses vara en viktig del i det folkhälsoarbete som pågår i Sverige idag och många föräldrar vänder sig till barnavårdcentralen (BVC) för att få råd, stöd och vägledning. Idag står barnhälsovården inför delvis nya uppgifter, åligganden har förskjutits från traditionellt medicinska till mer psykosociala aspekter. Arbetet på barnavårdscentralen innehåller en rad olika arbetsuppgifter och som sjuksköterska är en av uppgifterna att hjälpa, stödja och stärka föräldrar i deras föräldraskap.Syftet med studien är att beskriva och analysera BVC-sjuksköterskors föreställningar om begreppet familj och då med fokus på föreställningar om föräldraskap och kön samt föreställningar om vad sjuksköterskorna anser är det som konstituerar en välfungerande familj.Uppsatsen har en kvalitativ ansats och genom fem semistrukturerade intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Det övergripande teoretiska perspektivet är socialkonstruktivism och uppsatsen är skriven med förståelsen att såväl familj, föräldraskap och kön är socialt konstruerade. Föreställningarna som framkommit tydligast hos BVC-sjuksköterskorna om föräldraskap och kön handlar om föreställningar om ett naturligt föräldraskap förankrat och format utifrån kön.

Tack vare tekniska och medicinska framsteg kan idag mycket av den vård som ges på sjukhus och vårdinrättningar tillgodoses i det egna hemmet. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är detta en fördel eftersom vård i hemmet är betydligt billigare än en likvärdig behandling med sängplats på sjukhus. Allt eftersom vårdtyngden ökar i hemmen har det visat sig att belastningsskadorna hos den personal som utför arbetet ökat. Omvårdnadspersonal inom hemtjänsten är nu den yrkesgrupp som står för flest arbetsskador i Sverige. Orsaken är att dagens bostäder inte är anpassade för vård av svårt sjuka och funktionsnedsatta i hemmen.