K3-regelverket har ännu inte införts. Det finns därför många frågor kring regelverket, framförallt inom fastighetsbranschen. Två av de största förändringarna i och med K3-regelverket är kraven på komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats är att erhålla insikt i och förståelse om hur fastighetsbolag som skall tillämpa K3-regelverket, ser på detta regelverk och hur de tror att de kommer att påverkas av det i samband med införandet av detta.I studien används en induktiv ansats. Det är ett relativt komplext problem som undersöks, och därför används en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer.

Dagens elektroniska patientjournalsystem har begränsade möjligheter att på likartat sätt strukturera och lagra patientinformation. Det är en anledning till att det är problem med att utbyta patientjournaldata mellan olika system. Detta försvårar bland annat forskning och tillgänglighet till patientinformation. Brist på tillgänglighet minskar i sin tur möjligheten att ge en god vård oberoende av var patienten befinner sig.Inom projektet openEHR har en idé med så kallade arketyper tagits fram som ett enhetligt sätt att strukturera utbytbar patientjournaldata för att möta framtida krav på patientjournaler och patientjournalsystem. Arketyper är formella modeller av kliniska informationsentiteter, exempelvis blodtryck.

K3-regelverket har ännu inte införts. Det finns därför många frågor kring regelverket, framförallt inom fastighetsbranschen. Två av de största förändringarna i och med K3-regelverket är kraven på komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats är att erhålla insikt i och förståelse om hur fastighetsbolag som skall tillämpa K3-regelverket, ser på detta regelverk och hur de tror att de kommer att påverkas av det i samband med införandet av detta.I studien används en induktiv ansats. Det är ett relativt komplext problem som undersöks, och därför används en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer.

År 2004 startade Bokföringsnämnden K-projektet med syfte att underlätta redovisningen för företagen i Sverige. K-projektet delar upp företag i fyra kategorier utifrån företagens storlek, K1 till K4. K3 är huvudregelverket för onoterade företag, K1 och K2 är förenklingsregelverk och K4 är regelverket för noterade företag. För mindre aktiebolag finns en valmöjlighet mellan K2 och K3. Denna uppsats avser att belysa de väsentliga skillnader som finns mellan regelverken ur ett intressentperspektiv.

SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFöretagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitetFörfattare: Simon Hård & Peter LarsenHandledare: Robert JoachimssonTitel: Värdering och redovisning av fotbollspelareBakgrund och problemformulering: En stor andel av de företag som i dagsläget existerar är så kallade tjänsteföretag eller kunskapsföretag. För dessa är personalen den största tillgången men anställda tillåts inte redovisas i balansräkningen. Fotbollssporten har dock ett unikt regelverk som möjliggör att förvärvade anställda, fotbollsspelare, får aktiveras i balansräkningen som en immateriell tillgång. Uppsatsens frågeställningar lyder: Erbjuder redovisningen av fotbollsspelare i svenska fotbollsklubbar en rättvisande bild av klubben och speglar den dess verkliga värde? Vad är tanken bakom de nu existerande redovisningsreglerna och finns det andra metoder att redovisa fotbollsspelare som skulle ge en mer rättvisande bild och spegla deras verkliga värde bättre?Syfte: Att utreda om dagens regler för hur fotbollsspelare skall redovisas bidrar till att en rättvisande bild och ett verkligt värde av en svensk fotbollsklubb uppvisas i redovisningen.

Rörelseförvärv som sker i flera steg, så kallade successiva förvärv reglerades tidigare enligtRedovisningsrådets rekommendationer RR 1:00. I samband med införandet av IFRS 2005kom IFRS 3 tillsammans med IAS 27 att ersätta RR 1:00. Emellertid reglerade dessaregelverk tillsammans enbart successiva förvärv då förvärvaren erhåller och inte dåförvärvaren redan innehar bestämmande inflytande. Reglering gällande successiva förvärv avdenna karaktär kommer att behandlas i reviderade IFRS 3R tillsammans med ändrade IAS27R som förväntas ersätta nuvarande regelverk IFRS 3 och IAS 27 under 2009. Det uppstodsåledes en unik situation i redovisningen i väntan på kommande reglering vilket gör attföretagen som utför förvärv av denna karaktär sätts i redovisningssituation utan vägledning.Eftersom nuvarande gällande regelverk inte behandlar successiva förvärv av denna art är detsåledes upp till företagen själva att välja hur de vill redovisa.

Sammanfattning Titel: Skillnaden mellan K2 och K3 regelverken.Vad tycker redovisningsexperter att K2-företagen bör välja när K-regelverken träder i kraft?Datum: 2011-06-09Lärosäte: Mälardalens Högskola, VästeråsInstitution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutvecklingNivå: Magisteruppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare: Pontus Josefsson & Jesper LejdströmHandledare: Leif CarlssonExaminator: Cecilia LindhProblemformulering: Vad tycker respondenterna att K2-företagen bör välja för K-regelverk när reglerna träder i kraft samt vad de anser är anledningen till att K2-företagen bör välja att tillämpa antingen K2 eller K3 regelverkenSyfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva K2- och K3 regelverken i Sverige och dess skillnader. Vidare syftar uppsatsen till att ge en bild av vad olika redovisningsexperter tycker att företagen bör välja att tillämpa och anledningen till deras valMetod: I uppsatsens undersökning har en kvalitativ metod tillämpats och den empiriska undersökningen i form av primärdata har insamlats genom tre intervjuer, varav en personlig intervju och två mejlintervjuerSlutsats: De flesta företag som har valmöjligheten att välja antingen K2 eller K3 kommer och bör välja att tillämpa K2, med vissa undantag. Den främsta anledningen är att det är enklare att tillämpa K2Nyckelord: K2, K3, K-regelverk, BFN, förenklade redovisningsregler.

Begreppet triage är centralt inom katastrofmedicin. Syftet med triage är att utnyttja de medicinska resurserna optimalt, samt att vid masskade- och katastrofsituationer differentiera drabbade med sannolik överlevnad från de med förestående död. Det är av yttersta vikt att den som utför triage är införstådd med de etiska värderingar som styr tillvägagångssättet samt det triagesystem som används. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur triage används i katastrof- och masskadesituationer på skade- och uppsamlingsplats. Genom strategiskt urval har retrospektiva studier identifierats.

Företag köper tjänster av varandra i allt större utsträckning och tjänster blir allt viktigare för var dag som går, både i Sverige och i Europa. Trots detta är gällande rätt till stor del oklar på tjänstområdet i Sverige. Det finns ingen lag som är tillämplig på tjänster i kommersiella förhållanden. Tjänster är till sin karaktär varaktiga, individualiserade, framtidsbetonade och förtroendeberoende. Detta är något man måste ha i åtanke när man utformar felregler på tjänstområdet.

Projektet syftade till att kartlägga arbetets krav och fysisk kapacitet hos poliser i Skåne och att ta fram ett förslag till framtida konditionstest inom polismyndigheten i Skåne. I studien undersöktes en grupp poliser (n=16 män och n=4 kvinnor) och dessa jämfördes med två andra åldersmatchade yrkesgrupper, nämligen kontorsarbetare och grovarbetare. Vidare analyserades specifika fysiska krav inom polisarbetet genom en intervju med två poliser. Sammanfattningsvis visade resultatet på att poliser hade samma konditionsnivå som de andra jämförelsegrupperna. Polisernas konditionsnivå motsvarade kravet vid ett stillasittande kontorsarbete ! Polisarbetet ställde under viss tid av arbetet högre krav på psykisk och fysisk kapacitet, vilket innebar att stor risk fanns för att arbetets krav översteg den enskilde polisens kapacitet.

Bakgrund: Under 2000-talet har många av klubbarna i både Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gått från att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag används för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher är riskkapital där riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen påverkas dock av regelverk som potentiellt sett begränsar elitidrottsföretagens möjligheter att använda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer har genomförts med representanter från tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna använda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. Gällande regelverk, 51-procentsregeln, hämmar dock klubbarna i användningen av riskkapital, då riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begränsas.

I början av 2014 infördes ett nytt regelverk för hur företag och ekonomiska föreningar ska avsluta sina räkenskapsår. Inte förrän media började rapportera om problemet tidigare i år har diskussionen satts igång och flera organisationer har gjort uttalande och förenklingar. De har visat sig vara svåra att tolka och implementera och för en del bostadsrättsföreningar kan tillämpningen vara ödesdiger. Valet står mellan två regelverk i det så kallade K-projektet.Syftet med studien är att utifrån bostadsrättsföreningarnas perspektiv utforska vilka faktorer som påverkar och hur de påverkas beroende av redovisningsvalet styrelsen gör. Detta kommer utföras genom att studera ekonomiska förvaltare som förser föreningarna med rekommendationer och information.

Bakgrund: K2-regelverket för mindre aktiebolag kom ut år 2008 som ett frivilligt alternativ till de tidigare regelverken BFN/RR. Anledningen till framtagandet av K2-regelverket var på grund av att det fanns en efterfrågan hos mindre företag av ett enklare och billigare regelverk.  Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka om Agentteorin, Positiv redovisningsteori och Institutionell teori kan förklara vilka egenskaper som förklarar mindre företags val av att frivilligt redovisa enligt K2-regelverket.Metod: Vi har tagit fram fem hypoteser utifrån tre befintliga teorier. Vår studie följer ett kvantitativt tillvägagångssätt där information ur årsredovisningar från 274 mindre aktiebolag som är verksamma i Halland samlats in. Informationen har sedan testats statistiskt genom korrelations- och regressionstester för att förkasta eller icke-förkasta hypoteserna.Resultat: Utifrån Agentteorin kommer mindre företag i större utsträckning att redovisa enligt K2-regelverket. Agentteorin säger även att det är de företag utan revisionsplikt och som väljer bort revisor som i större utsträckning redovisar enligt K2-regelverket.

I början av 2014 infördes ett nytt regelverk för hur företag och ekonomiska föreningar ska avsluta sina räkenskapsår. Inte förrän media började rapportera om problemet tidigare i år har diskussionen satts igång och flera organisationer har gjort uttalande och förenklingar. De har visat sig vara svåra att tolka och implementera och för en del bostadsrättsföreningar kan tillämpningen vara ödesdiger. Valet står mellan två regelverk i det så kallade K-projektet.Syftet med studien är att utifrån bostadsrättsföreningarnas perspektiv utforska vilka faktorer som påverkar och hur de påverkas beroende av redovisningsvalet styrelsen gör. Detta kommer utföras genom att studera ekonomiska förvaltare som förser föreningarna med rekommendationer och information.

Syftet med studien är att öka kunskapen om kuratorers arbete med HIV- positiva personer, både vid beskedet och det fortsatta livet som HIV- positiv. Den medicinska forskningen om HIV går hela tiden framåt och i dagsläget är en HIV- diagnos inte en dödsdom vilket det var förr. Nu är den stora utmaningen för HIV- positiva personer att lära sig leva med HIV och där finns det stort behov av stöd. Dessvärre är den psykosociala forskningen om HIV inte alls lika utbredd som den medicinska.                                                                                                  Denna studie har genomförts genom sex kvalitativa intervjuer med kuratorer på tre olika mottagningar för HIV- positiva personer vidare har två kompletterande intervjuer genomförts med terapeuter på en organisation för HIV- positiva personer.                       Resultatet av denna studie visar att endast en av sex kuratorer vanligtvis medverkar vid beskedet.