Stroke är en folksjukdom, som årligen drabbar ca 30 000 människor. Ett vanligt återstående problem efter stroke är hemipares som kan innebära svaghet i ena kroppshalvans arm och/eller ben, samt svårigheter att klara det vardagliga livet. För att ge patienten så bra förutsättningar som möjligt att uppnå en så hög grad av självständighet som möjligt är det viktigt med en intensiv rehabilitering. Flera studier har visat att spegelterapi kan vara ett lovande verktyg att använda inom strokerehabiliteringen. Syftet med studien var att sammanställa evidensen för behandlingsmetoder grundade inom spegelneurons-teorin som används inom stroke rehabiliteringen.

Introduktion: Stroke är en folksjukdom som årligen drabbar cirka 30.000 svenskar. Det primära symtomet är muskulär svaghet som kan innebära paralys/pares och 70-90% av de drabbade får nedsatt motorisk funktion. Mental träning innebär att för sitt inre visualisera en rörelse utan ett motoriskt genomförande. Metoden har visat sig ge neuroplastiska förändringar samt ökad EEG- aktivitet i hjärnan. Studier har visat att visualisering, observation och exekution av rörelser aktiverar samma motoriska områden i hjärnan.

Bakgrund: Ett stort antal patienter fullföljer inte sin behandling av ätstörningar på grund av att de känner sig missförstådda av vårdaren vilket kan leda till ett vårdlidande. Sjuksköterskors arbete är betydelsefullt då den vårdande relationen som hen fokuserar på anses vara mer läkande än den medicinska behandlingen. En väletablerad kontakt mellan vårdpersonal och patient är av stor betydelse för en god omvårdnad och en lyckad behandling.Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som lider av ätstörningar.Metod: En litteraturstudie har gjorts med utgångspunkt i Evans (2002) analysmetod. Analys av 10 vetenskapliga studier som har svarat till studiens syfte.Resultat: Fyra teman framkom som belyser sjuksköterskors erfarenheter kring attityder och beteenden, en vårdande relation, kunskap och känslor.Slutsats: Relationen mellan patient och vårdare är mycket viktig men också mycket komplext. Det är vår uppfattning att alla sjuksköterskor försöker med bästa möjliga förmåga sträva efter att lindra patienters lidande däremot är kunskapen om hur detta ska uppnås inte tillräckligt tydlig.

BakgrundSjuksköterskan behöver kontinuerligt uppdatera sina kunskaper för att försäkra en god och patientsäker omvårdnad i enlighet med aktuell evidens. Ett första steg är att söka och finna källor för detta, varvid begreppet informationssökning är centralt. Processen att söka information förutsätter strategier och verktyg vilket innefattar bland annat sökning via elektroniska, tryckta samt muntliga källor.Syfte Syftet var att kartlägga legitimerade sjuksköterskors informationssökning, för bibehållandet av professionell kompetens.MetodEn webbaserad enkätstudie med kvantitativ ansats har genomförts. Undersökningsgruppen bestod av legitimerade sjuksköterskor verksamma på medicinavdelningar på storsjukhus i Stockholm. Data analyserades och presenterades med deskriptiv statistik i form av tabeller och diagram.ResultatDen information som söktes var främst av praktisk inriktning och av medicinsk karaktär.

Den äldre befolkningen i Jönköping ökar just nu, och väntas fortsätta öka. Med detta i åtanke har uppdragsgivaren Bostads AB VätterHem försett oss med en uppgift att utreda tillgängligheten i ett bostadsområde från 1950-talet på Österängen, Jönköping, samt ge ett förslag på möjliga åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Frågeställningar som rapporten grundar sig på är: Vilken nivå på åtgärder krävs för att områdets tillgänglighet ska förbättras? Vilka lagar och regler måste beaktas? Hur påverkas fastighetens utformning?Utredningen är uppdelad i tre huvuddelar: lägenheter, bostadskomplement och utemiljö. I utredningen som har skett på plats i olika etapper, har områdets tillgänglighet utretts efter de byggregler och tillgänglighetskrav som idag ställs vid nybyggnad.Då bostadshuset saknar hiss, har olika referensobjekt studerats på plats i Västervikoch i Jönköping med avsikt att få en inblick i olika metoder att lösa problematiken med att installera hiss i ett befintligt flerbostadshus.Litteraturstudier har utförts för att få kunskap om flerbostadshusen från 1950-talet samt studier av lösningar i olika nivåer som förbättrar tillgängligheten förpersoner med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.

SAMMANFATTNING: Bakgrund: Det ökade våldet i samhället leder till att en patientkategori blir allt vanligare på våra intensivvårdsavdelningar; våldsbrottsoffer. Det föreligger en brist på studier som beskriver hur intensivvårdssjuksköterskor hanterar dessa situationer för att ge sina patienter bästa möjliga vård. Syfte: Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av inre och yttre resurser i vården av våldsbrottsoffer. Metod: Studien designades som en kvalitativ studie med explorativ och induktiv ansats där semistrukturerade djupintervjuer genererar deskriptiv data som analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Metoden testades i en pilotstudie med fyra informanter och resultatet presenteras i denna uppsats.

Introduktion: Preoperativ vård grundas i humanistiska och omvårdnadsetiska antaganden på nyttan av en välinformerad patient. Den perioperativa vårdprocessen med en pre- intra- och postoperativ del presenterades i USA år 1985 och har därefter utvecklats i Sverige av von Post. I den perioperativa vården ingår ?peri-operativ dialog?, en anestesi-/operationssjuksköterskas pre-, intra- och postoperativa samtal med den patient hon/han skall vårda isamband med ett kirurgiskt ingrepp. För att kunna införa perioperativ dialog som arbetsmodell på operationsavdelning krävs ett förändrat arbetssätt vilket kan vara svårt att få gehör för i dagens sjukvård, med ökade krav på produktivitet och ekonomisk effektivitet.

Det här examensarbetet på D-nivå har utförts i samarbete men företaget XM reality i Linköping. Företaget jobbar med att ta fram olika system inom området mixed reality, som på svenska översätts till förhöjd verklighet. Syftet med projektet var att utforma två olika handhållna projektorsystem. Produkterna skulle utformas för att passa in i sjukhusmiljö. Båda enheterna har samma funktion men innehåller olika komponenter. Produkterna är anpassade till en ny teknik som företaget har utvecklat.

Introduktion: Barn skall enligt Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB) inte vårdas bland vuxna. I realiteten vårdas cirka 30 % av barn på enheter där vuxna vårdas. Syftet med denna pilotstudie är att jämföra om barns uppfattning av delaktighet och bemötande skiljer sig vid vård på en barnkirurgisk vårdavdelning respektive på en kirurgisk vårdavdelning där både barn och vuxna vårdas. Metod: Pilotstudien har en deduktiv kvantitativ ansats. Studien vänder sig till barn i åldern 5-12 år som har genomgått ett ingrepp/operation på respektive vårdavdelning.

Det finns ett stort utbud av benersättningsmaterial att använda vid sinuslyft i samband med implantatbehandling. Autogent bentransplantat har länge varit ett populärt val trots nackdelar som t.ex. postoperativ smärta från donationsområdet och/eller eventuell sjukhusinläggning. Användning av substitut till autogent bentransplantat skulle kunna vara en lösning för att eliminera dessa problem. Vid utvärdering av implantatbehandling och tolkning av resultat används olika mätparametrar som t.ex.

Bakgrund: Det finns effektiv behandling som ökar chanserna för att överleva en hjärtinfarkt. Då den medicinska behandlingen inte är tillräcklig kan bypasskirurgi utföras. Syftet med ingreppet är att återställa det normala blodflödet i hjärtats kranskärl. Ibland sker operationen akut, i andra fall får personen vänta. Den vårdande sjuksköterskan måste ha kunskap om hur patienten upplever sin vardag för att förstå vad personen genomgår.

Ingrepp som thoracotomi och skopi är kända för att orsaka patienterna svår smärta och stort lidande. Inom anestesisjuksköterskans område ligger att ansvara för dessa patienter perioperativt. Perioperativ vård syftar till att ge patienten trygghet, kontinuitet, ge en helhetssyn, förbättra kommunikationen och minska patientens lidande samt kvalitessäkra vården. Till hjälp har anestesisjuksköterskan behandlingsriktlinjer till grund för den perioperativa vården. Kliniska evidensbaserade riktlinjer är grundläggande instrument för att säkerställa vårdkvalitet för den enskilda patienten så att vården utförs efter bästa tillgängliga kunskap och beprövad erfarenhet.

Inom ett grossistföretag i dagligvaruhandeln finns två grupper av arbetstagare som är utsatta för speciella risker och krav. Det gäller rangerare som lastar bilarna nattetid och chaufförer som kör långa arbetspass dagtid.Syftet med detta arbete var att utvärdera data från hälsoundersökning av ovanstående personalgrupper genom att beskriva dessa på gruppnivå och då även se om något/några symptom var mer frekvent förekommande i någon av grupperna. Utvärderingen gjordes också för att se om företagshälsovården och/eller företaget kunde göra något mer för att förbättra hälsan i grupperna.Utvärderingen gjordes av enkät ?Arbetsliv och hälsa? och undersökning/provtagning av sköterska. Den undersökta gruppen bestod av 23 chaufförer och 11 rangerare.I stort sett alla var positiva till undersökningen och såg det som en förmån att få vara med.

Som ett sista arbete på högskoleingenjörsutbildningen i maskinteknik på Umeå universitet så har jag sett över servicevänligheten på ett reservkraftsaggregat. Attacus Power AB har stått som värd för detta arbete och även tillhandahållit arbetsplats under utförandet.Ett reservkraftsaggregat är ofta en dieseldriven motor kopplad till en generator som alstrar ström. Denna ström kan sedan användas för att driva sjukhus eller liknande vid ett eventuellt strömavbrott.Modellen som skulle ses över heter GTC-200MSS och den är en extra tyst modell avsedd för platser som filminspelningar och liknande där ljudnivån är en viktig faktor.Det jag skulle utföra var att försöka hitta en lösning där motor och generator, med så litet ingrepp som möjligt, kunde tas ut för underhåll.Arbetet började med att olika lösningsförslag togs fram. Allt från att vicka av hela höljet, till en ny utformning av modellen. Efter att alla förslag presenterats och gåtts igenom med inblandade på företaget, så beslutades att en lösning där en truck eller liknande med hjälp av sina gafflar kunna lyfta ut motor och generator var den bästa lösningen.För att göra det enkelt för de som skulle utföra ingreppet så gjordes en enkel manual.En modell togs fram där truckens gafflar legat till grund för utförandet samt dess belastningsfall.

Bakgrund: Målsättningen med vård efter förlossningen (BB-vård) är att den nyblivna familjen ska få råd, stöd och medicinsk omvårdnad utifrån sina behov. Vårdrelationen kan vara stödjande när kompetens och visad omtanke skapar tillit mellan vårdare och patient. Tidigare forskning har visat att föräldrar varit mer nöjda med förlossningsvården än med vården på BB och att missnöjet ofta beror på brist på stöd och dåligt bemötande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors negativa upplevelser av bemötande på en svensk BB-avdelning. Metod: En öppen fråga om bemötande inom BB-vård analyserades med kvalitativ innehållsanalys.