Examensarbetet ger en bild av både lärares och forskares syn på matematiksvårigheter samt deras uppfattning om orsakerna bakom problemen. Vi har undersökt vilka områden i matematiken som elever med matematiksvårigheter har mest problem med samt hur läraren förklarar och underlättar matematiken för dessa elever. Både forskningen och de lärare vi intervjuat är överens om att begreppet matematiksvårigheter är väldigt komplext. Orsakerna kan vara av medicinsk/neurologisk, psykologisk, sociologisk och didaktisk karaktär. I våra intervjuer framkommer att positionssystemet, bråk, procent, enheter, multiplikation och division är de områden som kan ställa till mest problem för elever med matematiksvårigheter.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med föreliggande litteraturstudie var att analysera befintlig data gällande skadeincidens, skademekanismer, skadelokalisation samt typ av skada hos fotbollsspelande barn och ungdomar. Frågeställningar:? Hur ser den anatomiska fördelningen av skador ut hos fotbollsspelande tonåringar 13-19 år?? Vilken skademekanism samt typ av skada är vanligast?? Hur många skador kan en spelare förvänta sig i relation till antal exponeringstimmar av fotboll?MetodLitteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, SportDiscus, Cochrane Library och PEDro. Studien avgränsades till ungdomar mellan 13-19 år, publikationer i peer-reviewed tidskrifter samt skadeincidens rapporterad i relation till antal exponerade timmar. Enbart studier publicerade på svenska eller engelska användes.

I Sverige kommer det att År 2010 finnas 20 000 poliser i yttre tjänst, och riksdagen föreslårhöjda anslag för att klara de kostnader som kommer av ökat manskap. På landsbygden märkerman lite av det ökade antalet poliser. Regeringen vill spara in pengar på att stänga nerstationer där det i realiteten saknas förutsättningen för att bi behålla en polisiär närvaro,samtidigt måste de ha i åtanke att värna om den enskildes säkerhet.I Jämtland ligger Sveriges sjätte största kommun Strömsund. Här har antalet poliser krymptfrån 16 poliser till 10 på ca 20 år.Hur har detta påverkat polisens arbete? Finns det något positivt med att ändå jobba på ettsådant litet ställe trotts att arbetsbördan på den enskilde är stor.

Syftet med studien har varit att undersöka användningen av digitala läromedel i textilslöjden. Min intention har även varit att undersöka textillärares attityder till de digitala läromedlen. Jag har gjort en halvstrukturerad kvalitativ undersökning med fem textillärare som alla dagligen använder datorn som redskap i sin undervisning. Samtliga arbetar på grundskolan och har tillgång till digitala läromedel. I undersökningen visar det sig att dessa lärare både ser för- och nackdelar med användandet av datorer.

Andelen yngre som insjuknat i stroke har under de senaste åren ökat och möjligheten för dessa individer att kunna återgå till arbete med hjälp av rehabilitering eller kompensatoriska åtgärder är av stor vikt. Syftet med denna studie är att undersöka hur individer som insjuknat i stroke upplever sin nuvarande arbetssituation, men även belysa hur de upplever rehabiliteringens roll som en del av återgången till arbete. Datainsamlingen skedde genom en egenutformad enkät med kvalitativ ansats. Deltagarna bestod av två män och två kvinnor i åldrarna 32-60 och med olikartade yrkesroller. Resultatet visade att framförallt arbetsgivare och rehabiliteringspersonal hade en avgörande roll i individernas upplevelser av återgången till arbete.

Syftet med rapporten är att belysa varför ett nytt radiokommunikationssystem är nödvändigt, vilken skillnad det kommer att utgöra i polisarbetet samt om det nya systemet upplevs uppfylla kraven som föranledde förändringen. För att uppfylla syftet med rapporten har jag tagit del av materialet som publicerats på krisberdskapsmyndighetens hemsida angående anledning till införandet av det nya radiokommunkiationssytemet RAKEL samt vilka fördelar införandet i teorin skall komma att innebära för samtliga användare. Sedan har jag genom intervjuer med sakkunniga och personer inom polisen granskat denna fakta ur ett polisiärt användarperspektiv. Bakgrunden till beslutet att införa ett nytt radiokommunikationssystem var att det idag används ca 200 olika radiokommunikationssystem inom landets myndigheter som jobbar inom skydds och säkerhetssektorn vilket försvårar samverkan mellan dessa myndigheter. Förutom fördelen med samverkan genom ett och samma radiokommunikationssystem konstaterades att en förnyelse var nödvändig då de befintliga radiokommunikationssystemen ansågs tekniskt föråldrade och opålitliga ur säkerhetssynpunkt.

Som polis har man ett yrke där det finns risk att drabbas av brott i samband med tjänsten, såsom våld, hot och kränkning. Arbetsgivaren har i och med detta en skyldighet att utarbeta skriftliga arbetsrutiner för hur polismyndigheten ska gå till väga när en anställd utsatts för brott i tjänsten, samt kunna erbjuda stöd och snabb hjälp. Skyldigheterna regleras främst i arbetsmiljölagen där det även står att den anställde är skyldig att känna till dessa rutiner. Utgångspunkten i denna rapport har varit att undersöka hur dessa arbetsrutiner ser ut på polismyndigheten i Örebro och i Halmstad. Vi har även genom en enkät undersökt hur mycket kunskap de anställda har om hur de ska gå till väga när de utsatts för brott.

Från den första januari 2006, är det tillåtet att slakta mobilt inom hela EU. Både konsumenter och företagare måste få veta att detta alternativ finns att tillgå och att det är möjligt att bedriva slakteriverksamhet på det här viset. Jag vill att de ska se fördelarna med mobil slakt, t ex färre livdjurtransporter och bättre köttkvalitet på grund av mindre stress. Ett svenskt företag har konstruerat och byggt mobila enheter till den svenska renslakten men också till, bland annat, USA där Cheyennerna slaktar bisonoxe. Med bland annat detta företags kunskap så kan mobila enheter inredas och utrustas så att alla djurslag kan slaktas mobilt.Reglerna för mobila slakterier är de samma som för stationära.

Många akutmottagningar har problem med stora patienttillströmningar och överfyllda väntrum. Det beror delvis på att många söker vård där trots att de bedöms som ej akut sjuka ur rent medicinsk synpunkt. Syftet med studien var att belysa de ej akut sjuka patienternas upplevelser av bemötandet på akutmottagning. Det är en utsatt patientgrupp då deras omvårdnad och behov ofta kommer i skuggan av de patienter som prioriteras vara akut sjuka. Patienter som beskrivs som ej akut sjuka är de som har fått en låg prioriteringsgrad enligt den prioriteringsskala som använts.Studien grundades på en dataanalys av sex kvalitativa artiklar där Evans (2003) modell användes.

Den nya polisomorganisationen i Norrbotten har varit mycket omdiskuterad i medierna i Norrbotten den senaste tiden. Seppo Wuorio som är grundaren av den nya omorganisationen menar på att polisen i Norrbotten påvisar för dåliga resultat och har därför initierat denna omorganisation. Syftet med denna rapport är att ta reda på vad den nya omorganisationen egentligen innebär för de mindre kommunerna i inlandet samt att genom intervjuer kartlägga vad kommunalråden i dessa kommuner har för åsikter om den nya organisationen.Vi har även jämfört den nya polisorganisationen med närpolisreformen som svensk polis sedan 1990-talet ska jobba efter. Vi som skrivit denna rapport kan känna en viss oro när man hör vad kommunalråden i de olika kommunerna säger angående det minskade förtroende för polisen som allmänheten uppvisar. Grundtanken med den nya polisorganisationen i Norrbotten går ut på att centralisera resurserna till kuststäderna, och om det blir nödvändigt kunna utnyttja dessa resurser för insatser i glesbygden.

Syftet med detta arbete har varit att utröna huruvida lärare verksamma i ?det berättande klassrummet? upplever eventuella konsekvenser som den fysiska klassrumsmiljön har för elevens lärande. I ?det berättande klassrummet? finns en specifik möblering och utrustning som baseras på ett givet koncept. Utifrån ett fenomenologiskt synsätt genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra högstadielärare verksamma i ?det berättande klassrummet?.

Bakgrund: Omvårdnad är ett ord som kan ha flera olika betydelser, det kan vara ett verb som något man utövar eller en synonym med kunskap som något som erhålls. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskor och undersköterskor ansåg inbegripas av begreppet omvårdnad och ?god omvårdnad? samt vad för arbetsuppgifter de olika yrkeskategorierna utförde inom ramen för omvårdnad. Metod:Individuella intervjuer av tre sjuksköterskor och fyra undersköterskor. Innehållet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med examensarbetet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att utföra omvårdnad i en högteknologisk miljö. Arbetet utformades utifrån en kvalitativ design, semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta stycken intensivvårdssjuksköterskor och innehållet analyserades sedan genom en kvalitativ tematisk innehållsanalys.Analysen av intervjuerna resulterade i tre teman med totalt åtta kategorier; Att ha teknologin som en trygghet och hjälpmedel; Att känna att teknologin och den fysiska miljön utgör ett hinder; Att kunna använda den kliniska blicken.Intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter var att teknologin var ofrånkomlig för vården och fungerade som ett komplement och hjälpmedel för att bedriva en god omvårdnad, samtidigt som det gav en trygghet i att utföra komplicerade omvårdnadsmoment. Samtidigt var deras erfarenheter att teknologin vid flera tillfällen utgjorde ett hinder för omvårdnaden. De menade även att det var viktigt att se patienten trots all teknologi och kunna använda sig av den kliniska blicken för att främst använda sig av teknologin och övervakningsutrustningen som ett komplement i omvårdnadsarbetet. Slutsatsen är att teknologin inom intensivvården påverkade i vilken grad omvårdnaden kunde utföras och var nära sammanflätad med graden av avancerad utrustning kopplat till patienten..

Denna rapport undersöker vad som händer när en polis har tvingats använda sitt tjänstevapen i nödvärn, nöd eller med laga befogenhet. I bakgrunden presenteras statistik om hur ofta och mot vad poliser i Sverige skjuter och när enligt lagstiftningen en polis har rätt att skjuta. Vidare presenterar rapporten de olika studier som gjorts på poliser som skjutit i tjänsten, vilka psykiska reaktioner de har upplevt. Rapporten presenterar de krav som Polismyndigheterna har för att utreda dessa händelser samt hur de ska hjälpa och stötta den enskilda polismannen. För att kontrollera hur omhändertagandet och utredning upplevs redovisas tre intervjuer med poliser som skjutit i tjänsten.

Andelen individer med demenshandikapp kommer att öka som en följd av den ökande andelen äldre i vårt land. Den största gruppen vårdgivare till individer med demenssjukdom utgörs av makar. Denna informella vård sker ofta mer eller mindre osynligt och genomförs i tystnad. Att vara anhörig till en individ med demenssjukdom förknippas ofta med fysiska, emotionella, sociala och finansiella bördor. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning arbetsterapeuter i Skånes mindre kommuner, med invånarantal under 30 000, kommer i kontakt med anhöriga till dementa i sitt yrke.